Tusentals nya poliser – men bara en av fyra i yttre tjänst
Bild: TT, Shutterstock (montage)
Dagens ETC
Politikerna lovar att fler poliser ska ut på gatorna, stoppa våldet och säkra trygghet. Men data som Dagens ETC begärt från Polismyndigheten visar vad som egentligen händer med nybakade poliser. Av de drygt 2 000 som anställts senaste åren är det inte ens 600 som har jobbat i yttre tjänst.
Uppgifterna om andelen nya poliser som går till yttre tjänst är förvånande med tanke på att myndigheten under senare tid uppgivit att man ska satsa stora resurser på att skapa trygghet i samhället genom en större närvaro. Man har också sagt att uppklaring av så kallade vardagsbrott ska prioriteras.
Inget av detta syns dock i Polisens organisation.
Stefan Holgersson, forskare specialiserad på det polisiära, är kritisk:
– Polisen har under lång tid fått kritik som bland annat har uttryckts som att det går in 200 polisanställda på en polisstation på morgonen, men att man sedan bara får ut två polisbilar, säger han till Dagens ETC.
Även de politiska partierna har reagerat på detta. När den nya rikspolischefen Petra Lundh utnämndes i november förra året fick hon mycket klara instruktioner av justitieminister Gunnar Strömmer (M). Hennes uppdrag uppsatt i tre punkter består av:
• Återupprätta en lokalt synlig och trygghetsskapande polis.
• Få upp trycket i utredningsverksamheten så att fler brott klaras upp.
• Säkerställ en effektiv styrning av polisens växande resurser.
Även om Petra Lundh bara haft ett drygt halvår på sig för sitt förändringsarbete är kraven på lokal närvaro inte något nytt för myndigheten. Kritiken för centralisering och byråkratisering har länge varit hård.
Myndighet med 40 000 anställda
De uppgifter om Polisens bemanning som Dagens ETC lyckats få fram var tidigare hemligstämplade med motiveringen att brottsligheten inte skulle veta hur många poliser som arbetar med en direkt yttre brottsbekämpning, men genom ett tidigare kammarrättsbeslut blev de offentliga.
Siffrorna visar bland annat att i år är 11 545 poliser av totalt 24 226 poliser verksamma i yttre tjänst. Totalt, med civilanställda, var 40 157 personer anställda inom Polisen.
2023 visade siffrorna att 11 317 poliser av 22 976 arbetade i yttre tjänst. Totalt var 36 976 anställda i polisen. 2022 arbetade 10 975 av 21 928 poliser i yttre tjänst. Totalt uppgick antalet anställda till 34 849.
Men det faktiska antal poliser som arbetar ute på gator och torg är samtidigt betydligt lägre än de siffror som redovisas. I gruppen innefattas också kategorier som huvudsakligen arbetar inne på polisstationerna. Dessutom är en rad av dessa poliser tjänstlediga, föräldralediga, på utbildning eller sjukskrivna. Vissa är också utlånade till annan verksamhet så i själva verket handlar det om ett betydligt mindre antal.
Poliser inom yttre tjänst är dessutom inte samtidigt i tjänst. Normalt arbetar de som faktiskt är ute i samhället i treskift och eftersom det finns bemanning dygnet runt även under helger och veckoslut – sedan tillkommer semestrar – så försvinner en stor del av den samtida bemanningen.
Hur många patruller?
Polismyndigheten vet hur mänga som är i tjänst i Sverige samtidigt, uppgifterna togs fram när man skulle köpa in elchockvapen till alla polispatruller i Sverige. Eftersom varje polispatrull skulle hämta ut ett sådant vapen inför varje pass så behövde man veta hur många elchockvapen som skulle köpas.
Uppgifterna hemligstämplades dock med hänvisning till att främmande makt och den svenska brottsligheten inte skulle få veta hur många poliser som är i tjänst i Sverige samtidigt.
Magnus Lindgren, för detta polis, kriminolog och generalsekreterare för stiftelsen Tryggare Sverige är kritisk när det gäller hur polisen använder sina resurser.
– Det har varit stora sifferexerciser om antalet poliser, men man tar inte upp kärnfrågan om gapet mellan vad Polisen ska göra och vad den faktiskt åstadkommer. Jämförelser mellan polistätheten i olika länder är mycket vanskliga och i vissa fall direkt felaktigheter.
– Istället måste man titta på den svenska polisens operativa förmåga när det gäller att skapa ett fredat kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. Tyvärr är det väldigt svårt att göra sådana jämförelser eftersom som det inte finns någon fastställd definition på vad som är ”yttre tjänst”.
Kraftigt ökade resurser
Magnus Lindgren menar att uppgifterna om vad som betecknas som yttre tjänst i hög grad beror på vad man menar med yttre tjänst.
– Ibland ingår bara de som är anställda för brottsförebyggande och ingripande verksamheter, men man använder också mycket vidare definitioner som till exempel inkluderar gränspoliser, sjöpoliser och polisaspiranter.
Jag förstår inte hur politikerna kunde vara så naiva.
Polisforskaren Stefan Holgersson:
– Polismyndigheten har hittills uppvisat en uppseendeväckande oförmåga att omsätta de kraftigt ökade resurserna till yttre uniformerad personal och en lokalt förankrad verksamhet. Istället har stora delar av resurserna gått till administration som i sin tur betytt ännu mer administration.
– På de nationella avdelningarna har antalet anställda ökat kraftigt i förhållande till den yttre tjänstgörande personalen som bland annat bemannar polisbilarna.
Stefan Holgersson menar att resultatet vad gäller poliser i yttre tjänst är sämre än vad siffrorna visar eftersom nedlagda polisstationer inneburit ökade restider och att en centralisering av ledningscentralerna betytt att poliser används mindre effektivt och på ett sämre sätt.
– Jag förstår inte hur politikerna kunde vara så naiva att de trodde att Polisen skulle bli mer lokal och att arbetet nära allmänheten skulle förbättras när man 2014 centraliserade allt, säger han uppgivet.
Polisen: Aspiranterna räknas också
Polisförbundets ordförande Katarina von Sydow ger en kommentar till Dagens ETC:
Det finns många hål att fylla.
– Vi behöver både fler synliga poliser och fler som utreder vardagsbrotten för att stärka det trygghetsskapande arbetet. Samtidigt saknas den polisiära kompetensen i hela Polismyndigheten och det finns många hål att fylla.
Dagens ETC har sökt rikspolischefen Petra Lundh och vice rikspolischefen Stefan Hector för en kommentar utan att de återkommit. Pressekreterare Emanuel Alvarez lämnar följande skriftliga kommentar från Polismyndigheten:
”Den nuvarande definitionen av yttre tjänst är något missvisande då polisaspiranter inte kategoriseras som yttre tjänst… Om man räknar med aspiranter i yttre tjänst så har antalet poliser i yttre tjänst ökat med 1 423 under perioden december 2022 till juli 2024. Det innebär att andelen i yttre tjänst omfattar 66 procent av nettoökningen under den aktuella perioden… Målsättningen (är) att en tydlig majoritet av nettoökningen av poliser ska vara uniformerade poliser i yttre tjänst.”
Granskare av myndigheten menar dock att det är fel att räkna in polisaspiranter som yttre personal, de är under utbildning. De menar också att det är en lovvärd målsättning att öka antalet uniformerade poliser men att de nya definitioner av yttre tjänst som Polisen arbetar med också kommer att försvåra jämförelser med vad man faktiskt uppnått.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.