De senaste åren har flera svenska kommuner infört tiggeriförbud, eller krav på tillstånd för att tigga. Jimmy Jansson (S) är kommunstyrelsens ordförande i Eskilstuna, en av de kommuner som var tidiga i Sverige med att införa en variant av tiggeriförbud. Sedan 2019 krävs ett avgiftsbelagt tillstånd för att få tigga i områden där mycket folk rör sig. Tillståndet kostar 250 kronor och kräver en giltig legitimation. Jimmy Jansson menar på att domen inte lär förändra något:
– Vi har infört krav på tillstånd för passiv pengainsamling på vissa platser. Inte ett förbud. Eftersom vi inte har ett förbud kommer vi inte att ändra på något i och med domen. Svenska domstolar har dessutom gett oss rätt. Jag kan konstatera att man får tigga. Men vi vill ha social kontroll över de individer det omfattar samt minska incitamenten för tiggeri till förmån för annat, då tiggeri bevisligen inte leder ut ur fattigdom.
”Inte överförbar”
I april 2019 införde Staffanstorps kommun ett tiggeriförbud, trots att det bara var fyra personer som vid tidpunkten tiggde. Till Dagens ETC säger kommunalrådet Christian Sonesson (M) att EU-domen inte kommer att innebära någon förändring för kommunen.
EU-domen slår ju fast att människor som tvingas tigga också har rättigheter, hur ska Staffanstorps kommun säkerställa deras rättigheter?
– Vi tar vår ståndpunkt i att domen inte förefaller direkt överförbar på de lokala svenska tiggeriförbuden. Högsta förvaltningsdomstolens dom är tydlig i att kommuner kan reglera passivt tiggeri. Därför finns ingen anledning att ompröva vårt ställningstagande, som dessutom sedan länge vunnit laga kraft, säger han.
Men enligt Johanna Westeson, jurist och sakkunnig i diskrimineringsfrågor på Amnesty är kommunerna som infört tiggeriförbud eller krav på tillstånd skyldiga att ompröva sitt beslut.
– Det Europadomstolen sätter fingret på är att förbud att tigga inte kan införas och implementeras utan att hänsyn tas till de människor som behöver tigga: deras situation, möjligheter till överlevnad och, i slutändan, deras rätt till mänsklig värdighet. Mig veterligen togs inte dessa frågor i beaktande alls när förbuden i de svenska kommunerna klubbades igenom.
”Skyldiga att ompröva”
Hon menar att den nya domen trumfar den svenska, som godkänt kommunernas tiggeriregleringar.
– Europakonventionen är svensk lag och Europadomstolens uttolkning av den gäller även här. Detta väger tyngre än Högsta förvaltningsdomstolens dom, vilken ju helt ignorerade de viktiga aspekter som Europadomstolen nu sätter fingret på. Kommuner som infört förbud har skyldighet att nu ompröva sitt beslut.
Vad kommer domen att få för framtida konsekvenser?
– Jag tror att domen ger oss som är kritiska mot tiggeriförbud och som menar att de påverkar mänskliga rättigheter negativt en helt annan tyngd att resonera utifrån. Det finns nu ett annat batteri av argument som svenska domstolar måste ta hänsyn till. Jag känner mig väldigt stärkt av det i kommande påverkansarbete. Det Europadomstolen säger är att den här gruppen människor också har rättigheter och det glöms ofta bort i den svenska debatten, säger Johanna Westesson.
Dagens ETC har även sökt kommunalrådet i Sölvesborgs kommun, Louise Erixon (SD). Hon vill avvakta med kommentarer tills Sölvesborgs kommuns- och SKR:s jurister granskat domen.
