En av forskarna bakom rapporten är Erik Lundberg. Han är också en av författarna till Turistens klimatpåverkan som kom i slutet av november och är inriktad på Västsverige. Frågan som måste ställas då turismen ökar är hur mycket mer utsläpp man orsakar när man turistar jämfört med när man är hemma.

– Det är framför allt transporten som gör den stora skillnaden. Och äter gör man ju ändå, men när man är turist kanske man har en mer hedonistisk inriktning på konsumtionen, det är inte nyttofokuserat. I vardagen äter man för att man måste, medan när man reser äter man för njutningen och upplevelsen och man kanske dricker och äter mer, säger Erik Lundberg på Centrum för turism vid Handelshögskolan.

I Turistens klimatpåverkan har forskarna tagit fram en modell som nu blir till grund för nästa steg. Erik Lundberg och Centrum för turism ska tillsammans med forskare i livscykelanalys vid Chalmers och Turistrådet studera vad turisterna äter. Ett urval av platser, hotell och restauranger ska ge en klarare bild av vad som serveras. 

– Vi kan få en uppfattning av klimatpåverkan som Turistrådet sedan kan använda strategiskt och se vilka grupper av turister som påverkar mest. Om man talar om hållbarhet kan man inte bara tänka miljö utan också på ekonomi och på sociala och kulturella effekter. Vi kan se vilka turister vi tjänar mest på och hur vi kan få dem att resa smartare, kanske inte äta lika mycket nötkött och inte göra de aktiviteter som har störst påverkan på miljön. Och kanske till och med påverka dem som står för utbudet, restauranger måste tänka på vad de serverar, säger Erik Lundberg. 

Turistrådet har också utlyst en Flexit-tjänst för syftet. Det innebär att en forskare anställs för att både jobba i företaget och vara anknuten till universitetet. Forskaren ska studera besöksnäringens miljöpåverkan och hur den kan minska i framtiden.

– Vi tycker att det är spännande att det blir växelverkan mellan akademi och praktik. Ofta jobbar akademien isolerat från resten av världen och vi på Centrum för turism vill att det vi forskar om kan användas i praktiken också, säger han. 

Maten tredje största boven

Näst resor och boende står maten för de mesta koldioxidutsläppen. Köttkonsumtionen har planat ut på en mycket hög nivå i Sverige. Här har själva turistnäringen, så som restauranger och hotell, möjlighet att påverka.

– Västsverige har ju en ganska stark profil när det gäller fisk – som ju har lägre klimatpåverkan än nötkött. Man kan profilera det ännu mer. Och vegetariskt påverkar mycket mindre så kanske kan vi erbjuda turister spännande alternativ kopplade till historien och till olika orter, säger han. 

Prognoserna pekar mot att turismen kommer att fortsätta att öka. Det medför både ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen för göteborgarna. Men att mer än hälften av utsläppen utgörs av transporterna hit och hem innebär att somliga turister är nyttigare för klimatet än andra. 

– Då får man jobba för att den turism man har är mer hållbar, bättre för miljön, för lokalsamhället och ekonomiskt så att mycket av det som spenderas stannar i regionen. Det finns ganska många intressanta projekt där både staden och regionen har nya klimatstrategier och har tagit ett ganska unikt grepp. Göteborgs stad hävdar själva att det är världsunikt att de har ett konsumtionsperspektiv i sin och har tagit strategiska beslut om att göteborgarnas flygande ska minska. Turistrådet i Västsverige har också fått extra medel för att locka hit svenska turister. Vi kanske vill att göteborgare ska turista i Västsverige eller att stockholmare ska ta tåget hit i stället för att man flyger hit folk från England som är här i tre dagar, säger han.

Måste påverka värderingar

Vart vi själva åker är en inställningsfråga och bland annat har Göteborg och co. till uppgift att få oss att vilja semestra i närheten. 

– När vi är lediga så reser vi bort och det är en del av vad vi gör och vad vi pratar om. För att kunna ändra det beteendet kan man ha ekonomiska incitament, men man måste också påverka våra värderingar och sociala normer. Man kan satsa på att marknadsföra Göteborg för göteborgare och visa att man inte behöver åka till Paris över en weekend utan kan åka till Nääs fabriker i stället. Att ändra värderingar och normer tar lång tid – men för 20 år sedan åkte man inte en weekend till Paris på samma sätt, säger Erik Lundberg.

Fakta om klimatpåverkan i Västsverige

• Total klimatpåverkan turism i Västsverige (kg): 349 000 000
• Klimatpåverkan per turist (kg): 110
• Klimatpåverkan per gästnatt (kg): 39

Olika gasers miljöpåverkan räknas om till enheten CO2 ekvivalenter. Siffrorna är bruttotal, alltså utan att räkna bort den påverkan respektive person har haft på klimatet om hen hade stannat hemma. Uppgifterna är baserade på data från tidigare forskning.

Källa: Turistens klimatpåverkan

Exempel på olika måltiders klimatpåverkan:

• Vegetariskt: 0,600
• Makrill: 0,620
• Kyckling: 0,901
• Lax/torsk: 0,927
• Kolja: 0,979
• Fläskkött: 1,317
• Nötkött: 4,450

Siffror i kg CO2 ekvivalenter.