Men striderna är inte över. Alla till höger jublar nämligen inte över utvecklingen de senaste decennierna då vinstdrivande skolbolag expanderat kraftigt. Sedan 2020-talets början har allt fler liberaler – såväl tunga ledarsidor som borgerliga ungdomsförbund – i varierande grad vädrat kritik mot friskolesystemet.

En förvriden debatt, säger Ulla Hamilton när hon slår sig ner i soffan under glastaket i Svenskt Näringslivs hus i centrala Stockholm. Här huserar Friskolornas riksförbund tillsammans med en rad branschorganisationer för allt från skogsnäring till kemisk industri.

– Debatten baseras på en helt groteskt felaktig uppfattning om hur vinstnivåerna ser ut, säger hon.

Vem är egentligen partisk?

Enligt SVT:s genomgång av de fyra största skolkoncernernas resultat mellan 2017 och 2021 låg deras vinstmarginaler mellan fem och tov procent, men Ulla Hamilton framhåller att friskolorna i genomsnitt har ett överskott på några få procent.

Det är Socialdemokraterna som satt bilden och borgerliga som tassat efter, menar hon.

– Ursprungligen handlade det väldigt mycket om att Socialdemokraterna behövde en konfliktfråga i valrörelsen.

Efter valet har den liberala skolministern Lotta Edholm tillsatt flera utredningar om hur staten kan strama åt friskolornas tyglar. Hetast är den om skolpengsystemet. Resultatet kan bli en nationell miniminivå för skolpengen och att kommunala skolor får högre peng för att kompensera för deras ansvar för att alla elever får plats på en skola. 

Det vill inte Friskolornas riksförbund och när utredaren Lena Holmdahl presenterades gick Ulla Hamilton till attack. Som chef för utbildningsförvaltningen i Stockholms stad har Holmdahl ett kommunperspektiv och är partisk, anser Hamilton.

– Vi har en helt annan uppfattning än vad som hävdas i debatten om att kommunerna har extrakostnader. Då vill man ju ha en opartisk utredare som inte företräder någon skolhuvudman. Det kan man inte med bästa vilja i världen säga att Lena är i det här sammanhanget.

Lotta Edholm satt i friskolekoncernen Tellusbarns styrelse när hon utsågs till skolminister. Har hon ett friskoleperspektiv?

– Framför har hon varit skolhuvudman i över tio år som skolborgarråd i Stockholm. Så min kommentar när hon blev minister var att det var en stor fördel att det var en person som hade perspektiv från både kommunal och fristående skola.

Försvarar friskolornas skolpeng

I grunden finns alltså frågan om pengar. Idag får friskolor och kommunala skolor lika hög skolpeng. Rimligt, menar Ulla Hamilton som pekar på att den extra peng kommunala skolor hade tidigare togs bort 2010. Då hade en statlig utredning bedömt att kommunerna i praktiken inte hade extra kostnader till följd av sitt ansvar att säkra skolplatser åt alla.

Utredningen är också ett svar på en oro för att kommunala skolor utarmas i dagens skolpengsystem. När en friskola etablerar sig och lockar över elever mister de kommunala skolorna intäkter samtidigt som de står kvar med fasta kostnader för lokaler och administration. När kommunerna då skjuter till pengar för att täcka de underskott som uppstår på skolorna får även friskolorna en högre peng. Resultatet blir en ”kostnadsexplosion”, enligt skolministern.

Ulla Hamilton håller inte med. Hon hänvisar till en dom i Kammarrätten som hon menar gör det fritt fram för kommunerna att hålla övergångskostnader utanför skolpengen när verksamheten krymper. Kommunerna får lov att anpassa sig till det system där pengen följer eleven så att det inte blir den enskilda skolan som tar hela smällen, anser Hamilton.

– Friskolor har inte heller alltid fulla lokaler, men då hittar man lösningar.

Men är det ett effektivt sätt att utnyttja samhällets resurser att skolorna blir fler och fler samtidigt som det totala antalet elever just nu minskar?

– Utifrån ett samhällsperspektiv kanske det är mycket mer effektivt att man hamnar på en duktig och bra skola istället för att vara kvar på en kommunal skola där det är en massa elever som lämnar skolan utan att vara behöriga för gymnasiet.

”Väldigt mycket privata pengar”

Kritiker invänder att det inte är bättre undervisning som gör att friskoleeleverna får högre betyg. Inte minst handlar det om att det främst är högutbildade föräldrar som sätter sina barn i friskolor, vilket gör skolan allt mer segregerad. Men inte heller den bilden köper Ulla Hamilton.

– Gapet mellan kommunala och friskolor minskar i takt med att fler och fler väljer friskolor. I exempelvis Göteborg åker elever genom hela stan, från utanförskapsområden, för att få en plats på Engelska skolan.

När Thoréngruppen – en av bjässarna på skolmarknaden – hamnade i blåsväder och en rad brister i undervisningen uppmärksammades uttryckte Ulla Hamilton sin oro för att det skulle skada förtroendet för friskolor generellt. Sedan dess har regeringen sjösatt en utredning om vinststopp för friskolor som inte sköter sig. Men det vill Ulla Hamilton inte se. Det skulle göra det svårt för friskolor att locka till sig kapital, befarar hon.

– Aktiebolag är en väldigt viktig form för att branschen ska kunna växa. Det innebär att andra privata investerare går in med pengar. Vi har fått väldigt mycket privata pengar i svensk skola som vi aldrig skulle ha fått om vi inte haft skolpengssystemet och tillåtit aktiebolag.

Just nu är det ingen som vågar be om tillstånd att starta en skola.

Hoppas på fördubblad andel

De utredningar som nu pågår avgör friskolornas framtid, menar Ulla Hamilton. Hon ser en fortsatt expansion framför sig. Kanske kan andelen elever som går i friskola fördubblas från dagens 15 procent de närmaste 20 åren, tror hon. Men det bygger på att de utredningar som nu pågår inte lägger krokben.

– Just nu är det ingen som vågar be om tillstånd att starta en skola. Det är en högriskbransch för den som vill tjäna pengar.

Hur kommer det sig att debatten om skolvinster blivit så intensiv?

– I Sverige älskar vi att tycka illa om dem som går med vinst, oavsett om det är banker, friskolor eller Ica-handlare.