BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Det finns ingen bot om du väl har drabbats, berättar Per Vihlborg, läkare och forskare på arbets- och miljömedicin på Universitetssjukhuset i Örebro.

Arbetsskadan ger problem livet ut, men få arbetare känner till riskerna och många arbetsgivare har dålig koll på lagen.

– Det kom en ny strängare lag 2005 som reglerade hur länge man får arbeta med olika maskiner per dag och Arbetsmiljöverket tog även fram ett gränsvärde. Det gjorde att vi hoppades på en förbättring och färre arbetsskador av vibrationer. Tyvärr verkar problemen ha ökat i stället. Vi kan se en fördubbling av patienter sedan 2005, säger Per Vihlborg. 

Och trots att problemen vanligtvis brukar komma smygande efter många yrkesverksamma år, är även yngre personer drabbade.

– Vi har till och med haft personer som är födda på 1990-talet som har fått vibrationsskador, säger Per Vihlborg. 

Fingertoppar vitnar

Patienterna har ofta stora problem med känselbortfall, värk, och stickningar i händer som domnar. Skadorna ger problem med finmotoriken. Händerna kan även tappa kraft, och det är svårt att bära saker. 

– Till en början är symptomen mindre och man vänjer sig vid att händerna sticker och domnar, men fortsätter man att arbeta på samma sätt förvärras problemen, säger Per Vihlborg.

I början kan skadorna yttra sig som små vita fläckar som kommer fram när det är kallt, eller att händerna bleknar. Sedan kan en liten del av fingertoppen vitna och till slut kan skadorna sträcka sig ner till knogarna. Många söker vård först när de vita fingrarna eller nervskadorna i händerna är omfattande.

– Runt 400 000 svenskar exponeras för vibrationer och många får skador av det, men det är ett dolt problem. Jag har talat med sjukgymnaster som får in personer som har problem med värk av kyla och känselbortfall. Men de tror ofta att det handlar om åldern och de relaterar inte till att det kan vara vibrationsskador som de har fått genom jobbet, säger Per Vihlborg.

Finns ingen bot 

Det finns viss behandling som kan ge lindring för drabbade, men det finns ingen bot. Därför är det viktigt att identifiera dem som är i riskzonen snabbare. 

Just nu pågår ett forskningsprojekt där Per Vihlborg tillsammans med sin kollega undersöker om man med hjälp av ett blodprov ska kunna se vilka som riskerar att drabbas.

– Om du har vita fingrar syns en proteinförändring i blodet. Nu vill vi se om det går att upptäcka den förändringen tidigare. Vi har därför samlat in blod från 50 arbetare på ett verkstadsföretag och under nästa år borde vi ha ett resultat där vi ser vilka som löper en risk att få vita fingrar, säger Per Vihlborg.