BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Statistiken över Göteborgs universitetet för 2017 har inte släppts ännu. Men fördelningen har de senaste decennierna varit något jämnare än nationellt. Förra året var 56 procent av de sökande kvinnor.

Men trots kvinnodominansen inom grundutbildningen är antalet kvinnliga professorer lågt. Hela 61 procent av Göteborgs universitets professorer är män. Och detta är inte unikt för Göteborgs universitet. I hela landet ser det än värre ut. 2015 var bara 25 procent av alla landets professorer kvinnor. Göteborgs två universitet, GU och Chalmers, följer den nationella trenden. GU är något bättre, med 31 procent kvinnliga professorer, medan Chalmers utmärker sig i den sämre delen av statistiken med enbart 13 procent kvinnor.

"Kan inte stänga ute hälften"

Stefan Bengtsson är rektor vid Chalmers. Han är väl medveten om problemet med stark majoritet män med professorstitel, både på Chalmers och på universiteten överlag.

– Det här är en kvalitetsfråga. Ett universitet ska vara en meritokrati och vi ska dra till oss de bästa, de som brinner för forskning och utbildning. Det måste vi göra från hela samhället. Vi kan inte stänga ute hälften, säger han.

Han menar att det är en komplex fråga som kräver en mängd olika insatser för att lösas.

– Dels måste man konstatera att tekniska och naturvetenskapliga området fortfarande är den enda fakultet som är mansdominerad på studentnivå. Vi har idag 32 procent kvinnor på studentnivån. Det ökar sakta. Av de vi antog förra hösten var 34 procent kvinnor. Det kan förklara att de tekniska högskolorna sticker ut i statistiken, det ser i stort sett likadant ut på KTH i Stockholm.

Innan Stefan Bengtsson tillträdde som rektor vid Chalmers för två år sedan, jobbade han på Malmö högskola – som är en av de skolor med flest kvinnliga professorer. När han tillträdde vid Chalmers pekade han ut tre fokusområden för högskolan – varav ett var just jämställdhet. Han menar att man inte bara kan skylla på könsfördelningen på de lägre utbildningsnivåerna.

–  Det räcker med att kolla på kemi som haft balans mellan män och kvinnor på grundutbildningen under lång tid. Det är dock fortfarande en kraftig manlig dominans på professorsnivå.

Mansdominansen kan påverka forskningen

För att komma till rätta med den ojämställda professorskåren arbetar Chalmers bland annat med att försöka identifiera vilka skillnader det kan finnas. Man arbetar också proaktivt med att säkerställa balanserade sökfält. Alla annonser till tjänster vid universitetet kontrolleras, så att de inte har ett manligt kodat språk. Dessutom arbetar Chalmers mycket med att rekrytera unga personer till breda forskningsfält.

– Det finns ett begränsat antal kvinnor som har professorskompetens eftersom den tekniska världen är så manligt dominerad. Det gör att de som finns konkurrerar alla tekniska universitet om. Så det finns ju en strålande arbetsmarknad för dem så att säga, men det blir svårare för oss att rekrytera jämställt.

Stefan Bengtsson tror att mansdominansen i professorskåren kan påverka forskningen. Vilken forskning som bedrivs bestäms i stor utsträckning av professorerna, och därför kan en ojämlik prioritering uppstå.

– Jag vågar inte uttala mig om huruvida vilken forskning som bedrivs skulle se annorlunda ut om könsfördelningen var annorlunda – men vi kan åtminstone inte utesluta det.