Fem av förbunden redovisar plussiffror, men ökningen kan bero på hur förbunden räknar, menar Anders Kjellberg som är professor i sociologi vid Lunds universitet och expert på organisationsgrad inom facken.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Inom LO var det ingen ökning alls om man exkluderar pensionärer och studerande. Alla medlemstal som hittills publicerats innehåller dessa grupper i LO, TCO och Saco. Däremot minskar LO-förbunden inte lika mycket som tidigare, säger han.

Rekordhög organisering

Trots det är Sverige är fortfarande bäst i världen på facklig organisering. Tillsammans med våra nordiska grannar, i synnerhet Danmark och Finland, har vi i en internationellt sett rekordhög organisationsgrad. Bland de svenska löntagarna är det fortfarande 70 procent som är medlemmar i ett fackförbund.

En av anledningarna till den höga organisationsgraden stavas Gent-systemet, en modell där det är facken som administrerar a-kassan.

– Det har betytt att i lågkonjunktur, när arbetstagaren är i behov av a-kassa, så går de också med i facket. I andra länder tappar facken ofta medlemmar i lågkonjunktur, säger Johanna Palm som är doktor i sociologi på Stockholms universitet och har skrivit en avhandling om facklig organisering.

Att de svenska facken är ­uppdelade i centralorganisationer baserat på klass menar Johanna Palm också kan ha bidragit till den höga organisationsgraden.

– Det ökar identifikationen med facket. Det tror man kan vara en starkt bidragande orsak till att framför allt tjänstemän är organiserade i hög utsträckning. Det har också lett till mindre splittring inom de fackliga organisationerna, säger hon.

Gula fack i Danmark

Men facken kan inte längre luta sig tillbaka och lita på att a-kassorna ger dem medlemmar. Anders Kjellberg pekar på utvecklingen i Danmark där så kallade gula fackförbund, som indirekt kontrolleras av arbets­givaren, har vuxit fram.

– I Danmark blev det vid millennieskiftet tillåtet med a-kassor som går på tvärs med fackförbunden. Det har medverkat till att kopplingen mellan fack och a-kassa delvis upplösts. Ett antal gula fackföreningar och motsvarande a-kassor har dragit till sig medlemmar med låga fackavgifter som lockbete, säger Anders Kjellberg.

I Sverige var en avgörande händelse när alliansregeringen 2007 höjde a-kasseavgiften kraftigt och kopplade den till arbetslösheten i respektive förbund. Det sågs av många som attack riktad direkt mot fackföreningsrörelsen, och ett historiskt medlemstapp följde. Anders Kjellberg menar att den också slog hårdast mot LO-yrken där lönerna var lägst och man hade svårast att klara en höjning.

– Sedan januari 2014 är avgifterna återställda till ungefär samma nivå som före 2007. Men arbetarfackens organisationsgrad har fortsatt nedåt till skillnad från tjänstemännens som till stor del återhämtat sig. En sannolik förklaring är att många inte längre ser fack och a-kassa som något nästan självklart som man bör vara med i och som hör ihop, säger han.

Nya strategier

Tidigare har mycket av LO-förbundens rekrytering skett mellan kollegor ute på arbetsplatserna, men när färre är medlemmar försvåras även det. Johanna Palm på SU menar att många förbund nu lagt om sina strategier.

– Idag finns ändå en krismedvetenhet inom många förbund och man har börjat jobba mycket mer aktivt med rekrytering av nya medlemmar. Förut kunde man argumentera med vad facket hade uppnått och vilka rättigheter man hade vunnit, men idag måste man fokusera på vad man kan göra för att förbättra situationen här och nu, säger hon.

Tro på kollektivet

Att facken uppmärksammas i medier, även när det är ­konflikter, tror hon också är bra för dem. Forskningen visar att det inte bara är den egna vinningen som får folk vilja att gå med.

– En viktig faktor är tron på facket som organisation och det kollektiva agerandet på arbetsmarknaden. Det är fortfarande en viktig orsak till att människor vill vara med i ett fackförbund, säger Johanna Palm.