När Miljöpartiets språkrör och klimatminister Isabella Lövin tillsammans med kulturminister Alice Bah Kuhnke besöker Örebro är det med stort självförtroende de intar scenen. Fokus ligger i dag på #metoo, feminism och jämställdhet och ett 50-tal person har sökt sig till Hjalmar Bergmanteatern för att lyssna.
– Kvinnor har 70 procent av de pensioner som män har och 80 procent av mäns disponibla inkomst, det är helt obegripligt att det är så fortfarande, säger Isabella Lövin.
– Vi har kommit så långt och ändå inte, fyller Alice Bah Kuhnke i.
De pratar om tystnadskultur och om civilkurage. Och om hur feminism och klimatfrågan hänger ihop.
– Titta på krafterna som är emot klimatomställningen och de som vill lämna Parisavtalet. Det är samma krafter som vill begränsa kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar. Vi ser en backlash och de här frågorna går hand i hand, säger Isabella Lövin.
Med stolthet påpekar hon att Sverige har världens mest ambitiösa regering när det gäller klimatet och hävdar att det faktiskt är Miljöpartiets förtjänst att regeringen kallar sig feministisk.
Få stödväljare
Men åren i regeringsställning har inte varit smärtfria. Enligt opinionssiffrorna ligger partiet och balanserar runt fyraprocentsspärren. Inte någon gång de senaste tio åren har stödet för Miljöpartiet varit så här lågt.
– Risken att Miljöpartiet åker ur riksdagen i höst är reell. Jämfört med Kristdemokraterna som också ligger på gränsen så finns det en tradition av stödväljare som brukar taktikrösta på dem, men Miljöpartiet har inte haft den typen av skjuts från andra partiers väljare, säger statsvetaren Niklas Bolin vid Mittuniversitetet i Sundsvall.
Han menar att Miljöpartiets förutsättningar att klara tiden i regeringsställning var dåliga redan från början. Miljöpartiet hade aldrig tidigare suttit i regering och efter förra valet var det parlamentariska läget svårt. Sverigedemokraterna hade gått starkt framåt och regeringen saknade egen majoritet i riksdagen. Dessutom kom interna problem att skymma sikten för de sakpolitiska framgångar som Miljöpartiet ändå skulle få.
– Flera av partiets ministrar sade saker som uppfattades som provocerande eller icke pålästa, säger han och nämner Alice Bah Kuhnkes uttalande om hur Umeå och Göteborg jobbat framgångsrikt med återvändare från IS och Åsa Romsons jämförelse mellan flyktingkatastrofen på Medelhavet och Auschwitz.
Romson fick gå
När dåvarande bostadsminister Mehmet Kaplan 2016 fick lämna regeringen för sina kontakter med extremister, lyckades Miljöpartiet inte ta tillräckligt starkt avstånd från detta, menar Niklas Bolin.
– Jag tror att folk uppfattade det som lite för passivt, det var snarare som att det var den mediala uppmärksamheten som var problemet och inte hans agerande. Och när sedan Åsa Romson var den som fick gå som språkrör och Gustav Fridolin blev kvar, ställdes jämställdhetsfrågan på sin spets. Kvinnan fick bära hundhuvudet i ett parti som håller jämställdheten högt, säger han.
Kompromisserna kring till exempel migrationsuppgörelsen, Förbifart Stockholm och Vattenfalls försäljning av brunkolsverksamheten i Tyskland är några av de symboliskt viktiga frågor som Miljöpartiet har fått kompromissa om. Niklas Bolin påpekar att det inte bara är väljarstödet som partiet har tappat, utan också förtroendet för Miljöpartiets kärnfråga tycks ha rubbats.
– Miljöpartiet har varit överlägset och en ohotad etta när man frågar folk vilket parti som har den bästa miljöpolitiken, men så är det inte längre. Nu ligger Centern på nästan samma nivå. Det kan jag tänka mig är något som håller valstrategerna vakna på nätterna.
Hur ska Miljöpartiet kunna vända opinionen?
– Partiets valstrategi är att sätta fokus på klimatfrågan och det är också det rimliga. Att visa på de sakpolitiska framgångar som man ändå har haft, säger Niklas Bolin.
Även om raset tycks ha stannat upp, går arbetet trögt. Niklas Bolin lyfter ett exempel från i höstas när MP kom överens med Socialdemokraterna om att ensamkommande som studerar på gymnasiet skulle få ny chans till uppehållstillstånd. Dagen efter fick riksdagsledamoten Stefan Nilsson lämna partiet efter att ha anklagats för sexuella trakasserier.
– Återigen fick Miljöpartiet svara på frågor om interna problem som skymde sikten för framgångar i en sakfråga, säger Niklas Bolin.
I februari publicerade Metro en lista över hur populära partiledarna är, och Miljöpartiets språkrör hamnar i botten. Är det dags att byta ut dem?
