– Man säger att trauma skär genom tid och rum. Jag har posttraumatiskt stressyndrom, vilket gör att tidsuppfattning och kronologi ibland är lite off, så ibland kanske det blir lite rörigt när jag berättar, ursäktar hon sig.

Vi ses när hon är uppe i Stockholm bland annat för ett möte med gänget bakom #metoo-uppropet #intedinhora, som berättade om utsattheten hos personer i prostitution.

– Vi är inte några aliens. Vi är personer som har vuxit upp i det svenska samhället. Man kan hamna där vi har hamnat. Det spelar ingen roll om du är rik eller fattig. Det handlar ofta om att illasinnade vuxna som ser en svaghet eller en utsatthet hos en ung person eller ett barn och utnyttjar den utsattheten. Det är väldigt rått och hänsynslöst och det går fort att bryta ner en person.

Metoo avgjorde

Idag är Merly Åsbogård förälder till två barn, utbildad statsvetare, aktivist och hoppas kunna få med sig Borås Stad för att starta och utveckla ett arbete mot prostitution i staden. Hon driver också instagramkontot Viskansviol där hon berättar om tiden i prostitution och om konsekvenserna av det. Det var när #metoo i höstas öppnade alla dammluckor, och kvinnors berättelser började välla fram, som hon bestämde sig för att börja dela med sig av sina erfarenheter. Merly har tidigare varit öppen med sin bakgrund, men nu valde hon att även bli offentlig. Att bryta tystnaden på allvar, något som hon alltid varnats för, i hopp om att hennes berättelser kan hjälpa någon annan.

Men först måste vi backa bandet. Till en trettonårig tjej som redan från början känner sig lite mindre värd och lite mindre fin än sina jämnåriga kamrater.

– Jag kommer från en väldigt liten ort, på landet utanför Borås. Som adoptivbarn står man ut med utseendet och på andra sätt. Det var tydligt att jag inte kunde kämpa mig upp till värdet av de där blå ögonen och det blonda håret, och det var mycket fördomar. Men jag hade många bra kamrater, berättar hon.

När högstadiet började gled Merly Åsbogård och kamraterna ifrån varandra. De valde olika språk, hamnade i olika klasser.

– Jag blev själv. Och i samband med att jag blev allt mer ensam träffade jag en äldre kille. Han var nitton och jag var tretton.

Tänjde på gränser

Merly Åsbogård beskriver en relation som präglades av tjatsex och tänjande och pushande av hennes gränser.

– Du vet hur det är, man vill vara till lags, man vill vara bra, man vill framför allt inte säga nej och riskera att personen lämnar en. Efter vår korta relation hade jag gjort en massa grejer som inte kändes okej, och sedan blev jag ändå lämnad.

Därefter gick det ganska snabbt, det började gå rykten i skolan. När Merly vid ett tillfälle lämnade data-salen för att gå på toaletten kom hon tillbaka till en skärmsläckare där det stod ”När XX tar Merly i röven skriker hon som ett djur.” Hon sjönk ihop i stolen. En lärare såg att något var på tok och kom fram och läste på skärmen.

– Det var en väldigt bra lärare. Direkt sög han tag i tre-fyra personer och hivade ut dem ur klassrummet.

Men utöver det var vuxenvärlden inte till någon större hjälp mot de allt mer tilltagande trakasserierna.

– Hade det bara varit rykten hade det varit illa nog. Men det var också verbala attacker, fysiska attacker, jag blev uppklämd mot väggen, fick händer under bh:n. Nu hade vi kallat det för sexuella trakasserier, då var det mer skyll dig själv. Det var ett lärarkollegium som stod helt tysta. Det där förlåter jag inte. Många saker förlåter jag i efterhand, men inte en vuxenvärld som sviker så.

Självkänslan försvann

Merly bröts ned allt mer av trakasserierna, ryktena och ensamheten.

Sedan kom sommaren som borde ha varit ett andrum för någon som hade det tufft i skolan. Men så blev det inte. Merly utsattes för en våldtäkt. Den redan låga självkänslan, krossades helt.

– Där blev det en vändpunkt. Inte att jag sökte mig till prostitution, men livet tog en destruktivare vändning efter våldtäkten.

Merly fick en äldre kompis, som visste om hur hon hade det i skolan och som hon kunde hänga mycket hos.

– Jag tydde mig mycket till henne, hon var den enda jag hade. Men efter ett tag började påtryckningarna.

Den äldre vännen skulle bli vräkt, Merly som bott så mycket hos henne var skyldig att hjälpa henne få in pengar och kompisen hade ett lätt och snabbt sätt att fixa pengar.

– Till slut så kände jag att jag var tvungen att hjälpa henne. Annars var jag orsaken till att hon skulle bli vräkt.

Utpressning nästa steg

Merly som då hunnit fylla fjorton träffade sin första kund.

