BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
För Norrköpings kommun är problemet känt och här arbetas det bland annat med att skapa bra avstjälpningsplatser för snö vid snöröjning för att förhindra att granulaten sprids i naturen.
– Det finns goda planer för att minska miljöpåverkan, men alla som har haft barn som spelat fotboll på en konstgräsplan, eller som själva har gjort det, vet att när man kommer hem så har man några sådana här gummipluppar i skorna och några i strumporna. De hamnar lite över allt, säger Viktor Månsson, kultur- och fritidskontorets chef för anläggningar och uthyrning.
”Inga jättemängder som försvinner”
Kommunen anser dock att nyttan och nyttjandet av planerna är större än den miljöpåverkan de innebär.
– Man måste sätta spridningen av granulat i relation till andra miljöfaktorer och sett utifrån nyttjandegraden så är det inga jättemängder som försvinner ut, säger Viktor Månsson och hänvisar till de 40-talet timmar som konstgräsplanerna används i veckan, året om, jämfört med de 20-talet timmar i veckan som en vanlig gräsplan kan användas, dryga sex månader om året.
Men det är en relativ jämförelse. Om en konstgräsplan används 40 timmar i veckan året om innebär det ändå en spridning av knappt ett kilo gummigranulat per spelad timme. Enligt uppskattningar från Svenska fotbollsförbundet fylls nämligen en elvamannaplan på med omkring två ton granulat per år.
Åtta ton per år
I Norrköpings kommuns regi finns fyra konstgräsplaner, vilket betyder att runt åtta ton gummibitar sprids ut i Norrköpings natur varje år. Minst. För en handfull lokala fotbollsklubbar har även de konstgräsplaner i egen regi.
– Mycket utav det granulat som försvinner stannar nära planen då det är tyngre än vatten, men ingen vet exakt vilka vägar det tar. Framför allt snöhantering, skötsel och användning gör dock att mängden som försvinner från planerna kan variera mycket, säger Mikael Olshammar, senior expert inom vattenförvaltning och projektledning på IVL Svenska miljöinstitutet, som har arbetat mycket med att undersöka granulaters spridning och risker för miljö och hälsa.
I Norrköpings kommun används granulat av typen SBR. Det vill säga av återvunnet gummi från gamla bildäck. Ett val kommunen har gjort då de menar att det är bättre för miljön än att köpa nytt gummi som har producerats enbart för att bli granulat.
Men även om SBR-granulat innebär minskad produktion av gummi, så är det nödvändigtvis inte bättre för miljön.
– Det finns både plus och minus. Det är ju bra att det är ett återvunnet material ur ett resurs- och energiperspektiv. Det är också ett material med bra funktion och lågt pris, det vill säga det lämpar sig för allvädersplaner och kommunerna har genom det låga priset råd att anlägga fler planer vilket bidrar till att främst barn och ungdomar rör sig mer. Nackdelarna är ju som med andra konstgräsmaterial att det finns risk att främst granulat och fragment av dessa hamnar i vattenmiljön där de är mycket beständiga, säger Mikael Olshammar.
Dräneringsvatten från konstgräsplaner innehåller också förhöjda halter av främst zink och PAH i nivå med ett vägdagvatten. En annan nackdel med SBR-granulat jämfört med andra nytillverkade konstmaterial är att sammansättningen inte är helt känd utan beror på vilken typ av däck som används.
– Det vill säga att det finns en risk att de innehåller särskilt farliga ämnen. Kemikalieinspektionen avråder fortfarande från att nyanlägga SBR-planer och flera större kommuner har tagit beslut om att inte använda materialet i infill, säger Mikael Olshammar.
Problem även med miljövänligt
Det finns miljövänliga alternativ till gummigranulaten, som kork eller kokos. Det känner Norrköpings kommun till, men Viktor Månsson ser det inte som något bra alternativ.
– När korken torkar, som en sommar som denna, så mals den ner och då får de som spelar korkdamm i lungor och ögon och får rätt stora besvär av det. Vad jag har förstått så är det flera kommuner som har anlagt korkplaner som nu väljer att riva ut dem, säger Viktor Månsson och fortsätter:
– Men det finns definitivt en marknad för att hitta alternativa lösningar. Utifrån Norrköpings kommuns perspektiv så följer vi forskningsläget väldigt noggrant och ser vad det är som testas och vad det är som funkar och inte.
Även Mikael Olshammar på Svenska miljöinstitutet hoppas att det snart kommer fler bättre alternativ.
– Det pågår ju en ständig teknikutveckling och till exempel Göteborg testar nu granulatfria planer, vilket jag tror på sikt kan vara ett bra alternativ, säger han.
IVL Svenska miljöinstitutet anser att det för alla konstgräsplaner, oavsett fyllnadsmaterial, ska säkerställas att granulatförlusterna minimeras genom att det finns hårdgjorda uppsamlingsytor för avplogad snö. Under planen bör det läggas ett tätskikt så att allt perkolerande vatten hamnar i dräneringen och leds till en större samlingsbrunn där det sätts in ändamålsenlig filterrening. Mängden material som följer med spelarna hem bör även den minimeras genom information och borstar för kläder och skor.