– Miljöpartiet har ju valt en annan modell än de övriga partierna med sina partiledare. Det finns en skepsis mot traditionellt ledarskap inom partiet och språkrören ska vara just språkrör och kommunicera partiets politik. Så språkrören brukar ha låga popularitetssiffror. Jag har svårt att se att till exempel Alice Bah Kuhnke skulle göra någon stor skillnad, säger Niklas Bolin.
Och Alice Bah Kuhnke själv, som i januari sade att hon var beredd att axla ansvaret och bli språkrör den dagen kongressen ställer frågan, ser i dag ingen anledning att byta ut partiledningen.
– Nej, det gör jag verkligen inte. Vi har fullt förtroende för våra språkrör, säger hon.
Klimatfrågan inte viktigast
När svenska folket listar viktigaste frågorna inför valet är det lag och ordning, invandring och sjukvård som hamnar högst. Klimatfrågan kommer först på sjunde plats i Demoskops senaste opinionsundersökning. Men tillbaka till Isabella Lövin på besök i Örebro. Hon menar ändå att klimatfrågan är svaret på frågan om hur Miljöpartiet ska lyckas vända opinionen.
– Vi måste visa vad vi har åstadkommit hittills och också visa på vad vi får om Miljöpartiet inte finns med i regeringen. Medan de andra pratar om fler poliser och militärer i förorten har vi en vision om något bättre, om en omställning som inte kan vänta, säger hon.
Om tiden i regeringsställning och de kompromisser som Miljöpartiet har tvingats till säger Isabella Lövin så här:
– Vi har så klart tagit ett enormt ansvar i en svårt tid. Det är skillnad på att sitta i opposition på läktaren och att springa på planen och spela bollen. Vi har tagit bollen och spelat matchen. Vi har bland annat fattat beslut om den mest ambitiösa klimatlagen någonsin och vi har infört en flygskatt.
Kommer Miljöpartiet att klara fyraprocentsspärren till riksdagen i höst?
– Många väljare har fortfarande inte bestämt sig och det sista halvåret blir avgörande för hur det går. Jag är optimist, men jag är naturligtvis inte nöjd med läget. Det vore katastrof om inte Sverige har ett grönt parti i riksdagen efter valet, säger Isabella Lövin.
Vilka partier som är tänkbara att samarbeta med om Miljöpartiet gör ett bra val och hamnar vid förhandlingsbordet är en het fråga inom partiet. EU-parlamentarikern Max Andersson skriver i en motion att kongressen i maj bör slå fast att Vänsterpartiet ska vara förstahandsval om en eventuell rödgrön regering behöver breddas, och inte Centerpartiet eller Liberalerna. Det har rört upp känslor i partiet.
Intern debatt om samarbete
Mårten Roslund, som tidigare var språkrör för Grön ungdom, tycker att det är dags att vända ryggen åt vänsterkanten och i stället öppna för samarbete med andra partier, till och med Moderaterna.
”Miljöpartiet ska ta den hand som erbjuder mest makt över framtidens utmaningar – även om den tillhör en moderat partiledare”, skriver han i en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Och varken Alice Bah Kuhnke eller Isabella Lövin är beredd att stänga dörren för ett samarbete med de borgerliga partierna.
– Vi vill samarbeta med Socialdemokraterna, men vi har också sagt att vi vill ha ett samarbete med Liberalerna och Centerpartiet. Det viktigaste är det gröna inflytandet. Däremot kommer vi aldrig att bidra till att Sverigedemokraterna hamnar i regering, säger Isabella Lövin.
Statsvetaren Niklas Bolin tror att det parlamentariska läget efter valet i höst kan bli ännu mer komplicerat än sist, eftersom stödet för Sverigedemokraterna nu är ännu större.
– Inget block kommer att kunna få egen majoritet och partierna kommer att behöva fundera i helt nya banor. Det vore oklokt att riskera en svekdebatt genom att vara alltför kategorisk och låsa fast sig några löften, säger Niklas Bolin.
Halverat medlemsantal
Förrförra sommaren petades miljöpartisten Carl Schlyter från posten som ordförande i EU-nämnden. Han sitter kvar i riksdagen, men har bildat en utbrytargrupp tillsammans med tre andra ledamöter, och han har gjort sig känd som en intern kritiker av partiledningen. Han menar att Miljöpartiets problem och det faktum att nästan hälften av medlemmarna lämnat partiet sedan förra valrörelsen beror på att partiet har slutat utmana rådande samhällsnormer och i stället har överdrivit betydelsen av att ny teknik ska kunna lösa klimatfrågan.
– Det stora misstaget är att överdriva effekterna av de saker vi gjort i regeringen. Laddstolpar löser inga problem och inte solceller heller, det lurar folk att tro att teknik är lösningen. Och om folk tror att miljöfrågan är löst, så blir vi som parti mindre relevanta. Vi måste våga stoppa nya motorvägar, kolgruvor och flygplatser, sådant löser man inte med teknik, säger Carl Schlyter.
