Att tillsätta en utredning om visitationszoner, som nu kallas för säkerhetszoner, var en av de första åtgärderna som regeringen genomförde när den tillträdde förra hösten. Syftet är att polisen ska få nya verktyg för att arbeta brottsbekämpande, bryta våldsspiraler och förhindra hämndaktioner. 

Polismyndigheten har efterfrågat visitationszoner i flera år och nu ser den ut att bli verklighet. Regeringen vill ha zonerna på plats så tidigt som i mars. Men ännu kvarstår en del hinder, och efter en remissrunda hopar sig tung kritik mot utredningens innehåll.

”Väldigt tydliga risker” 

Malin Björk är riksdagsledamot och Centerpartiets talesperson i konstitutionella frågor. Regeringens förslag kommer inte bara att vara ineffektivt utan aktivt motarbeta syftet och polisens kamp mot gängen, säger hon till Dagens ETC.

Det finns inget stöd någonstans för att förslaget överhuvudtaget kommer att ha effekt.

– Det är ett fullständigt makalöst dåligt förslag. Kritiken består av flera delar. Vi menar att det finns väldigt tydliga risker att man kommer att skapa lägre förtroende för polisen i de områden där man ser framför sig att det kan upprättas säkerhetszoner. Det är inte heller ett rättssäkert förslag som det är utformat. Eventuella vinster och positiva effekter framgår ingenstans egentligen, det finns inget stöd någonstans för att förslaget överhuvudtaget kommer att ha effekt. Regeringens inställning verkar vara att vi väl kan testa det här ändå. Det är så jag läser hur utredaren och regeringen skriver.

Kan försvåra polisarbete

Gunnar Strömmer har lyft fram Danmark som ett gott exempel på ett liknande land som använt liknande politik med goda resultat. Men att det finns ett starkt stöd för de slutsatserna stämmer inte, säger Malin Björk, och jämförelsen med Danmarks visitationszoner haltar.

– Utredaren hänvisar till en Brå-rapport från 2010. När man läser Brås remissvar säger de att det inte går att avgöra effekter och risker just på grund av avsaknaden av forskningsstöd åt något håll. Så att det finns starkt stöd är inte sant. Om vi jämför med Danmark har de haft visitationszoner i 20 år och har ändå svårt att utvärdera om det just är zonerna som minskat gängkriminaliteten. Och märk väl, det är 20 år sedan införandet. Den brottslighet som vi ser idag ser helt annorlunda ut.

Regeringen framhåller att visitationszoner ska vara trygghetsskapande för boende i de områden där det upprättas zoner, och att det ska ha en brottsförebyggande effekt. Det kan exempelvis handla om att en zon upprättas efter att polisen har fått underrättelseinformation om en planerad skjutning, och att man då kan markera det området. Malin Björk kallar det för ett slag i luften.

– Jag har jobbat som åklagare i Västerort, och med den organiserade brottsligheten. Skjutningar flyttar på sig och det ser helt annorlunda ut idag än för 15 år sedan. Gängen använder GPS och sändare och är mobila på ett helt annat sätt. Det värsta är att jag snarare ser att det kommer att leda till ett större avstånd mellan polisen och de som bor i de här områden och redan har en låg tilltro till samhället. Som de unga killar som troligtvis kommer att visiteras i zonerna.

”Slå mot topparna”

En effektiv gängbekämpning borde rikta in sig på gängtopparna, och de sitter inte i närheten av förorterna och städerna där det skjuts.

– Om vi ska komma åt brottsligheten måste vi slå mot topparna, och det kommer att kräva omfattande polisiära resurser. Visitationszonerna kommer att uppta resurser och tid som behövs på annat håll. Jag är inte säker på att polisen inser omfattningen när varje visitation ska dokumenteras av den enskilde polismannen. I Danmark har 10 000 dokumenterade visitationer fått träff i bara ett hundratal fall. Det är mycket ineffektivt.

Den tyngsta kritiken handlar om rättssäkerheten. Diskrimineringsombudsmannen (DO) kallar förslaget för en oacceptabel kränkning. Centrum för rättvisa, stiftelsen med uppdrag att stärka skyddet för individens fri- och rättigheter som startades av Gunnar Strömmer, sågar även de förslaget vid fotknölarna. 

Malin Björk tar vid:

– Jag har läst och gått igenom alla remissvaren. Centrum för rättvisa säger bland annat att rätten till domstolsprövning i princip inte finns. Det går inte att förutse vem som kommer ha rätt att pröva zonerna i domstol, det är en chimär. Och där stämmer Justitiekanslern och flera av landets domstolar in i kritiken. Jag tycker att regeringen ska lyssna mer på Svea Hovrätt, JK, JO, DO och de andra som har gedigen praktisk och juridisk kunskap och som lyfter relevant kritik i frågan om visitationszoner. Bland annat Juridiska fakuliteten vid Stockholms universitet är helt förödande i sin kritik. 

Moderaterna ser rött

Att Centerpartiet kritiserar regeringen har fått en del moderater att se rött. Riksdagsledamot Fredrik Kärrholm (M) skriver på Twitter/X att bokstaven C i Centerpartiet står för ”cozy up” till kriminella. Vidare skriver Kärrholm att Centerpartiets politik hotar rättsstaten, en gemensam rättsordning, opartiska domstolar och rättsvårdande myndigheter. Detta eftersom de motsätter sig ”inte bara nödvändiga brottsbekämpande åtgärder i rättspolitiken” utan även för att de ”vill fortsätta det svenska migrationsexperimentet trots att utfallet är känt”.

Malin Björk tar Fredrik Kärrholms utspel med ro.

– Han verkar vara där ute och vevar runt. Jag blir faktiskt bara mållös. Det går inte att bemöta så osaklig argumentation som Fredrik Kärrholm ägnar sig åt. Jag vill fokusera på att hitta konstruktiva förslag. Ett exempel där regeringen har gjort helt rätt är utredningen som tillsats för att titta på om våra personuppgifter verkligen ska vara så tillgängliga som idag. Det är en jätteviktig åtgärd som jag har efterfrågat i flera år, och den nuvarande ordningen har varit ren idioti. Jag är också för de preventiva tvångsmedel som vi införde i höstas. Det är inte värt att lägga kraft på Fredrik Kärrholms twittrande.

Dagens ETC har sökt Fredrik Kärrholm.