En solig junidag 2019 skjuts två unga män ihjäl i en bil i Herlev utanför Köpenhamn. Redan dagen efter grips en misstänkt gärningsman. De följande veckorna görs ytterligare gripanden. Till slut sitter fem svenska män mellan 17 och 25 år häktade i Danmark. När rättegången mot de fem idag går in på sin tredje vecka kommer åklagaren fortsätta hävda att samtliga ingår i en ökänd kriminell gruppering från Järva i nordvästra Stockholm som sägs ligga bakom uppemot tio mord.
Gängtillhörigheten innebär att den dom som faller kan bli hårdare än om de inte tillhört något gäng. I Danmark finns en lag som säger att gängkriminella kan få sitt straff dubblerat. Dessutom finns ingen ungdomsrabatt för gärningsmän under 21 år, som i Sverige. En anonym polis berättar för SvD om hur den yngsta av de åtalade börjar gråta när han får veta att fallet kommer att avgöras i grannlandet:
– När han blev införstådd med att danskarna har strängare lagar än Sverige och att han kan dömas som en vuxen bröt han ihop, säger poliskällan.
Zonförbud och visiteringar
De senaste åren har det i flera omgångar tagits beslut om så kallade gängpaket. I dem ingår förutom dubbelt straff för våldsbrott också höjda straff för vapenbrott och det kanske mest omdiskuterade, zonförbud. Det betyder att den som utfört ett brott i ett område kan förbjudas att vistas där i upp till tio år. Polisen har också rätt att i särskilda zoner visitera personer utan att behöva motivera det. Men vad de hårdare tagen egentligen haft för effekter är svårt att säga, menar Line Lerche Mørck som forskar om gängkriminalitet vid Århus universitet.
– Problemet är att det finns väldigt lite forskning om effekterna. Flera gängpaket med nya lagar har införts sedan 2009, men ändå finns det inga bredare studier som egentligen kan säga något om resultaten, säger hon.
Fåtal dödsfall
Birgit Feldtmann, professor i juridik på Aalborgs universitet, säger också hon att det är svårt att dra några slutsatser. De hårdare straffen för gängkriminella används i praktiken, men om det får vidare effekter än att tiden i fängelse förlängs, är mer oklart.
– Bakgrunden till de hårdare straffen var att det inträffat många skottlossningar där allmänhet kunnat komma till skada. Men om den typen av händelser minskar på grund av de nya lagarna är svårt att säga.
Inte heller statistiken ger svar. 2018 registrerades 54 skottlossningar i offentlig miljö som kan kopplas till kriminella gäng – en siffra som är betydligt lägre än 2017 då en långvarig konflikt mellan olika gäng nådde sin kulmen i Köpenhamn – men ungefär i nivå med hur det har sett ut tidigare år. Och när det gäller hur många som skadats och dödats i gängkonflikter syns inte heller någon tydlig trend. Dödsfallen har sedan 2009 legat på ett fåtal per år, medan antalet skadade varierat mellan tio och 65. Innan 2009 sammanställdes statistiken inte på samma sätt som idag. Dock har antalet gängmedlemmar i polisens register minskat något. Line Lerche Mørck tycker att ändå lite talar för att de danska insatserna faktiskt har gett resultat.
– Den forskning som finns runt om i världen visar att hårdare straff inte hjälper. Det finns mycket i våra lagar som jag tycker är tveksamt, och som gör det komplext. Var går gränsen för att räknas som gängmedlem till exempel? För den som är i utkanten, vad får det för konsekvenser att registreras?
Vill slopa ungdomsrabatt
Hon tror att de senaste årens nya lagar främst är ett sätt att visa på handlingskraft.
– För politiker är det det lättaste sättet att visa att de gör något, att de tar gängkriminaliteten på allvar.
Bland många svenska politiker tycks Danmark ändå ses som en förebild. Såväl Socialdemokraterna som allianspartierna har de senaste åren lagt en rad förslag som innebär hårdare tag även här. I Moderaternas förslag ingår både dubbla straff, visitationszoner, vistelseförbud i särskilda områden, och slopad ungdomsrabatt. Regeringen går inte lika långt i sitt så kallade 34-punktsprogram mot gängvåld, men även här handlar det om hårdare tag, som till exempel skärpta straff för brott kopplade till kriminella uppgörelser. I våras skickade regeringen också ut ett förslag på remiss som innebär att straffrabatten för unga begränsas. Den som döms för ett grövre brott ska inte få rabatt. Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi, menar att det är tydligt vilket åt vilket håll Sverige är på väg att gå.
– Vi har redan fått väldigt mycket hårdare straff för våldsbrott. Oavsett om vi har en blå eller röd regeringen verkar alla tro på samma recept, att lösningen är långa straff. Men jag är väldigt tveksam till att det skulle göra någon skillnad, säger han.
Han är också tveksam till det många verkar ta för givet – att straffen blir hårdare i Danmark.
– Allt fler av brotten i Sverige räknas som en del av grov organiserad brottslighet, och när det gör det finns utrymme enligt lagtexten att skärpa straffen. Dessutom är det betydligt vanligare att dömas till livstid i Sverige än i Danmark. Straffet för mord i Sverige är generellt högre än i Danmark.
Birgit Feldtmann påpekar också att ett dubbelmord, som de fem svenskarna är åtalade för, skulle kunna resultera i en livstidsdom. I så fall kommer den inte dubbleras.
– Ett straff som inte är tidsbestämt dubbleras inte. Men å andra sidan finns andra regler för den som tillhör ett gäng även under tiden i fängelset, till exempel i samband med prövning.
