Det var 2006 som en SSU-ombudsman kallade Fredrik Reinfeldt för pedofil. Två decennier senare tar Ulf Kristersson upp den skandalen, när han kommenterar härvan med SD:s trollfabrik.
Hur relevant är jämförelsen? Och har statsministern själv något trollande i sitt politiska bagage?
Max V Karlsson går till arkiven och hittar vad som idag kanske hade kallats för Moderaternas trollfabrik.
Under riksdagens debatt om Europaparlamentsvalet förra veckan, nämndes ordet ”trollfabrik” nästan dubbelt så många gånger som ”Europaparlamentet”. Oppositionen gick på kritikoffensiv mot SD:s nätkrigande och astroturfing. Den rödgröna kritiken riktades även mot statsminister Ulf Kristersson som oppositionen menar inte gjort tillräckligt för att fördöma den blågula trollfabriken.
Från talarstolen sa Kristersson att han tycker ”extremt illa” om smutskastning:
– Jag skulle aldrig komma på tanken att göra en sådan sak själv. Senast är det SD som fått kritik. Men låt oss vara ärliga – många andra har smutskastat sina meningsmotståndare.
Tog upp SSU-skandal från 2006
Smutskastning är inte något nytt inom svensk politik. Även om inget parti förutom regeringens samarbetsparti SD har avslöjats med att systematiskt attackera det politiska samtalet med hjälp av partianställda nätkrigare.
Tjänstemän, förtroendevalda och aktivister har genom alla tider ”trollat”, eller jobbat med metoder som lurar mottagaren. Det kan handla om insändare som låtsas vara någon annan, satiriska flygblad eller falska hemsidor.
Under riksdagsdebatten, i ett replikskifte med Magdalena Andersson (S), tog Ulf Kristersson upp ett exempel från 2006: När Moderaternas Fredrik Reinfeldt kallades för pedofil.
– Den som kan säga att man själv inte sprider hatisk propaganda eller smutskastning och inte haft skäl att själv be om ursäkt å partivänners vägnar, kan kasta första stenen, sa statsministern.
Det handlar om bloggen Rättvis och balanserad. Den drevs av en ombudsman anställd av socialdemokratiska ungdomsförbundet SSU. Bloggen kastade all möjlig dynga på borgerliga politiker och fick medial uppmärksamhet när man publicerade en bild på Fredrik Reinfeldt med texten ”rösta på din pedofil”, efter att en sexbrottsdömd Ekerömoderat tillåtits ställa upp i ett provval.
Det är satir, men jag ber självklart om ursäkt
Ombudsmannen var Tobias Gerdås. Han försvarade sig på samma sätt som SD gör idag och sa att det var satir. Den dolda avsändaren var ett medvetet val för att bloggen inte skulle kopplas till SSU.
– Det är satir men jag ber självklart om ursäkt, sa Tobias Gerdås till DN, innan han avbröt intervjun med hänvisning till urladdad telefon.
Skandalen var ett faktum. Och det är ett relevant exempel som fick konsekvenser. Men samtidigt som han pratar om kastade stenar, har Ulf Kristersson själv kopplingar till trollande upptåg.
Tre år innan Gerdås bloggande var statsministerns fru Birgitta Ed chef för Ja-sidan i EMU-omröstningen, om Sverige skulle införa valutan euro. Kampanjen Sverige i Europas pressansvarige avslöjades med att skriva insändare där han låtsades vara vanliga väljare. När han fick frågan varför, svarade han: ”Får man inte göra det?”
Sverige i Europas pressansvarige skrev bluffmejl. (Foto: Skärmdump, Expressen)
Och när Ja-sidan i september 2003 registrerade en falsk hemsida som förlöjligade nej-sidan, med en påhittad person som påstod att euromynt gav eksem, var upprördheten stor. Kampanjgeneral Birgitta Ed anklagades för amerikansk ”dirty campaigning” med bara tio dagar kvar till valet.
Birgitta Ed duckade alla kommentarer.
Falska hemsidor för att få motståndarna att se dumma ut. (Foto: Expressen, Skärmdump)
Birgitta Ed var redan vid den här tiden ett kommunikations- och lobbyproffs. Hennes byrå Springtime bildades när Eds företag Sagt:Gjort gick ihop med IT-företaget Vindrosen AB vid millenniumskiftet. Vindrosen, som drevs av Ulf Kristerssons och Birgitta Eds nära vän Göran Thorstenson och Mats Olin, skapade hemsidor åt näringslivsjättar. Paret Kristersson/Ed ägde även beaglen Butler ihop med Thorstensson.
I slutet av 90-talet var Vindrosen näringslivets ledande webbproduktionsbyrå med kunder som SAF, Moderaterna, Kreab, Scania och Kunskapsskolan. I företagets expertpanel satt moderater och ledare som Ulf Kristersson, Carl Bildt, Ulf Dinkenspiel, Odd Eiken, Janerik Larsson, Mats Svegfors och Per Unckel.
Expertpanelen för Vindrosen AB
Och bara dagar innan valet 1998 avslöjade Aftonbladet att Vindrosen skapat en falsk S-hemsida. På sajten stod det att Göran Persson inte kan läsa och man länkade till nazister och hårdporr.
Mats Olin tog till humorförsvaret:
– Det här är ett skämt. Vi ville retas lite.
Och Carl Bildt gick på samma linje.
– Det är inte förbjudet att skoja, det brukar sossarna göra med mig.
Socialdemokraterna krävde då en ursäkt från expertpanelen och de moderata partikamraterna. Bland annat Ulf Kristersson. Det bidde ingenting.
Den falska S-hemsidan togs fram av Vindrosen AB.
Statsminister Kristersson säger nu att den som inte haft skäl att själv be om ursäkt å partivänners vägnar kan kasta första stenen i debatten om trollfabriker och nätkrigande.
Samtidigt döljer smågnabbandet om historiska skandaler det faktum att SD:s trollfabrik är i full produktion. Med bara dagar kvar till Europaparlamentsvalet.
