Några skillnader är dock alla experter som ETC Helg pratat med är överens om: Ekologiskt odlade tomater gödslas med organiskt gödsel, konventionell tomatodling gödslas med konstgödsel. Konstgödsel görs av mineraler och innehåller bland annat kadmium, som bryts ned långsamt och kan orsaka störningar i ekosystemet. Om en människa får i sig mycket kadmium under en längre tid kan njurfunktionen skadas, eftersom ämnet lagras i njurarna. Även låga exponeringsnivåer kan bidra till benskörhet och frakturer på skelettet. Härom året visade en studie från Kemikalieinspektionen att kadmiumskador kostar det svenska samhället närmare fyra miljarder om året. 

– Jag har sett i studier att kadmiumhalterna är signifikant lägre i jorden vid ekologisk odling än i konventionell. Även om vi i Sverige har lägre nivåer än gränsvärdena så får vi i oss för mycket kadmium, säger Artur Granstedt, docent i växt- och odlingslära och ekologiskt jordbruk. 

Den andra stora skillnaden handlar om bekämpningsmedel. Grunden i ekologisk odling är biologisk bekämpning, att bekämpa skadeinsekter med andra insekter. I konventionell odling används även kemisk bekämpning.

– Det skadar miljön när vi använder gifter för att slå ut ogräs. När vi försöker utrota levande organismer på kemisk väg utvecklar de resistens. De nikotinliknande bekämpningsmedel som används skadar humlor och bin som används för pollinering, säger Artur Granstedt. 

Svenska odlingar minskar

Generellt har konsumtionen av tomater i alla dess former ökat stort i Sverige de senaste tio åren. Samtidigt har den svenska tomatproduktionen minskat med 20 procent under samma period. Tomater är därför den grönsak som importeras mest till Sverige idag, cirka 90 000 ton per år, och fraktas med lastbil från framförallt Nederländerna och Spanien.

– Det finns många aspekter av ekologisk odling, är elen som används förnyelsebar? Det krävs för Krav-certifieringen, säger Elisabeth Ögren, rådgivare inom ekologisk trädgårdsodling på Jordbruksverket. 

I kedjan av hållbar produktion, som bland annat Krav- och Fairtrade-certifieringen garanterar, finns också krav på arbetsförhållanden. Här kan det skilja stort mellan olika tomater. I södra Spanien plockas, packas och lastas majoriteten av de konventionella tomaterna av migrantarbetare och flyktingar från Afrika. På gigantiska plantage tvingas de ofta arbeta under urusla arbetsvillkor, enligt vissa uppskattningar har endast 20 procent av dem arbetstillstånd och medellönen ligger på 7 000 kronor. Många bor i växthusen, utan rent vatten och i ständig rädsla för att bli upptäckta. 

Sedan fraktas tomaterna norrut i lastbilar. I en intervju med tidningen Transportarbetaren berättar rumänen Joan Dragomir att han sitter bakom ratten sju dagar i veckan och får 1,37 kronor per kilometer. Han och hans arbetskamrater fick nyligen fick sparken när de försökte organisera sig fackligt. 

Mindre skördar

Den tredje aspekten av ekologisk odling är den återkommande debatten om dess effektivitetsförluster. I höstas gick fyra forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, hårt åt ekologisk odling i en debattartikel i SvD med rubriken ”Ekologisk odling – vägen till svält”. Hundra procent ekologisk odling skulle innebära större belastning på miljön eftersom skördarna är mindre och kräver större arealer, menade de. Dessutom är ekologisk odling mer vatten- och energikrävande. Andra SLU-forskare gick till motangrepp och menade att resonemanget bygger på felaktiga förenklingar. Även ekologisk odling går att effektivisera.

Tidigare orsakade konventionell odling på friland i Spanien mindre klimatavtryck än växthusodlade tomater i Sverige, trots lång transport. Men de senaste åren har växthusen effektiviserats så pass att energi-åtgången numera anses likvärdig. 