– Det var ju fruktansvärt. Det var verkligen en man utan gränser. Efteråt förklarade jag för den här kvinnan att jag aldrig ville göra om det. Då var hon plötsligt inte längre säker på att hon skulle kunna bevara den här hemligheten, om jag inte fortsatte. Det var en ren utpressningssituation.

För att bevara den mörka hemligheten fortsatte Merly. Hon fick en mobil av kvinnan och om hon ringde och hade fixat en kund, var hon tvungen att gå ifrån skolan.

– Även om det var fruktansvärt, så var hon fortfarande den enda jag hade. Om jag inte svarade när hon ringde, eller gick dit på rasten, skulle hon överge mig? Nästa nivå av hot var att hon hotade med att berätta för mina föräldrar. Det gick inte att komma loss.

– Jag får ofta frågan om kunderna förstod hur ung jag var. De inte bara förstod, de försäkrade sig om det, betonar Merly Åsbogård.

– Det var en del av grejen.

Merly sökte hjälp för sin situation och sitt mående. Hon ringde till en supportlinje och berättade vad hon var fast i. Mannen i andra änden ville snabbt ringa upp henne från en annan telefon.

– Naiv som man var så tänkte man att det var ingen fara. Och där satte, vad jag nu ser var, en solklar groomingprocess igång.

Påtryckningar smög sig in

De hördes flera gånger. Mannen kom förbi i Borås, de började ses och ett känslomässigt band byggdes upp.

– Jag blev sedd och inte dömd. Det kändes tryggt att prata med honom. Sedan kom mycket frågor kring sex, övergrepp och prostitutionen. Hur jag såg på det. Han hade en otroligt liberal syn, och betonade att inte kasta skuld, utan i stället betonade han empowerment. Det där är nästan farligare.

Efter ett tag började påtryckningarna, försiktiga frågor om hon skulle kunna tänka sig att ha sex med någon när han såg på.

– Jag kände starkt att jag inte ville, men jag ville ju träffa honom. Jag var lite kär i honom. Han var min nya trygghet. Jag minns att jag blev besviken när han sa det, för en person som älskar dig vill väl inte att du ska ligga runt.

Togs tillfånga

Merly sa nej till hans olika förslag och fick höra att det var helt okej, de skulle fortsätta ses ändå.

Påskhelgen när Merly just fyllt femton år skulle de ses i Stockholm. Han mötte henne på stationen och stämningen var mysig. Så fort de kommit in i hans lägenhet låste han dörren och våldtog henne. Därefter tog han med henne till en ”kund” som också våldtog henne. Hela helgen var Merly inlåst i hans lägenhet och såldes till olika män.

Mannen från jourtelefonen kom senare att dömas för brott mot Merly.

I de sena tonåren, när hon slagit sig fri från hallickarnas grepp, fanns prostitutionen ändå kvar. Hon hade också vid det här laget ett drogberoende. Merly beskriver det som att det var där hon kände att hon hörde hemma, hon var övertygad om att ingen i det ”vanliga” samhället skulle acceptera henne om de kände till hennes bakgrund. Hon skulle behöva leva i tystnad om smärtan kring det hon varit med om, för om hon pratade skulle alla lämna henne. I de vårdkontakter hon haft under tonåren hade hon också gång på gång varnats för att berätta för någon.

– Budskapet var tydligt: kom det ut att jag hade varit utsatt för prostitution så skulle mitt liv vara förstört.

Övertygade sig själv

Hon hittade egna vägar in i prostitutionen igen. Valet stod mellan att leva i ständig rädsla för att bli avslöjade eller fortsätta. Den här gången som en ”empowered” ung kvinna, som övertygade sig om att hon valde själv och som tjänade mer pengar än sina jämnåriga kamrater.

Även när ingen hotade att avslöja henne och därigenom tvingade henne till prostitution var det tystnaden kring den som höll henne ifrån att sluta och kliva in i den ”vanliga” världen.

– Det blir lika destruktivt när det kommer från vårdsidan, socialarbetare och terapeuter, till och med från Mikamottagningen, att man uppmanas att inte prata om dessa erfarenheter. Och jag tror inte att någon skulle säga så om de förstod hur illa det gör. Det handlar om att du sänker värdet på en människa. Du tar en stor tugga av mitt värde och säger att du måste låtsas att det här inte har hänt dig för att vara ha samma värde som andra och accepteras i samhället, för din heder har blivit så skadad. Jag kallar det för ett hedersvåld.

Också synen på relationer hade blivit skadad. Bekräftelsen kom i form av pengar. ”Att vara till salu förvränger synen på hur en relation utan krav på ekonomisk ersättning kan se ut. Det sorgliga för mig blev att i en värld som styrs av pengar blev en sådan relation värdelös. Jag kunde inte se då att det var jag som kände mig värdelös. Mitt mänskliga värde var knutet till pengar. Inga pengar – inget värde. Jag kunde förtjäna pengar men inte kärlek. Jag visste inte hur man gjorde”, skriver Merly på Instagram-kontot Viskansviol.

