Försäsongen i fotboll är igång – därmed också kriget om planerna. Hammarbys damfotbollslag tog sig ifjol tillbaka till Allsvenskan, men förberedelserna inför premiären i högsta ligan har knappast varit ideala.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Vi väntar på att de bygger om Hammarby IP. Det innebär att vi får flytta runt på olika anläggningar eftersom det är så svårt att få tag på tider, inte minst på uppvärmda konstgräsplaner. Det blir en utmanande logistik för ett lag som tränar så ofta som sex dagar i veckan, säger tränaren Olof Unogård.
Till skillnad från herrlag på samma nivå, som har bättre ekonomi och avlönade spelare, kan de inte träna på dagtid.
– I stället måste vi konkurrera med tusentals ungdomslag och lag som spelar i lägre divisioner på kvällarna, fortsätter han, och menar att tillgången på planer i Stockholm jämfört med andra orter han har tränat på är som natt och dag.
Sju ungdomslag på en plan
Enligt Stockholms fotbollförbund har Stockholmsdistriktet tillgång till omkring 200 fullstora fotbollsplaner, men har beräknat att det finns ett behov av ytterligare 60, varav 27 behövs i Stockholms stad, där situationen är extrem. Förbundet vittnar om träningar där uppemot sju ungdomslag kan tvingas trängas på en plan. Ibland ställs träningar in helt.
Bristen gäller som bekant inte bara fotbollsplaner, utan allt från simhallar och ishallar till friidrottsanläggningar. Överlag är tillgången till idrottsanläggningar i Stockholmsregionen ungefär hälften så god som i resten av landet, enligt Stockholms idrottsförbund.
– Vi har en skuld som måste avverkas och en befolkningsökning som måste tillgodoses. Därför måste man bygga ikapp – men också bygga i takt, säger ordförande Peter Larsson som menar att ett huvudproblem är att marknaden tillåts styra.
– Värdet på bostadsytornas kvadratmeter innebär ett företräde. Det är ett stort problem i stadsplaneringen som vi senast häromdagen såg ett exempel på, i och med de lyxbostäder som kan komma att stoppa basketklubben KFUM:s planer på ett sportcentrum i Norrtull.
Lägger en halv miljard kronor årligen
Enligt en rapport av idrottsförvaltningen och fastighetskontoret från 2015 behövs investeringar på 2,5 miljarder kronor på nya sportanläggningar i Stockholm stad fram till år 2022, Därtill behövs 3,3 miljarder kronor till upprustning fram till 2024.
Stockholms stad lägger totalt omkring en halv miljard kronor på idrotten årligen. Trots att det är 1 miljard mer än föregående mandatperiod, skulle den takten innebära totalt 4,5 investerade miljarder 2024, vilket alltså inte når upp till behovsnivån.
Enligt idrottsförbundet är dessutom idrottsförvaltningens beräkningar redan för låga – de anser att det behövs dubbelt så stora investeringar.
– Men den extra miljarden var ett stort erkännande. Vi går i rätt riktning, säger Peter Larsson.
Idrottsborgarrådet Emilia Bjuggren (S) erkänner att de ekonomiska satsningarna inte är i enlighet med vad hon hade önskat.
– Behoven är så himla stora att vi alltid hoppas kunna förstärka ytterligare. Men det kommer inte att ske under den här mandatperioden.
Det låter lite uppgivet. Är anläggningssituationen ett omöjligt uppdrag?
– Jag är inte alls uppgiven, tvärtom. Vi har påbörjat arbetet med att bygga ikapp bristen, men det krävs långsiktighet för att nå målet. Men jag kan känna en frustration över att det gjordes så lite under den förra mandatperioden, att man inte tog detta på allvar i den borgerliga majoriteten. Men jag ser det som en motivation till att försöka fixa det här ordentligt.
Lovade åtta nya idrottshallar
Den rödgrönrosa majoriteten lovade inför mandatperioden bland annat åtta nya idrottshallar. Av dessa har tre blivit invigda, och i dagarna tog man beslut om ytterligare fyra. Man hoppas hinna påbörja samtliga åtta innan mandatperiodens slut. Det har anlagts 13 nya konstgräsplaner och beslutats om att bygga en ny bandyhall.
– Den extra idrottsmiljarden gör att vi kan både investera i nya anläggningar och rusta upp stadens simhallar som länge har varit eftersatta. Jag tror att det är tydligt för alla som idrottar i Stockholm att anläggningsfrågorna är mer prioriterade i staden i dag än tidigare och att vårt arbete måste fortsätta.
Ett problem är att bostäder får gå före anläggningar i stadsplaneringarna. Vad gör ni åt det?
– Vi har bland annat beslutat om ersättningsinvesteringar. Om man bygger bostäder där det planeras en konstgräsplan så ska man se till att det hamnar en sådan någon annanstans i området. Sedan står det tydligt med i budgeten att anläggningar finns med i stadsplaneringen av bostadsområden i fortsättningen.
I budgeten framgår att ni ska bygga miljö- och klimatsmart. På vilka sätt gör ni det?
– Framför allt gäller det hållbara energisatsningar i sim- och ishallar. Men vi jobbar också mycket med att få bort det giftiga underlaget på konstgräsplanerna, och testar att ersätta plasten med kork.
Efter en utredning om att arrangera OS och Paralympics 2026, öppnade Stockholms stad nyligen för att det kan bli aktuellt med en ansökan, vilket du kan läsa mer om på nyhetsplats här i ETC Stockholm.
Vad kan ett sådant evenemang innebära för anläggningssituationen?
– Det skulle kräva ordentliga anläggningar för is-sport och längdskidåkning, som vi har stor efterfrågan på. Kostnaderna skulle då läggas utöver idrottsbudgeten, så det vore väldigt positivt för idrotten i Stockholm, säger Emilia Bjuggren.
