Trots skarpa kritiken – regeringen vill ha anonyma vittnen

Lagrådet var tydliga i våras. De avrådde regeringen från att gå vidare med förslaget om anonyma vittnen. De eventuella fördelarna som ett sådant system kan leda till kommer att vara ”mycket begränsade” jämfört med nackdelarna i form av en ökad rättsosäkerhet, enligt Lagrådets experter. Även andra remissinstanser, som Domstolsverket och Justitieombudsmannen, varnade för ett skadat förtroende för rättsväsendet. 

Men nu väljer ändå regeringen och Sverigedemokraterna att lägga fram ett förslag om anonyma vittnen som ska träda i kraft redan  den första januari 2025. 

– De kriminella gängen hotar och tystar vittnen. Det innebär att många brottsutredningar som rör de kriminella nätverken blir svåra att ro i land. Det måste vi ändra på, säger Gunnar Strömmer. 

– System med anonyma vittnen finns i våra nordiska grannländer och i många andra demokratiska rättsstater. I det läge som Sverige befinner sig i, finns det ett mycket stort behov att prova nya metoder för att bekämpa den grova brottsligheten. 

Användas mer än i Norge

Anonyma vittnen ska bara kunna användas i undantagsfall och vid grova brott med ett straffvärde på minst två års fängelse.  Det ska också finnas en påtaglig risk för att vittnen eller anhöriga utsätts för allvarlig brottslighet om vittnets identitet blir känd. Andra åtgärder för att skydda vittnet ska bedömas vara otillräckliga. 

Både åklagare, misstänkta och tilltalade ska kunna ansöka om att höra ett vittne anonymt och ansökan ska prövas av domstol.

I Norge är det möjligt att vittna anonymt sedan 2001, men det används väldigt sällan. Gunnar Strömmer tror att det kommer att användas mer i Sverige. 

– Vår samhällsutveckling ser annorlunda ut, den organiserade brottsligheten utbredning och graden av av tystnadskultur är så oerhört mycket större, säger Gunnar Strömmer.