Kritisk blick

Hon förstod dock tidigt att prostitutionen skadade henne och hon började granska den kritiskt. På gymnasiet skrev hon sitt projektarbete om Borås stads icke-befintliga arbete mot prostitution, ett ämne som hon sedan tog vidare i sin C-uppsats på Göteborgs universitet. Uppsatsen har namnet ”Vi har inga horor anställda i kommunen”, ett svar hon fick när hon ringde upp en tjänsteman och frågade om kommunens arbete.  Uppsatsen visade bland annat hur få kommuner som har en handlingsplan mot prostitution.

– Trots att jag befann mig i det granskade jag det kritiskt redan på gymnasiet. Så mycket kunde jag inte lura mig själv. Jag har alltid varit för sexköpslagen. Sedan måste vi jobba med stigma, medvetande och bemötande.

Efter ett par år som vuxen i prostitutionen så lyckades Merly lämna den.

– Det finns ingen filmisk vändpunkt. Men jag blev tröttare och tröttare. Jag blev ren från droger och blev gravid.

Positiv respons

Hon utbildade sig, drev media-projekt med unga, fick sina två döttrar och började ett påverkansarbete för att få Borås Stad att starta arbete för att bättre kunna erbjuda hjälp till personer som är i den situation Merly själv varit i. Hon beskriver att hon fått positiv respons och ser ett engagemang hos politikerna, särskilt Malin Carlsson, kommunalråd för (S) och Ida Legemark, gruppledare för (V).

– Trösklarna måste vara låga, det måste vara lätt att be om hjälp. Det kan inte vara som nu att man hänvisas till en Mikamottagning i Göteborg, som inte ens har Borås som upptagningsområde. Eller att man får leta upp hjälpen själv.

– De som hittar sin egen väg in i prostitutionen de behöver precis lika mycket hjälp och precis lika mycket uppmärksamhet. Valet att börja med prostitution har ofta en bakgrund i någon av de fem våldstyperna: fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt eller strukturellt våld. Du tvingas in av ekonomiska skäl, att du inte kan försörja dig, eller på grund av tidigare psykiskt eller fysiskt våld, att du brutits ned i tidigare förhållande och sedan hamnar i prostitution. Och många har sexuellt våld i sin bakgrund. Det är sällan en slump.

– Det gäller att samhället tar ansvar för detta och ser att det lönar sig att hjälpa de som sitter fast i prostitution.  Man måste hjälpa till redan med utsattheten.

Hoppet lever

Merly Åsbogård är hoppfull när det kommer till att fler har börjat berätta om utsattheten i prostitutionen, exempelvis genom uppropet #intedinhora.

– De som tidigare har stigit fram har representerat en väldigt liten del av alla som befinner sig i prostitution. Många har hört till Rose Alliance eller Fuckförbundet. Man vill gärna väldigt väl när man släpper fram de rösterna och det de företräder. Problemet för mig med dem är, det här med betoningen på empowerment. Jag kan inte ta ifrån någon sin upplevelse. Jag kan bara spola tillbaka bandet till den 19–20-åring jag själv varit. Nu kan jag se att jag resonerade helt sjukt, men då var det så viktigt att förklara det för sig själv och säga det här är bara ett vanligt jobb.

– När jag började själv, utan hallickar, kunde jag säga att det där var tvång, som jag blev utsatt för förut, nu gör jag det här helt på mina egna premisser och jag tjänar mer än dig. När man tillåter debatten om människors utsatthet styras av de människorna, de som befinner sig i någonting och som försvarar det, det ger inte hela bilden. Jag älskar Systembolaget till exempel, det finns där för att reglera något så mycket som möjligt som gör mycket skada. Att någon säger ”Jag klarar av alkohol”, det skiter jag i, det är inte till för dig. Samma sak är det med sexköpslagen. Samhället kan bara röra sig i den takt som den långsammaste går.

– Minns du när offer blev ett skällsord under slutet av 1990-talet, frågar Merly.

– Man skulle inte vara ett offer, man skulle vara en kämpe, man skulle ”äga” sin upplevelse, agensen skulle betonas. Jag tror att det här gjorde att många inte sökte hjälp. Man skulle bara gå vidare och vara stark. För var man ett offer då var man automatiskt svag. Att jobba mot stigma är alltid välkommet, det är ju det jag själv gör när jag nu pratar om det här. Men menar de att utsattheten skulle bli mindre för att vi ger köparna mer makt? Den absoluta makten är ju den de har när de köper en människas kropp. Jag förstår inte hur det skulle kunna ändra utsattheten för vår del att det de gör blir lagligt.

I och med öppenheten har Merly Åsbogård också mött oro för hur hennes öppenhet ska påverka hennes barn.

– Men man måste också förstå att jag gör detta för mina barn. Jag vill inte uppfostra två döttrar i ett samhälle där man som brottsoffer aldrig kan få upprättelse. Jag gör det här för ett bättre samhälle.