BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Det råder ingen tvekan om att det fria skolvalet har lett till att skolsegregationen ökar, och att skolan har blivit mindre likvärdig. Problemet är att skolvalet inte är särskilt fritt i praktiken, säger hon.

Marianne Dovemark menar att det egentligen inte går att tala om något fritt val. I stället är det elevernas bakgrund som avgör var de hamnar.

–  Faktorer som klass, kön och etnicitet påverkar människors uppfattning om vad som de facto är möjligt att välja. Väldigt få gör initierade och genomtänkta val, i stället väljer man efter var kompisarna går, eller helt enkelt var man känner sig hemma. Det leder till väldigt homogena skolor, säger hon.

”Skolsystemet dras isär”

Även Anders Trumberg på Örebro universitet, som forskat på skolval sedan 2004, har kommit fram till liknande slutsatser:

– De som framför allt gör välinformerade val är elever som kommer från familjer med hög utbildningsnivå, som har förmågan att navigera i skolsystemet, och välja bort skolor man inte tycker passar. Studiemotiverade elever med en viss social bakgrund försvinner från skolor som anses sämre, och på så sätt dras skolsystemet isär, säger han.

Både Marianne Dovemark och Anders Trumberg menar att skolan i dag har svårt att klara sitt kompensatoriska uppdrag. Uppdraget är en del av skollagen och innebär att skolan måste uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Resurser och insatser ska fördelas så att alla får samma chans till en bra utbildning.

– Likvärdigheten har fått stryka på foten, det är helt klart en konsekvens av valfriheten. Att det ser ut så här förlorar hela samhället på, vi får en skola och i förlängningen ett samhälle som är tudelat. Valfrihet för individen ses som det viktigaste, men det är tveksamt om det är det bästa för samhället som helhet, säger Anders Trumberg.

Vill ta bort kötid

Men trots att det fria skolvalet har lett till ökad segregering är det bara Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ som vill ta bort skolvalet. Socialdemokraterna ser hellre att skolvalet förändras.

– Vi vill att föräldrar och barn ska kunna välja skola, men vi vill förändra formerna för det fria valet. Vi vill se över urvalsreglerna, begränsa etableringsfriheten för fristående skolor, och begränsa friskolornas rätt att ta ut vinst, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Forskning visar att det fria skolvalet har lett till att skolsegregationen har ökat, hur ser du på det?

– Ökningen beror dels på att även boendesegregationen har ökat, men dessutom har skolvalet, med de regler vi har i dag, bidragit. Det är förstås mycket allvarligt, och ett skäl till att vi vill förändra systemet.

Hur skulle era åtgärder göra att segregationen minskar?

– Till exempel genom ändrade regler för urval. Vi behöver se över systemet med skolor som har kötid, det är ett väldigt orättvist kriterium som ­missgynnar de som inte har koll.

Hur allvarligt är det att skolsegregationen har ökat?

– Jag brinner för att stärka likvärdigheten i skolan, det är ett jätteviktigt uppdrag. Skolverkets senaste rapport visar att skol­segregationen börjar spilla över i kvalitetsskillnader. Det är väldigt allvarligt.

Varför är det så viktigt att få välja skola?

– Möjligheten att få tala om i vilken skola man vill gå i har väldigt starkt stöd hos föräldrar och elever, det tycker vi är viktigt att ta hänsyn till. Vi tror att det går att ha ett system där valmöjlighet förenas med likvärdighet genom att vi förändrar reglerna.

Marianne Dovemark är dock tveksam till det. Hon tycker att det är märkligt att viljan att förändra och göra något åt skol­segregationen är så låg.

– Man säger att man ser problemen, men vill eller vågar ändå inte göra något för att ändra det. Det här sättet att se på demokrati, att demokrati numer likställs med individens rätt att välja, har blivit så självklar att nästan ingen vågar ifrågasätta valfriheten.