Men effektiviseringar och ökad efterfrågan till trots menar Karl-Johan Bergstrand, forskare i växthusodling vid SLU, att helt ekologisk odling fortfarande är en nischprodukt. Han argumenterar istället för en mellanväg. 

– När det handlar om miljöpåverkan får man som alltid väga utbytet i förhållande till insatserna. När allt vägs samman är ekologiskt inte bättre klimatmässigt. Den konventionella odlingen ger så mycket bättre avkastning att det är bättre med satsningar på att miljöanpassa den, säger han. 

Vid köp av ketchup från ett av de vanligaste svenska märkena skiljer två kronor i pris mellan den ekologiska och icke-ekologiska för ett kilo.

Vilken ketchup går du hem med? 

Tomaternas väg till ketchup

Odling

Eko: Tomaterna odlas i levande jord.

Icke-eko: Odlas i exempelvis stenull och pimpsten som stöttar rötterna.

Gödsling

Eko: Organiskt gödsel, naturliga restprodukter från växt och djurriket, till exempel slakteriavfall eller djurgödsel. Kan även gödslas med mineraler, stenmjöl eller kaliumsulfat som inte är processat.

Icke-eko: Gödslas med konstgödsel via bevattningssystem. Gödslet görs av mineraler och innehåller bland annat grundämnet kadmium. Mineralgödsel kräver mycket fossil energi i framställningen, men skördarna blir större när det används. 

Bekämpningsmedel

Eko: Biologisk bekämpning – andra insekter används mot skadeinsekter. Förekommer även besprutning med såpa eller icke-processat svavel.

Icke-eko: Biologisk bekämpning används i så stor utsträckning som möjligt, men även kemisk bekämpning används.

Arbetsvillkor

Eko: Arbetarna slipper utsättas för kemiska bekämpningsmedel. Krav-märkningen kräver kollektivavtalsenlig lön och samarbetar med andra eko-märkningar i Europa för att påverka företagens sociala ansvarstagande. EU:s minimiregler för ekologisk produktion saknar dock regler för socialt ansvar.

Icke-eko: Att under sitt arbete utsättas för kemiska bekämpningsmedel fördubblar risken att drabbas av Parkinsons, visar en studie från Örebro universitet. 

Transport

Tomaterna transporteras som puré i lastbilar, oavsett om ketchupen är ekologisk eller inte. 

Vatten/Energiåtgång

Eko: I Sverige kräver Krav-märkningen att det ska vara 80 procent förnybar el i växthusen. Ekologisk odling kräver mer vatten än konventionell. Dock är odlingssäsongen kortare för att spara energi. 

Icke-eko: Skördarna i konventionell tomatodling är betydligt större. Eftersom tomaterna inte odlas i jord får man inte problem med växtföljdsjukdomar. Mineralgödsel som tomaterna gödslas med kräver mycket fossil energi i framställningen. 

Klimat/miljöpåverkan

Eko: Vid en livscykelanalys är miljöbelastningen mindre för ekotomater. En Krav-tomat som odlas efter nya klimatregler släpper aldrig ut mer än ett kilo koldioxid per kilo tomater. Dock är risken för läckage av växtnäring större eftersom tomaterna odlas direkt i jorden. Skördarna blir mindre eftersom de inte besprutas kemiskt och odlas i jord. 

Icke-eko: Den vanligaste tomaten som säljs i svenska butiker släpper ut ca 2,1 kilo koldioxid per kilo tomater. Den vanligaste tomaten kommer från Holland där de odlas i växthus som värms upp med fossil gas. Studier visar att bönder i icke-industrialiserade länder skulle kunna öka sina skördar om de gick från konventionell odling till ekologisk, eftersom de inte har råd med bekämpningsmedel och konstgödsel. Att gå över till ekologiskt gör att marken kan behålla mer vatten. 

Tillsatser 

Eko: Tomatpurén blandas med vinäger, socker, salt och andra kryddor som alla är ekologiska. 

Icke-eko: Receptet är detsamma, men övriga ingredienser är inte ekologiska. 

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.