Trump-fenomenet går igen i Sverige: "Gapet ökar"

Hillary Clinton vann i USA:s metropoler och storstäder med bred marginal i det amerikanska presidentvalet. Enligt New York Times statistik fick hon nära 60 procent av rösterna i städer med 50 000 invånare eller fler. Det hjälpte ändå inte. Donald Trump vann både småstäder och landsbygd stort. Han plockade dessutom hem förorterna. Demokraterna förlorade flera glesbefolkade stater som de brukar vinna. Trump tog exempelvis Wisconsin som inte röstat fram en republikansk kandidat sedan 1984. Han vann både Iowa och Michigan där Obama hade solitt stöd i valen 2008 och 2012. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Man trodde på något sätt att stater som gått till Obama var säkra. Jag tror inte man riktigt förstått skillnaderna mellan städer och landsbygd och gjorde misstaget att ta många väljargrupper för givna. Trump är bra på att prata vardagligt språk, han kunde säga: "Vi vet hur du har det." Bill Clinton som på sin tid var en outsider var duktig på det med. Men Hillary förlorade hans hemstat Arkansas vilken borde vara en självklar seger för någon ur Clintonfamiljen, säger Elizabeth Walentin, amerikansk-svensk statsvetare och pr-konsult som arbetat som kampanjstrateg för Demokraterna.

"Gapet ökar"

Klyftorna i röstningsmönster mellan stad och landsbygd är liknande i flera europeiska länder, inklusive Sverige. De tre senaste valen har Sverigedemokraterna ökat i både städer och på landsbygd. Minst ökar SD i storstadskommunerna och allra mest i landsbygdskommuner som ligger nära en större stad. I skånska Örkelljunga gick partiet till exempel från 12,4 procent av rösterna i valet 2010 till 26,6 procent 2014. 

– Jag tror man varit medveten om inkomstfördelningsklyftan, den har diskuterats väldigt intensivt de senaste åren. Men jag tror inte många i varken USA eller Sverige ser att det finns en geografisk ojämlikhet i utvecklingen och ett gap mellan vad som finns tillgängligt för de som bor i städer och de som bor på landsbygd. Det gapet ökar och det påverkar naturligtvis missnöjet på mindre platser, säger Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi på Jönköpings internationella handelshögskola och expert på regional utveckling. 

Lågt förtroende för politiker

Förra veckan släppte Som-institutet i Göteborg statistik som visar att förtroendet för riksdag och regering, EU samt medierna är väsentligt mycket lägre på landsbygden än i storstäderna. Endast 22 procent av landsbygdsbefolkningen har förtroende för riksdagen jämfört med 32 procent av storstadsborna. 

– Jag tror det är så att det är helt olika verkligheter man ser om man bor i en stad kontra på en mindre plats. Utmaningarna ser helt olika ut. I staden handlar det om sådant som att hitta någonstans att bo, lösa bostadssegregationen och få infrastrukturen att hålla. På landsbygden handlar det kanske om hur kan vi få behålla skolan? Hur räddar vi närbutiken? Kan bussarna fortsätta komma? säger Charlotta Mellander.   

Hon påpekar också att medierna blivit allt mer storstadscentrerade det senaste decenniet.  

– Landsbygden kommer i skymundan och dess utmaningar syns inte så mycket i media. Det gör att om man bor på landsbygden och känner att ens problem inte tas upp av tidningar, på tv eller av politikerna så är det väldigt lätt att lägga sin röst på ett parti man uppfattar tar upp den typen av utmaningar. Jag tror det spelade in varför man lade sin röst på Trump, men är också något som kan komma att hända i franska valet nästa år, i Tyskland på sikt och även i Sverige, säger Charlotta Mellander. 

Krävs konkreta lösningar

Hon är övertygad om att Sverigedemokraterna kommer att fortsätta öka så länge de etablerade partierna inte erbjuder några lösningar för landsbygden. Det räcker inte med att säga saker som att "hela Sverige ska leva". 

– Det krävs en hagelskur av lösningar men lösningen kan heller inte vara att stoppa unga från att flytta till städerna. Alla människor som trivs med sin kommun och plats på landsbygden ska inte behöva flytta för att de inte har okej livskvalitet. Där borde man lägga ner mycket mer krut för att se till att man bibehåller en god livskvalitet för de som vill bo på en mindre plats. 

Under sin valkampanj lovade Trump att återuppliva döende industristäder på den amerikanska landsbygden. Han har pratat om att ta bort Obamas regleringar på kolindustrin och öppna upp gamla gruvor på nytt. Och i de fall det inte går ska samhällena få ersättningsindustrier. 

Elizabeth Walentin tror att Trump kommer att få det svårt att leva upp till löftena han gett landsbygden.

– Det verkar inte så lätt, och att få bra ersättningsindustrier är heller inte lätt. Det kommer att vara kämpigt för honom att genomföra det. Men om det inte går kommer han att skylla på folk i olika positioner som sina ministrar och tjänstemän. Jag kan se det framför mig, hur han anklagar dem för att inte leva upp till hans målsättning trots att den var orealistisk.

Förändring i procentenheter, röstandel SD, mellan valen 2010 och 2014.