Hos UD har ärenden sedan frusit fast så att Migrationsverket inte kunnat fatta beslut. Parallellt med detta har även Säkerhetspolisen hanterat flera Gülenkopplade ärenden.

Det nya agerandet har dykt upp under Natoprocessen, där Gülenrörelsen var en av måltavlorna för Turkiets attacker och påverkanspolitik mot Sverige. President Recep Tayyip Erdogan påstod att Sverige huserade terrorister i exil och krävde åtgärder innan ett Natomedlemskap skulle godkännas. 

Utåt sett har den svenska regeringen endast fokuserat på den andra rörelse Turkiet krävt svenska krafttag mot, kurdiska PKK. När utrikesminister Tobias Billström besökte Ankara i december 2022 intervjuades han av den statliga nyhetsbyrån Anadolu Agency, som frågade varför Sverige ger asyl åt Gülenrörelsens ”terrorister”. 

– Det är viktigt att separera PKK, som har listats som en terroristorganisation av EU, från andra organisationer, svarade Tobias Billström.

Inga svar från Billström

Utrikesministern underströk också gång på gång i intervjun att Sverige har oberoende myndigheter och att regeringen inte har möjlighet att gå in och påverka beslut.

Men är det precis det som hänt, när UD bromsat upp asylärenden med hänsyn till Turkiet?

Dagens ETC har upprepade gånger försökt nå utrikesminister Tobias Billström för en kommentar. Hans presskontakt har slutligen hänvisat till UD:s presstjänst. Vid UD:s presstjänst har man inte besvarat våra frågor om varför Migrationsverket börjat skicka politiska flyktingars asylärenden till UD, hur UD hanterar dessa ärenden efter att de kommit in, och huruvida UD:s syn på Gülenrörelsen påverkats av de två avtal om säkerhetssamarbeten som Sverige tecknat med Turkiet 2022 och 2023, till följd av Turkiets påverkanspolitik under Natoprocessen.

”Vad gäller Gülenrörelsen kan konstateras att det i Madridöverenskommelsen från 2022 och Vilniusuttalandet från 2023 fastslås att Sverige inte kommer ge stöd till Gülenrörelsen. Rörelsen är inte klassad som en terroristorganisation i Sverige eller EU”, svarar presstjänsten skriftligt.

Måste invänta UD

Dagens ETC har även sökt Migrationsverket. Myndighetens rättschef Carl Bexelius, som undertecknat de sekretessmarkerade dokument som skickats till UD, är på semester och ingen annan tjänsteman vill ge kommentarer. Migrationsverkets presschef Jesper Tengroth säger att hans myndighet informerar UD om ärenden som kan påverka Sveriges relation till andra länder, i enlighet med svensk grundlag.

– Vi anmäler när vi ser behov, och det gör vi utifrån vår omvärldsanalys. Och det kan växla över tid, vilket land som ligger högst upp på listan över underrättelser

I Migrationsverkets landinformationssystem så beskrivs Gülenrörelsen varken som terrorklassad eller som farlig? 

– Jag kommer inte gå in och diskutera enskilda länder och organisationer.

Dagens ETC har visat att vissa Gülenkopplade ärenden fastnat hos UD i upp emot 10 månaders tid utan att Migrationsverket som oberoende myndighet kunnat fatta beslut. Men enligt Jesper Tengroth har man i normalfallet inte något annat val än att invänta UD:s respons.

– Vi har att invänta en kvittens från UD, att de har tagit del av vår underrättelse, innan vi kan fatta beslut. 

”Vore förödande”

Dagens ETC har talat med flera Turkietkännare som blivit mycket förvånade över hanteringen av Gülenflyktingarnas ärenden. En av dem är idéhistorikern Klas Grinell som skrivit boken ”Imamen, kuppen och tjänarna”, om Gülenrörelsens bakgrund och förföljelse i Turkiet.

– Det är skandalöst. Att de här ärendena skulle påverka Sveriges relation till Turkiet, ja det gör de. Men frågan är i vilken mån det ska spela in i den rättsliga processen? Det vore förödande om relation till främmande makt ska bli ett skäl till att vägra asyl.

Klas Grinells bok berättar om hur Gülenrörelsen ogrundat anklagats för att ha stått bakom kuppförsöket i Turkiet 2016. Erdogan använde detta för att massfängsla och trappa upp förtrycket av gülenisterna. Men det har inte presenterats några rimliga bevis för att Gülenrörelsen skulle ha varit inblandad i kuppförsöket. Det är en rent retorisk konstruktion som framställs som ett hot mot den turkiska staten.

Vad ska Säpo hitta?

Efter kuppförsöket fanns det en viss osäkerhet från Migrationsverkets sida om hur man skulle hantera alla de gülenister som dök upp i Sverige och sökte asyl. Klas Grinell skrev själv flera inlagor till Migrationsverket om vilka personerna och deras rörelse är. Faktablad som lade grunden till att personer då, från 2016 och framåt gavs asyl.

– Under lång tid så var det inga problem, de fick asyl om de kunde visa att de var utsatta för förföljelse. Så det är ju helt klart en svängning nu, att det har blivit problem även för dem med Migrationsverket.

Klas Grinell ställer sig lika frågande till att gülenisters ärenden nu även skickats på remiss till Säkerhetspolisen. 

– Frågan är vad de ska hitta? Inte ens om Säpo efterfrågar information från Turkiet så lär det finnas något på personerna, annat än anklagelser om att de kanske har jobbat på någon skola eller prenumererat på en tidning med koppling till Gülenrörelsen.