– Det ger det här snäva perspektivet som vi inte kan ha, vi måste se på de andra planetära gränserna. Vi måste titta på den biologiska mångfalden och gifter. Det går inte att bara singla ut klimatet, säger hon.
Hon menar att slutsatsen, att ekologisk odling använder mer mark och därmed står för mer klimatutsläpp, är för generell.
– Själva studien i sig, om markanvändning, är intressant, men debatten som blivit är lite sned, säger Therese Jacobson.
Hon tillägger:
– Vi tycker att det är en väldig förenkling av ett väldigt komplext system som livsmedelsproduktion är. Det går inte att säga generellt att det är bättre eller sämre för klimatet med eko. Det beror väldigt mycket på var man producerar och vilken gröda man pratar om. Man måste titta mer nyanserat.
”Teoretiskt rätt”
Per Bodin är miljömålssamordnare på Jordbruksverket. Även han anser att slutsatsen är problematisk.
– Rent teoretiskt sett har de rätt. Men sen är det inte så enkelt, säger han.
Han tillägger att det är svårt att direkt koppla samman behovet av mer jordbruksmark för att nå samma skördemängd med en ökad klimatpåverkan, eftersom många faktorer samspelar.
Vad säger du om påståendet att ekologiska grödor är bra ur många aspekter, men inte ett klimatsmart alternativ?
– Det finns ingen klimataspekt i kraven på ekologiskt. Det är andra mervärden man tittar på. Om man är intresserad av biologisk mångfald eller att minska gifterna, så är det eko. När det gäller klimatpåverkan är det inte lika enkelt. Det finns studier som visar att i vissa system är det bättre, i vissa är det sämre och i vissa är det samma klimatpåverkan.
20 procent mindre
Thomas Keller, professor vid Institutionen för mark- och miljö på Sveriges Lantbruksuniversitet tycker att det är en intressant studie.
– Skördenivån för ekologiskt odling är i genomsnitt lägre, globala studier som har sammanställt försöksdata visar att det är kring 20 procent mindre skörd i genomsnitt. Eftersom man därför alltså behöver en större yta för att producera lika mycket mat när man odlar ekologiskt, så blir mindre yta kvar för skog, till exempel.
Thomas Keller poängterar att variationen kan vara stor, att både ekologiska och konventionella odlare kan sköta respektive missköta sina jordar. Att det sällan är svart eller vitt.
– Man kanske tror att ekologisk odling per automatik är bra för allting och konventionell odling per automatik är dåligt för allting, så är det inte.
Han tillägger:
– Jag är kanske lite tveksam till att man kan maximera effektiviteten i produktion för varje bit land och associera en viss yta med en gröda – det finns många anledningar att ha växtföljder, inte minst för markens hälsa och för en långsiktig uthållig produktion. Sen är jag kanske tveksam till att göra direkta kopplingar mellan markanvändning i Sverige och till exempel avverkning av regnskog – det finns många anledningar varför vi ska producera mat i Sverige.
Argumentet att den ekologiska odlingen ger bättre framtida förutsättningar, inte bara för mångfalden utan även ur klimatsynvinkel, är något bland andra Naturskyddsföreningen lyfter på sin hemsida. De skriver att ”runt ekojordbruken finns nämligen fler djur och växter som ökar våra möjligheter att klara av till exempel översvämningar, torka och insektsangrepp.”
Kan ekologisk odling ge oss bättre förutsättningar att klara framtida klimatförändringar?
– Som sagt, det är inte svart eller vitt mellan ekologiskt och konventionellt. Vi behöver sköta våra jordar, och det kan vi åstadkomma på olika sätt, både inom konventionell och ekologisk odling. Att vara förberedd för översvämningar och torka är i stor grad en fråga om markstruktur, det vill säga att vi behöver odlingssystem som bygger upp eller bibehåller en bra markstruktur, säger Thomas Keller.
Känner igen tankegångarna
Åsa Kasimir är klimatforskare vid Göteborgs universitet och arbetar bland annat med att bidra till en kommande rapport till FN:s klimatpanel. Även hon tycker att studiens resultat är intressanta och känner igen tankegångarna sedan tidigare.
– Det finns en diskussion om land sharing och land sparing, ska man dela mark eller ska man spara mark. Då kan man säga att ekologiskt jordbruk är att man delar mark och konventionell att man odlar effektivt med mycket insatser, då kan man spara mark, säger hon.
Hon ser slutsatsen att ekologisk odling kräver mer mark och därmed påverkar klimatet i större utsträckning som föga förvånande eftersom andra har visat på liknande resultat.
– Det handlar om hur mycket kol som skulle kunna sparas på den här ytan om det var skog, jämfört med annan markanvändning. Skog lagrar alltid mer kol än jordbruksmark, oavsett om den är ekologisk eller konventionell, säger hon.
Blir marken sämre på att lagra kol med tiden med konstgödsel?
– Nej, det är en missuppfattning. Om man konstgödslar får man mer fotosyntes, för det växer bättre och då får man mer organiskt material som man kan skörda och lämna kvar som stubbar på marken, som ökar kolmängden i jorden.
Åsa Kasimir tillägger att de ekologiska odlingsmetoderna kan innebära att marken blir en bättre kolsänka, om de innebär att bönderna lämnar mer odlingsrester kvar på marken. Det blir samma effekt om mer skörderester lämnas kvar inom konventionell odling.
Studien får kritik för att bara tittat på en isolerad del av jordbruket. Hur ser du på det?
– Studien är inte sådan att man tittat på en liten del, utan man har utökat för att säga att om det inte var jordbruk på den här platsen så skulle det varit skog. Liksom utöka det från att bara vara jordbruksmark. Det naturliga är skog, på all jordbruksmark i Sverige, det är det studien relaterar till, säger Åsa Kasimir.
