Göteborgarna kostar, precis som stora delar av världens befolkning, för mycket i koldioxid. Med vår konsumtion inräknad, står vi för ungefär åtta ton utsläpp per person och år, räknat i koldioxidekvivalenter. Lite mer än en halv miljon människor är bosatta inom vår stads gränser. Göteborg har, precis som New York och Oslo, gjort beräkningar för hur den siffran skulle kunna sjunka – det handlar om allt från att äta mindre kött och byta transportsätt till att bygga med nya metoder. Flera politiker, även på riksnivå, ser positivt på att testa koldioxidinfångning i Göteborg. Men tekniken är dyr och relativt obeprövad. Om man bortser från en sak: den finns redan i naturlig form. Träd fångar in koldioxid och binder den i växtlighet och mark genom att omvandla den till syre och druvsocker.
Saknas kunskap
Det saknas fortfarande en hel del kunskap kring hur mycket koldioxid träd tar upp ur atmosfären. Nasa är just nu mitt i en kartläggning av planetens skogar där en av frågorna de vill ha svar på är hur skogens koldioxidbalans ser ut. Kartläggningen följer efter en sammanställning av satellitdata som för fyra år sedan visade att det finns cirka tre tusen miljarder träd på jorden, betydligt fler än forskarna tidigare trott. Professor Thomas Crowther, nu kopplad till tekniska högskolan ETH Zürich, var en av forskarna bakom studien och är nu i färd med att färdigställa siffror för just hur mycket koldioxidupptag träd kan absorbera. Han menar att träd och växtlighet har betydligt större möjlighet att minska mängden koldioxid i atmosfären än tidigare uppskattat.
– Det vi kan anta är att två tredjedelar av jobbet kan göras med hjälp av träd, säger han.
Enligt siffror som arbetats fram av det internationella klimatnätverket Project drawdown, skulle vi kunna minska de globala utsläppen med 90 000 ton till år 2050 bara genom att ändra på hur vi använder kylskåp och luftkonditionering. Om vi globalt skulle övergå till en vegetarisk kost skulle vi kunna minska utsläppen med över 66 000 ton fram till 2050. Stora minskningar, men de rår ändå inte på skogens potential, menar Thomas Crowther.
– Det jag kan bekräfta nu är att potentialen för koldioxidlagring i skog skulle vara betydligt högre än båda de två.
Forskningen har hunnit ikapp
Men varför pratar vi inte mer om skogen som en lösning snarare än dyr och ny teknik? Thomas Crowther förklarar att det har funnits två hinder: skogens koldioxidlagring har varit relativt okänd, det har därmed varit oklart hur mycket återplantering av träd skulle kunna bidra med i form av minskningar, och människor har haft attityden att det inte är möjligt. Men nu har forskningsresultaten hunnit ikapp samtidigt som ungdomar runt om i världen sett till så att cirka 13 miljarder träd har planterats inom ramen för FN-projektet The trillion tree campaign.
– Vi visste inte vilka konsekvenser det skulle få och vi visste inte om det skulle vara möjligt, men nu kan vi visa att de inte utgör några hinder. Några barn har planterat 13 miljarder träd, vad skulle hända om resten av oss engagerade oss?
50 procent fler träd
Han beräknar att av de cirka 400 gigaton koldioxid som finns lagrat i träd, skulle kunna utökas med åtminstone 50 procent till. Han menar att trädplantering, som ett sätt att minska koldioxiden i atmosfären, också ger andra fördelar, som ökad mångfald och mänskligt engagemang. Men det är en långsiktig lösning. Det kan ta 10, 20 eller 30 år innan de planterade träden når sitt maximala upptag av koldioxid.
Finns det plats?
– Ja, vi pratar om återplantering utanför städerna och jordbruksmark. Vi vill inte att folk ska sluta odla, vi behöver fortfarande mat, men det finns ändå mycket land som skulle kunna vara skog, säger Thomas Crowther och tillägger att städer utgör bara en procent av planetens landyta.
Måste vara noll 2050
I kommunens senaste miljömålsuppföljning konstaterade de att invånarnas konsumtionsbaserade nettoutsläppen behöver vara noll år 2050. Men det är sannolikt att vi istället fortfarande ligger kvar på samma nivå som förra året och året innan dess.
Göteborgs stads uppföljning av klimatmålen visar att utsläpp inom stadens geografiska gränser minskat med sju procent sedan början av 90-talet. I rapporten Fossilfritt Göteborg, som just nu vandrar uppåt genom Göteborgs politiska system mot kommunfullmäktiges bord, finns 89 förslag på åtgärder. Men inga av dem berör återplantering. Hälften av Göteborgs kommun är skog och staden äger ungefär 4 200 hektar skogsmark.
– Vi har en hel del skogs- och jordbruksmark i Göteborgs kommun. Men om vi tittar på 1,5-gradersmålet och de utsläppsminskningar vi behöver göra, jämfört med vad vi har trott att skogen skulle kunna bidra med, så har vi inte bedömt att det skulle vara en av de mest bidragande åtgärderna, säger Kristofer Palmestål, miljöutredare på miljöförvaltningen.
Han menar att det också handlar om rådighet, vad kommunen kan styra över.
– Om vi ska bidra med plantering på annat håll är det inte lika självklart att det är en kommunal angelägenhet, säger Kristofer Palmestål och tillägger att det skulle vara en intressant fråga att utreda.
Om Göteborgs stad skulle anta det mål som Thomas Crowther föreslår, det vill säga att öka sitt skogsbeståndet med hälften, skulle de behöva plantera motsvarande 15 Slottsskogar i yta.
