BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Men fram till den 1 juli 2018 är det hos respektive stadsdelsförvaltning som ansvaret för skola och förskola ligger, och när de lämnar över sin verksamhet till de centrala förvaltningarna krävs enligt kommunallagen att de lämnar över en budget i balans – ett eventuellt underskott skulle falla tillbaka på resterande verksamheter i stadsdelen. Detsamma gäller ett eventuellt överskott.
– Så det är klart att det finns ett extra incitament för att se till att man har en budget i balans, säger Håkan O Hallengren (S), ordförande för SDN Lundby.
De båda fackförbunden Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund är i grunden positiva till omorganisationen. Förhoppningen är att en centralt styrd skola ska ge bättre likvärdighet genom en ny resursfördelningsmodell.
Samtidigt finns nu en oro inför vad som ska ske den sista tiden innan skolverksamheten lämnas över från stadsdelsförvaltningarna.
– Vi är rädda för det här halvåret. Vi vet att det finns flera skolor som gått back det här året, och frågan är hur de ska klara sig till våren, säger Andrea Meiling på Lärarförbundet
Oro i lärarleden
Än så länge har inga konkreta besparingsåtgärder aviserats från någon stadsdel. Budgeten för nästa år aviseras om några veckor. Men redan nu finns en gnagande oro i lärarleden – man vet helt enkelt inte vad som väntar till våren.
– Vi märker att stadsdelsnämnderna är oroliga att inte hålla budget, och att det stramats åt väldigt ute i skolorna, säger Jonas Fried från Lärarnas Riksförbund. Vi vet inte riktigt var det kommer att landa, men vi är oroliga för att det kommer att stramas åt ännu mycket hårdare i vår.
Jonas Frieds gissning är att en hel del lärare kommer att hamna i omställning under våren. Vilket är ironiskt, eftersom det samtidigt råder lärarbrist på sina håll.
– Det handlar ju om att skolan inte är behovsstyrd, säger han. Har skolor inom en stadsdel gjort slut på för mycket pengar måste det sparas där – även om det egentligen skulle krävas mer resurser för att alla elever skulle nå sina mål.
Jonas Fried jobbar som grundskollärare i Majorna-Linné, och är även biträdande kommunombud för Lärarnas Riksförbund. Just Majorna-Linné har gått över sin skolbudget det här året, och frågan är vad som händer där inför nästa år.
– Just nu pågår diskussioner mellan rektorer, områdeschefer, sektorchef och till och med stadsdelsdirektör, säger han. Visst finns det alltid ett krav att hålla budget, men just nu är det ännu större lupp på att ha en budget i balans – att det ska rättas till nu, nu, nu.
Svårt tänka sig annan variant
Karin Pleijel (MP) är kommunalråd med ansvar för skolfrågor, och också den som kommer att sitta som ordförande i den kommande grundskolenämnden. Hon är medveten om kravet på stadsdelsnämnderna att ha en budget i balans när skolverksamheten lämnas över, men problematiken i det är inget man direkt tittat på.
– Det är svårt att tänka sig någon annan variant, säger hon. Men visst är det viktigt att stadsdelarna bäddar för en bra övergång.
Karin Pleijel menar att det är viktigt att se långsiktigt på skolan, inte kortsiktigt, oavsett vem som har ansvaret.
– Vi vill absolut inte tappa tempo i utvecklingsarbetet bara för att vi går över i en ny organisation, säger hon.
Tre så kallade förstärkningsområden har pekats ut vad gäller skolan. Det handlar om undervisningens kvalitet, om att ha en stödjande styrning och ledning av skolan, och om att skolan ska vara likvärdig.
– De tre områdena måste upprätthållas och utvecklas, oavsett vilken organisation vi har, säger hon. Alla stadsdelsnämnder har fått ett tydligt sådant uppdrag.
Inga extra resurser
Från fackens sida påpekas att allt inte handlar om form – skolan är en värld där förhållanden snabbt kan ändras som kräver åtgärder och resurser; en extra elevassistent, fler elever i behov av särskilt stöd, elever som byter skola. Kort sagt, förändringar det är svårt att sia om. Att i det läget inte ha några extra resurser att spela med under vårterminen oroar.
En annan sak som oroar är att de diskussioner som hittills förts angående den nya organisationen främst handlat om överbyggnaden.
– Det får inte bli så att man tänker att ”nu har vi målat om ramen, åh vad fint, nu är den guldfärgad”, säger Andrea Meiling från Lärarförbundet.
– Vi måste titta på själva bilden också – det är innehållet, grundverksamheten i skolan, som måste diskuteras. Hittills har det mest pratats om lokaler och chefstjänster, trots att det i utredningen inför omorganisationen tydligt sades att det är i grundverksamheten förändringen skulle börja.
