”Är du vit, svensk, straight, man – då är du redan inkvoterad. Grattis, du fick den enklaste vägen”. Libanonfödda Nadim Ghazale sa så i radio när han berättade hur en kollega undrat hur det känns att vara inkvoterad i polisen. Det här har gjort att Ghazale fått hård kritik från mer rumsrena konservativa röster som Ivar Arpi och Lars Beckman (M), men också en flodvåg av högerextremt hat och beskyllningar att han ”rashatar vita svenskar”.
Även rena hot
Boråspolisen Ghazale, flitig debattör och känd från SVT:s ”Veckans brott”, sommarsnackade i mitten av juli. Men raseriet från Sverigedemokrater och andra högerextrema har inte bedarrat. Nu har han lämnat sociala medier-plattformen Twitter, där han varit väldigt aktiv, på grund av detta.
– Jag fick mycket hat. Det tog mer energi än det gav till slut. Det är tråkigt och jobbigt. Först gav de sig på min person, nu min profession, jag upplever att man på olika sätt försöker deplattformera mig, och jag tycker inte att jag är värd det. Jag är inte van vid att vara ett känt namn, säger Ghazale till Borås Tidning i veckan, och berättar att det förutom ilsken kritik och hat även varit rena hot: ”Till en början skärmdumpade jag allt men jag fick ge upp efter ett tag.”
Fick ta ner SD-kritisk tavla
Inlägg som Ghazale skrev på Twitter för flera år sedan har lyfts som klandervärda av hans attackerare. Som att han kallat SD:are för ”förklädda nazister”. Och att han på sitt kontor på polishuset i Borås hängt upp en tavla som visar SD:s historiskt belagda rötter i nazismen. Tavlan har han nu av sina chefer tvingats ta ner. Och Borås kommunalråd Andreas Exner (SD) har i en debattartikel i måndags ifrågasatt om Ghazale kan fortsätta som polis då han ägnar sig åt ”politisk aktivism” och har hängt upp ” SD-hatande affischer”.
Nadim Ghazale har avböjt att kommentera vidare till Dagens ETC. På Polisförbundet, som enligt sig själva organiserar 92 procent av alla poliser, vill man inte uttala sig om det här specifika fallet när de får frågan hur politiskt aktiv man kan vara som polis. Tidigare har man dock sagt att det är oförenligt att vara förtroendevald både inom SD och Polisförbundet.
– Det måste vara tydligt vad som förväntas av en polis. Kåren är beroende av att upprätthålla det goda förtroendet som finns bland allmänheten och där måste man givetvis fundera över hur man uttalar sig i egenskap av polis. Samtidigt har poliser rätt att uttrycka sina åsikter och engagera sig politiskt vid sidan om sitt jobb. Det blir ibland en gränsdragning som inte är enkel att göra. Därför bör Polismyndigheten ta fram yrkesetiska riktlinjer som gör det tydligt för alla vad som förväntas av en polis. Det skulle stärka allmänhetens förtroende ytterligare, säger förbundets ordförande Lena Nitz.