Det säger Inga Jonasson i Vänsterpartiets landstingsgrupp. Tillsammans med två partikamrater har hon skrivit motionen ”Rätten att se klart” till landstingsfullmäktige. I motionen hänvisas till undersökningar som Riksförbundet Majblomman låtit göra, som visar att familjer med små resurser tvingas skuldsätta sig eller avstå från andra nödvändiga kostnader, för att kunna ha råd med glasögon till barnen. Många föräldrar vänder sig till Majblomman, för att få ekonomisk hjälp till glasögon.

I dagsläget ger landstinget i Jönköpings län glasögonbidrag tills barnet fyller 8 år. Genomgår barnet en medicinsk behandling höjs åldern, till och med 11 år.

Kunna hänga med i skolan

Vänsterpartiet föreslår att åldern höjs till och med 19 år.
– Det är jätteviktigt att ha tillgång till bra syn, framförallt i skolan, säger Inga Jonasson.
– Sen tycker vi att man ska se över bidraget generellt, det finns mer att göra. Det är ganska begränsat nu, det är ett fåtal barn som får bidrag över sju års ålder idag.

Örebro läns landsting är en förebild. 2013 höjde landstinget bidraget från sju till 16 år. Vid årsskiftet togs ytterligare ett steg, när den röd-gröna politiska majoriteten – V, S och MP – höjde bidragsåldern upp till 20 år. Satsningen beräknas kosta 1,7 miljoner kronor om året.

Marie-Louise Forsberg Fransson (S) är landstingsstyrelsens ordförande:
– Det är viktigt för barn och unga, för att de ska kunna hänga med i skolan. Glasögon är kostsamma poster för många föräldrar. Det handlar om att säkerställa att dem som har skäl att ha glasögon ska få ha det, säger hon.
– Barnen ska inte behöva bli lidande på grund av föräldrarnas ekonomi.

Bättre för hörselskadade

Det är också stora skillnader i stöd beroende på om det handlar om en hörselskada eller om det är ett synfel barnet har. I Jönköpings läns landsting finns möjlighet till gratis hörapparat till och med 19 års ålder.

Skillnaderna i synsätt beror antagligen på traditioner, det menar Christer Andersson, verksamhetschef för ögonkliniken på länssjukhuset Ryhov. En hörselskada anses mer handikappande än en synskada.
– Det är intressant. Man har väldigt mycket mer pengar till hörselskadade än till synskadade.
– Om det är rimligt? Nej, jag tycker naturligtvis att det borde vara mer lika behandling. Men det är politikernas beslut, säger Christer Andersson.

Även när det gäller hjälp för hörselskador är Örebro län i framkanten.
– Vi har ingen åldersgräns för hörhjälpmedel i Örebro, vi har troligen landets mest generösa system, berättar Marie-Louise Forsberg Fransson.
– Vi har en väldigt gynnsam politik och det är för att alla människor ska kunna vara delaktiga och kunna hänga med i samhället. Det handlar om tillgänglighet.

Därtill är det avgiftsfri vård upp till 25 år i Örebro län. Och avgiftsfria preventivmedel till samma ålder.

”Fullständigt galet”

Håkan Jansson (M), ordförande för landstingsstyrelsen i Jönköpings län. Han säger till SmF att det i dagsläget vore ”fullständigt galet att genomföra några reformer”:
– Att vi ska ta på oss nya ekonomiska åtaganden samtidigt som vi ska spara miljoner inom sjukvården, det är inte aktuellt. Inte i nuläget i alla fall, kanske senare.
– Vi har upptäckt att vår vård är dyrare jämfört med på många andra delar av landet. Det kan finnas annat som är betydligt mer angeläget än detta, säger Jansson.
Varför kan Örebro läns landsting satsa, men inte Jönköping?
– Det får du fråga dem, de har väl gjort en annan prioritering. Vi har satt igång en process för att få balans i budgeten, då kan man inte ta på sig nya åtaganden.