När deras gemensamma barn föds blir mannen ännu mer kontrollerande, aggressiv och svartsjuk.

Utbrotten sker även framför barnen. Han kastar möbler när de är i samma rum och skriker så att de blir rädda. Situationen eskalerar, enligt Emma. En dag är de bortbjudna men mannen vill stanna hemma. Emma tar då barnen med sig och lämnar hemmet.

– Sen åkte jag inte hem igen, vi åkte direkt till min mamma, berättar hon.

En rättsprocess om umgänge och vårdnad inleds, och på tingsrättens begäran startar Socialtjänsten en utredning. De konstaterar att det förekommit psykiskt, fysiskt och sexuellt våld mot modern. Myndigheten hämtar också in information från det äldsta barnets skola, och i en intervju med det yngsta barnets bvc-sköterska kommer det fram att pappan varit kontrollerande redan vid första besöket och vakat över modern och hennes svar.

Berättar om övergrepp

I utredningen, som Dagens ETC tagit del av, konstaterar de att det yngsta barnet levt i en destruktiv hemmiljö när föräldrarna bott tillsammans, men att mamman är lyhörd och tillgodoser barnets behov.

I samband med uppbrottet börjar det äldre barnet berätta för en lärare i skolan om sexuella övergrepp av sin bonuspappa. Emma vänder sig till Socialtjänsten.

– Då rekommenderade de skyddat boende. De sa också att det fanns en risk att barnen skulle omhändertas annars då de ansåg att det fanns stora risker att de skulle fara illa.

Socialtjänsten rekommenderar tingsrätten att besluta om ensam vårdad för modern och inget umgänge mellan barnet och fadern ”då det anses föreligga för höga risker”.

De börjar återhämta sig,

och de får en lägenhet i en ny stad. Barnen börjar i skola och förskola, de får nya vänner. De känner sig trygga och Emma känner att livet börjar komma tillbaka.

Men då väljer tingsrätten att gå på pappans linje. Han menar att mamman varit instabil, och att de därför måsta ha gemensam vårdnad. I domen, som Dagens ETC tagit del av, ifrågasätter domstolen Socialtjänstens slutsatser och anser att anklagelserna är ”mycket vaga”. Under förhandlingarna erkänner pappan både ett visst våld och drogmissbruk under förhållandet, men tingsrätten bedömer ändå att Emmas anklagelser är ”grundlösa eller i vart fall kraftigt överdrivna”.

Umgänge varannan helg

De dömer till gemensam vårdnad, umgänge varannan helg samt extra umgänge på lov och högtider. Emma överklagar, men nekas prövningstillstånd.

– När jag till slut valde att berätta allt, då trodde jag att det skulle finnas ett stöd. Inte i min vildaste fantasi kunde jag föreställa mig att jag skulle behöva träffa honom eller tillgodose umgänget, säger hon.

Inne i vardagsrummet leker barnen. Det yngsta barnet skrattar när storasyskonet busar.

– Hon är så liten, hon kan inte ens berätta. Hur ska jag ens få veta om han gör något eller inte? Det kommer vara omöjligt och jag kommer aldrig kunna slappna av igen. Det kommer vara en konstant stress och en konstant oro över hur hon har det.

Inför det växelvisa boendet som närmar sig är det äldre syskonet rädd för vad som kan komma att hända lillasyster, berättar Emma.

– Hen är jätteorolig nu och säger ”tänk om han gör samma sak mot henne som han gjort mot mig”.

Emma klarar knappt att tänka på hur det kommer att bli, än mindre prata om det.

– Jag har ångestattacker flera gånger varje dag, jag får inte skydda mitt barn. Jag måste lämna henne till honom. Det har en domstol beslutat.

Jag kan inte greppa tankarna, säger hon.

Emma vill vara anonym och heter egentligen något annat.

Domstolarna utgår bland annat från en paragraf i föräldrabalken om att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut om vårdnad, boende och umgänge. Särskild hänsyns ska tas till två punkter enligt lagen. Den ena är risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnen olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa. Den andra är barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.

– De här två går ju inte ihop när det skett våld, och på något sätt verkar domstolarna tycka att den goda nära relationen är viktigare än skyddet från våld för barnet. Den väger liksom tyngre, och våld förminskas och ursäktas, Rebecca Lagh.

Höga krav på bevisning

En förklaring är att instanserna har skilda uppdrag. Socialtjänsten arbetar med att skydda utsatta, men när ärendet kommer till domstol krävs en annan nivå av bevisning.

– En vårdnadstvist är inte som ett brottsmål där det ska vara ställt utom tvivel utan det är risken för våld eller övergrepp som ska beaktas. Oftast finns det mer än mammans berättelse som vårdpersonal, skolpersonal eller att barn har berättat för barnutredare, med det tycker tingsrätten sällan räcker och då blir frågan hur högt man ska ställa kraven om bevisning, säger Rebecca Lagh.

Tingsrättens beslut går att överklaga, men det är ovanligt att prövningstillstånd beviljas.

– Då kan man inte göra mer för att skydda sitt barn, man får inte. Då måste hon låta umgänget ske tills hon kan bevisa vad barnet utsätts för. Med det fortsätter barnen utsättas. Tillgodoser du inte umgänget så riskerar du förlora vårdnaden för att du inte följt domstolens dom.

Barnets bästa väger tyngst

Thed Adelswärd är chefsrådman vid Lunds tingsrätt. Han känner inte igen kritiken, utan har uppfattningen att tingsrätten ofta går på utredarnas linjer, eftersom de är de experter domstolen tar in för att göra bedömningar.

– Det kan finnas undantag, men vi ska sätta barnets bästa främst, före föräldrarnas vilja att träffa dem exempelvis och det är inte fråga om någon rättvisa mellan föräldrarna i det här sammanhanget heller utan det är barnets bästa som styr. Om då Socialtjänsten kommit fram till att de ser allvarligt på situationen så skulle jag inte ha någon annan uppfattning, säger han.