– För många står inte lösningen att finna i nyproduktionen för den är ofta för dyr. Och det ställs för höga krav på sökande i det befintliga beståndet och utanför den ordinarie bostadsmarknaden. Det finns många olika möjliga åtgärder som vi har lyft länge, såsom hur andrahandsmarknaden skulle kunna fungera bättre för unga vuxna, men också hur man kan bygga billigare lägenheter för unga, säger hon.

Vill värna hyresrätten

Organisationen vill att hyresnivåerna för dem som hyr ut bostadsrätter regleras på samma sätt som för hyresrätter, men framförallt vill de värna den billiga hyresrätten. Där ligger Göteborg på sitt sätt bra till, hyresbostadsbeståndet per tusen invånare är större än i till exempel Stockholm, men lägenheterna är ändå oåtkomliga för många. Enligt Hyresgästföreningens senaste uppskattning så är nästan 28 000 göteborgare i åldrarna 20-27 år ofrivilligt hemmaboende. Allmännyttan i Göteborg valde 2017 att ta bort de tidigare försvårande inkomstkraven, men sedan många privata värdar lämnade Boplats och gick till bland annat HomeQ så hjälper det mindre.

– Det är fortfarande jättehöga krav hos privata hyresvärdar. Det är ofta krav på tillsvidare­anställning eller provanställning och på en årsinkomst om tre gånger årshyran för den sökta lägenheten. Och sedan är dilemmat för unga vuxna att även om uthyrningskraven sänkts i allmännyttan så har man inte tillräckligt lång kötid ändå.

Sju år är en väldigt lång tid att vänta för någon som vill flytta hemifrån, men det är Boplats kötid för att få en lägenhet i nuläget. Malva Staaf är 29 år och har själv bara bott i andrahandslägenheter.

– Drömmen hade såklart varit ett eget förstahandskontrakt, men tyvärr har jag alldeles för få ködagar. Sedan är jag privilegierad och otroligt glad att jag har nånstans att bo, det är det inte alla som har, säger hon och påpekar att trångboddheten också är ett stort problem i storstäderna.

Göteborg på tolfte plats

Göteborg hamnade bland de sämsta kommunerna i undersökningen. Bland de sämsta fanns också Stockholm, Huddinge och Uppsala. Variablerna som jämförts är bland annat genomsnittliga hyreskostnader i totalt bestånd och i nyproduktion, kötid i kommunernas bostadsköer, kvadratmeterpris på bostadsrätter och hur stor del av ungas inkomster som skulle gå åt till hyran.

– Det övergripande resultatet är att alla 15 kommuner som vi har tittat på har visat sig ha allvarliga brister i bostadsförsörjning riktad till unga. Ingen presterar särskilt väl, utan alla kommuner landade på runt sex eller lägre utav totalt tio poäng.

Ställ frågan om bostadsbristen till nästan vilken göteborgspolitiker som helst och du kommer att få svaret att det byggs för fullt. Malva Staaf konstaterar att den högre byggtakten minskat glappet mellan behovet och befolkningstillväxten något, men också att det ändå byggs för lite.

Fastighetskontoret kom med en rapport 2019 i vilken de uppskattade att det behöver byggas 4 000–5 000 bostäder per år under en längre period för att möta behoven. Enligt uppgift­er till Boverket ökade antalet lägenheter i allmännyttan i Göteborg under 2020 med 866 lägenheter. Verket slår också fast att bostadsmarknaden är svår för flera grupper och då framförallt äldre personer, nyanlända, ungdomar och studenter.

Vill utnyttja stöd

Jagvillhabostad.nu önskar att kommunerna i högre grad utnyttjade det statliga investeringsstöd som finns för att bygga hyreslägenheter och studentbostäder med lägre hyror. Det har visserligen använts i Göteborg, men organisationen tycker att det generellt görs för lite för att komma till rätta med att det som byggs blir för dyrt.

– Det handlar dels om skattelättnader för det ägda boendet, alltså att det ofta är dyrare att bo i hyresrätt – det är otroligt orättvist. Någonting som vi trycker på i granskningen är att det är lagstadgat att kommunerna har ett bostadsförsörjningsansvar, men vi ser att många kommuner betraktar markförsäljning primärt som en stor inkomstkälla, istället för som ett verktyg för att utveckla stan. Och det driver också upp priserna på de bostäder som byggs.

Granskningen visar att det är väldigt svårt för unga vuxna att komma in på bostadsmarknaden och organisationen menar att kommunerna tar för lätt på sitt sociala ansvar. Kommuner kan kräva att en viss andel av nybyggnationen blir hyresrätter, men alla utnyttjar inte den möjligheten. Därtill menar de att kommunerna måste sluta vara passiva gentemot byggbolag som inte utnyttjar sina byggrätter.

– Att kontinuerligt bygga är ju en förutsättning för att tillgängliggöra bostäder och vi menar att alla kommuner måste ta sitt bostadsförsörjningsansvar och delta i bostadsbyggandet i samarbete med regionerna, och att de bör anpassa på de sätt som är möjliga så att unga också kan efterfråga de här bostäderna. Då är det bostäder till rimliga kostnader, men idag är det ju tyvärr så att finansieringen av nybyggnation sker på marknadens villkor, säger Malva Staaf.

Granskningen kommer att presenteras under ett panelsamtal den 3 september på Frihamnsdagarna.