Gymnasieeleverna skulle peppas att läsa mer engelska, matematik och moderna språk istället för det utbildningsminister Jan Björklund (FP) kallade flumkurser. Det var bakgrunden till att systemet med meritpoäng, som ger elever som läser vissa ämnen extrapoäng, infördes på gymnasiet 2010.
Men systemet har istället blivit en stupstock som diskriminerar äldre och elever från studieovana hem, enligt kritikerna. En färsk rapport från SNS, Studieförbundet näringsliv och samhälle, menar att hela antagningförfarandet till högskolan är orättvist och bör rivas upp.
Christina Cliffordson, professor i pedagogik vid Högskolan i Väst och en av forskarna bakom rapporten, säger att antagningsreglerna är så komplexa och har ändrats i så många etapper att inte ens studievägledare längre vet vad som gäller.
– Eftersom det är så svårt behöver man som elev hjälp av människor som kan tränga in i systemet och förstå det. Det gynnar alltid dem som kommer från studievana hem, säger Christina Cliffordson.

Hård konkurrens

Konkurrensen på platserna på landets högskolor är hård, och den ökar hela tiden. Enligt Antagning.se, som hanterar ansökningarna, ökade antalet sökande till höstterminen för sjunde året i rad. Totalt har 390 970 anmälningar gjorts till höstens program och kurser.
Dåvarande Högskoleverket har också kritiserat antagningssystemet. Senast i en skrivelse till regeringen för snart två år sedan pekade myndigheten på att systemet slog orättvist mot personer med gymnasiebetyg äldre än från 1995. När reglerna efterhand har setts över för att jämna ut skillnaderna som meritpoängen skapar så har man bortsett från gruppen med äldre betyg. Det rör sig enligt skrivelsen om något tusentals elever vid varje sökomgång som kraftigt missgynnas.
Leif Strandberg, tidigare utredare på Högskoleverket, påpekar att det i dag finns ett antal utbildningar som kräver högsta poäng för att få en plats. De som pluggade innan 1995 kan få maximalt 20 betygspoäng, medan dagens elever kan få 22,5 poäng tack vare meritpoängen.
– Det finns en stor grupp sökande som inte kan få högsta poäng, nämligen de med äldre betyg. Man kan förstås säga att de är så gamla så de borde redan ha tagit sin chans att studera, eller att de kan göra högskoleprovet. Men jag tycker inte att det räcker som argument. Det är en så grov orättvisa. Har man ett system där man kan nå 22,5 poäng, då måste alla ha möjlighet att göra det, säger Leif Strandberg.
För att ha en chans att komma in på de allra populäraste utbildningarna krävs lång planering. För att kunna utnyttja meritpoängen maximalt måste man redan som tolvåring, i årskurs sex, väljer att läsa rätt språk för att senare kunna hämta hem meritpoängen.
– Vi vet att de som kommer från icke studievana hem bestämmer sig senare för att läsa vidare, och då är det för sent, säger Christina Cliffordson.

Justeringar i efterhand

Justeringar i det nya antagningssystemet har skett efterhand, men fortfarande orättvist i många delar, enligt rapporten.
Regeringen lämnade skrivelsen från Högskoleverket obesvarad, och när ETC söker Jan Björklund för en kommentar kring antagningssystemet hälsar hans pressekreterare att han inte har tid att svara.
När utredningen från SNS kom i april sade han dock till TT att han inte tror på förslaget att ta bort systemet med meritpoäng eftersom det lett till en kraftig ökning av antalet elever som väljer matematik och språkkurser i gymnasiet.
Christina Cliffordson ger inte mycket för det resonemanget.
– Om man tycker att eleverna läser fel ämnen på gymnasiet så får man lösa det i gymnasieskolan och inte ge sig in i antagningssystemet, säger hon.
Stina Berglund