Fastlansare, falsk egenföretagare, ofrivillig f-skattare. Allt fler på den svenska arbetsmarknaden tvingas att starta eget för att få arbete – trots att de jobbar på ett enskilt företag och utför samma arbetsuppgifter som en vanlig anställd. Systemet gör att arbetsgivaren slipper skyldigheter som sociala avgifter, dessa får istället den ”anställda” stå för.

– Det har blivit vanligare, och är framför allt utbrett i bygg- och åkeribranschen. Vitsen med detta från arbetsgivarhåll är ju att slippa ansvar, som kollektivavtal och anställningsskydd. De ofrivilliga f-skattarna omfattas i princip inte av arbetsrätten och hamnar i en svår situation. Om det nu inte är så att man faktiskt valt det själv och vill bygga upp en egen näringsverksamhet, men så är det ofta inte, säger Annette Thörnquist, arbetslivsforskare vid Stockholms universitet.

Falskt egenföretagande

Förutom i bygg- och åkeribranschen förekommer falskt egenföretagande även bland piloter, i hemtjänsten, fastighetsbranschen och bland journalister. Arbetsmiljötidningen Du & jobbet har tagit fram siffror från SCB som visar att rekordmånga företag har startats i Sverige de senaste åren. Förra året bildades 69 000 nya bolag, varav den största delen som enskild firma. 75 procent av Sveriges företag är enmansbolag, och det är en siffra som ökar. Totalt fanns 828 000 enmansföretag i landet förra året, nästan 200 000 fler än för tio år sedan, visar Du & jobbets siffror.

Ofrivillig f-skatt

Företagspolitiken var en av alliansens paradfrågor, och entreprenörsandan drevs på starkt av de borgerliga partierna. Under sin tid som ledare för Centerpartiet uttryckte Maud Olofsson bland annat åsikten alla borde födas med en f-skattsedel. Och som en del i sin företagspolitik luckrade den borgerliga regeringen upp reglerna – tidigare krävdes minst tre uppdragsgivare för att få erhålla f-skattsedel, men 2009 ändrades det till att endast en uppdragsgivare behövs. Något som kritiker alltså menar leder till att arbetsgivare utnyttjar systemet för att slippa anställa.

– Det är svårt att få fram statistik om lagändringen har lett till fler falska egenföretagare. Men man kan absolut säga att risken för detta ökar mycket, säger forskaren Annette Thörnquist.

Leif Jakobsson, vice ordförande för Socialdemokraterna i Skatteutskottet, har länge varit kritisk mot utvecklingen. När partiet nu har makten vill han se en förändring.

– Det ligger högt på dagordningen. En bärande del i det här handlar om att värna den svenska modellen, och då inte bara arbetsmarknaden utan hela välfärdssamhället. Det bygger på att vi har en arbetsmarknad där folk är skyddade av i första hand facklig organisering och i andra hand lagstiftning. Den balansen har rubbats, säger han.

Några konkreta exempel på förändringar kan han dock inte nämna i dagsläget, men Leif Jakobsson säger bland annat att han vill att hela systemet kring f-skatt ska ses över. Det är dock bara en del i det hela.

– Att åtgärda det här ligger i ett större paket som vi kommer att lägga fram, för att få ordning och reda på arbetsmarknaden. Vi får se lite senare vad det blir för konkreta förändringar.

Snickaren Anders: ”Vill ha en anställning”

jobb Byggnadssnickaren Anders Olsson har arbetat i branschen i tre år som egenföretagare. Han skulle hellre ha en fast anställning, men menar att f-skatten är det enda sättet att få regelbundna jobb. – När jag råkade ut för en arbetsskada var jag sjukskriven flera månader, och då drog jag ju inte in en enda krona, säger han.

Anders Olsson, 44 år, är byggnadssnickare och har de senaste tre åren verkat i branschen som egenföretagare vid ett antal olika bolag. Han upplever att han utför samma arbetsuppgifter som de vanliga anställda på det företag där han nu är anlitad.

– Jag skulle hellre vara anställd med ett fast jobb. När jag råkade ut för en arbetsskada var jag sjukskriven flera månader, och då drog jag ju inte in en enda krona. Så det är ett enormt ansvar att verka som egenföretagare, man måste ju jaga jobb hela tiden. Och det är mycket saker att stå i, som fakturering och liknande, säger han.

Utöver de rent personliga svårigheterna finns det också andra problem med att egenföretagandet breder ut sig i byggbranschen, enligt Anders Olsson.

– Det krävs ingen yrkeslegitimation när man driver eget. Något som gör att personer som slarvar eller har för lite erfarenhet hyrs in för att göra jobb, som då blir dåligt utförda. Och det drar ju ner hela branschen.

Samtidigt ser han vissa fördelar med att f-skatta.

– Dels är det ju en sorts frihet. Sen är det svårt att få jobb på byggen idag, särskilt på vintrarna. Men jag har i princip haft arbete hela tiden sedan jag startade eget, det är så man har störst chans att få jobb som byggsnickare nu.

Facket ser problem

Från fackets sida ser man det som besvärande att arbetsgivare väljer att anlita folk via f-skatt i stället för att ge dem riktiga anställningar. Roger Johansson, chef på avtalsenheten i Byggnads, tror att det finns ett stort mörkertal av falska egenföretagare.

– Enligt medbestämmandelagen ska ett bolag informera och förhandla när de tar in egenföretagare på sådana här uppdrag. Men många struntar i det, i förhoppningen att komma undan oss.

Ökad konkurrens bidrar

På så sätt ”spekulerar” företagen och chansar på att de inte blir upptäckta, eftersom straffavgiften för brott mot medbestämmandelagen (MBL) är ändå förhållandevis låg.

– När vi kommer på företag med detta så kallar vi till förhandling. Dels angående att man inte har informerat, men ofta försöker vi också reda ut vad den här ensamföretagaren egentligen gör. Handlar det om en förtäckt anställd? Det brukar sluta med att f-skattaren får en riktig anställning. Men det är när vi väl upptäcker dem, vilket tyvärr inte är så ofta, säger Roger Johansson.

Enligt honom har ökad konkurrens från utländska bolag, med en annan företagskultur, bidragit till utvecklingen.

– I andra delar av Europa, exempelvis Storbritannien, är så kallad ”self employment” väldigt vanligt. I och med att de får kontrakt på byggen här blir svenska bolag konkurrensutsatta, och regelverket pressas.