Nästan 1 500 personer har avhysts från tältläger och parkeringsplatser i år av kronofogden, skriver TT. Det är betydligt fler än förra året då ungefär 900 avhysningar gjordes. Framför allt handlar det om människor från Östeuropa, som kommer till Sverige i hopp om att kunna försörja sig.

Men samtidigt som många kommuner väljer att köra bort de nya invånarna finns det de som jobbar för att de ska ha någonstans att bo. I förrgår öppnade ett boende för hemlösa rumäner i Skellefteå.

– Det var bara drygt en månad sedan vi började prata om hur och vad vi ska göra för att hjälpa, och nu är vi i hamn. I går hade vi invigningsfest för lokalen och på bara några timmar hade vi fått ihop allt som behövdes, sängar, lakan, handdukar. Det har varit en otrolig uppslutning och det var en otrolig glädje bland romerna som flyttade in, säger Britt-Inger Lundqvist.

Hon är en engagerad i föreningen Rung – Resande, ung, ny och gammal – och en av dem som tagit initiativ till arbetet i Skellefteå. Sex olika församlingar, Rung, Sensus och privatpersoner, har den senaste månaden arbetat för de tiggande rumänerna i Skellefteå. För Britt-Inger Lundqvist kändes det självklart att försöka göra något.

– Det börjar bli kallt här. När jag hälsat på tiggarna och sett hur de bor i bilar, en äldre tant till exempel som är sjuk, så kände jag att så här kan vi inte ha det. Vi var tydligen många som kände så, säger hon.

Hjälpa till försörjning

Lokalen där EU-migranterna nu har flyttat tillhör en av stadens församlingar. Här finns både kök och värme. Nu är nästa steg att hjälpa dem hitta försörjning.

– De vill ju från gatan, de vill inte behöva tigga. Men än så länge saknas alternativ. Både de själva och vi har olika ideer om vad de skulle kunna istället. Kanske kan företag skänka saker de inte behöver längre istället för att slänga det, och så kan romerna sälja det vidare, eller så kan de hjälpa till med snöskottning, till exempel. 

Hittills har Skellefteå kommun inte varit inblandad i projektet. Men Britt-Inger Lundqvist hoppas att de kommer att bidra ekonomiskt. Så har skett i en del andra kommuner – för oftast är det kyrkor eller organisationer som ordnar bostäder – men ibland med stöd från kommunerna. I Linköping erbjuder till exempel Stadsmissionen tjugo sängplatser, men kommunen har gått in med ekonomiskt stöd. På liknande sätt ser det ut i Göteborg. Som ETC Göteborg har berättat om har dessutom en privatperson, universitetslektorn Leif Eriksson, jobbat ideellt sedan förra året med att förse hemlösa med husvagnar. Totalt har han ordnat runt tio husvagnar.

– Det är fortfarande ett stort problem att hitta ställplatser, sa han till ETC Göteborg tidigare i höstas.

"Har ett ansvar att hjälpa dem"

Britt-Inger Lundqvist tycker att både kommunerna och staten borde ta ett större ansvar.

– Vi lever i EU, vi har valt att öppna våra gränser, då måste det väl vara öppet för alla? Vi som land har ett ansvar att hjälpa dem som står längst ner på skalan, det kan inte bara vara ett lands problem, säger hon.

Men Åsa Regnér, barn-, äldre- och jämställdhetsminister, menar att det är upp till kommunerna att hjälpa EU-migranterna. 

– I Sverige är det här kommunernas ansvar. Regeringen kan däremot prata med ursprungsländerna, till exempel Rumänien. Det har man gjort och det tänker jag fortsätta med, säger hon till TT.

Och den förra regeringes hemlöshetssamordnare, Michael Anefur (KD), tycker varken att kommuner eller stat har något ansvar att hitta boende åt hemlösa EU-migranter. Till TT säger han:

– Att det offentliga ska ta bostadsansvar för andra länders medborgare som är här på grund av EU:s fria rörlighet låter sig inte göras, säger han och fortsätter:

– Det skulle innebära att fler kommer hit.