BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Redan i höstas började polisen med tätare besök i stadsdelen. Och enligt områdeschefen för polisen i Norrköping, Peter Wahlberg, var det polisens aktiviteter som blev den utlösande faktorn för de våldsamma händelser som inträffade under maj månad.
– Vår uppfattning är att man blev irriterad på att polisen störde den kriminella verksamhet som pågår där, säger han.
Polisen jobbar nu med tre olika spår parallellt.
– Det handlar om att så långt vi kan lagföra och frihetsberöva kriminella individer. Samtidigt har vi synlig uniformerad personal som arbetar kontaktskapande och trygghetsskapande, tillsammans med de krafter som finns i området. Det tredje benet är samverkan med andra aktörer, framför allt kommunen, säger han.
Just nu håller polisen och kommunen på med att ta fram en handlingsplan för sitt samverkansarbete.
– I den tydliggör vi ett antal problemområden eller fokusområden som vi ska arbeta med. Det handlar bland annat om hur vårt gemensamma arbete i utsatta områden ska bedrivas, säger Peter Wahlberg.
Den 13 juni ska ramavtalet klubbas i kommunstyrelsen. Sedan vidtar arbetet med att utforma detaljerna – ett arbete som väntas vara klart till hösten.
Finns en väldig frustration
Kommunalrådet Lars Stjernkvist (S) är förstås bekymrad, om än inte särskilt förvånad, över de händelser som skett, både i Klockaretorpet och i andra stadsdelar.
– Norrköping är en stad med både sociala spänningar och kriminalitet, och kan ungdomar kasta sten i Gislaved så inser jag ju att det kan ske också i Norrköping.
Han vill dock inte se det som hänt som ett misslyckande från politikernas sida.
– Nej, jag tycker inte att man kan se det så. Men det är klart att jag i någon mening tar åt mig personligen av att vi under rätt många år haft ökande klyftor i samhället. Så där finns en väldig frustration som jag delar med alla som haft ett ansvar för de senaste årens utveckling, inte bara i Norrköping utan i hela Sverige, säger han.
Sedan 2014 har Norrköpings kommun haft en områdesdelegation med uppgift att utveckla alla områden utifrån sina förutsättningar, när det gäller service, bostadsmiljöer, möjlighet till egenförsörjning, arbetstillfällen och näringslivsutveckling.
– För att bryta segregationen och minska klyftorna långsiktigt handlar det också om att se till att vi har bra skolor i hela kommunen, betonar Lars Stjernkvist.
"De gör otroliga insatser"
En sak som han däremot är förvånad över är att Klockaretorpet pekats ut som ett starkt utsatt område.
– Det är ändå en stadsdel där tre av fyra invånare går till jobbet varje morgon, där väldigt många trivs och har bott sedan det byggdes. Och även om det varit oroligt i Klockaretorpets centrum, så har det inte satt sin prägel på hela stadsdelen, menar han.
Här finns sedan 20 år tillbaka föreningen KIS, Klockaretorpet i samverkan, som arbetar för att på olika sätt lyfta stadsdelen – ett arbete som Lars Stjernkvist lovordar.
– De gör otroliga insatser, både professionellt och ideellt. Och i alla de områden i Norrköping som kallas för utsatta, så finns det väldigt många positiva krafter, säger han.
På Café Rätt och Slätt i Klockaretorpets centrum finns Monika Semler och Kent Tjäder från föreningen KIS.
– Ingen annan stadsdel i Norrköping har haft en intresseförening för ett bostadsområde så här länge, som överlevt på medlemsavgifter, säger Kent Tjäder.
De ser nedmonteringen av centrum som en del av förklaringen till problemen som varit.
– Här fanns en massa olika verksamheter förut. Men nu har hela centrumet blivit slitet och bortglömt. Och när man får tomma lokaler där ingen rör sig, så händer det saker, säger Monika Semler.
Men på senare år upplever de ändå att det har blivit lite bättre. Genom samarbete med andra föreningar, samt Hyresbostäder har de sett till att centrum har blivit lite trevligare, med blomplanteringar och bättre underhåll av gräsytor och liknande.
De gör också trygghetsvandringar varje år tillsammans med kommunen och bostadsbolaget.
– Vi tycker att vi har fått lite mer gehör nu, säger Kent Tjäder.
"Det är så lugnt i området"
Föreningen har i flera perioder under åren anordnat nattvandring för att minska oron i centrum. Det gör man även nu.
– Men de brukar säga hela tiden att det är så lugnt i området, säger Kent, som ändå är förvånad över att den senaste tidens händelser inte gjort att de fått fler som vill ställa upp och nattvandra i stadsdelen.
Nyligen gjorde föreningen tillsammans med skolor och fritidsgårdar i området en enkät bland unga skolbarn. De fick svara på vad de gör på sin fritid och vad de skulle vilja göra.
Resultatet håller man nu på att sammanställa.
– De flesta, ungefär 60 procent gör något aktivt. Det är bara en liten del, kanske 10 procent som inte gör något. Och ytterst få säger att de ingenting gör och att de ingenting vill. Vi blev snopna. Vi trodde inte att det skulle vara så få, säger Kent Tjäder.
Arbetet med enkäten ska utmynna i en aktivitetskalender som ska delas ut i höst så att ungdomarna i Klockaretorpet lättare kan se vad som finns att göra i stadsdelen.
– Sådant här arbete nämns aldrig. Det görs utan flaggor och trumpeter, på initiativ från fritidsgården, som tagit kontakt med oss i KIS, berättar han.
Just nu är det också på gång med föräldrautbildning, både för svenska och utrikesfödda föräldrar i Klockaretorpet – ett demokratiprojekt som föreningen gör tillsammans med ett studieförbund.
Nyckelordet för föreningens arbete är just samarbete och samordning.
– Om man samordnar resurserna räcker de till mer, säger Kent Tjäder.
Ordentligt och långsiktigt
Föreningen skulle gärna se att de nämndordförande och tjänstemän i kommunen som är berörda skulle sätta sig ner gemensamt och se på hur man bäst nyttjar resurserna till stadsdelen.
Men den uppmärksamhet som Klockaretorpet fått i spåren av den senaste tidens händelser är inte bara av godo, menar han.
– När man ser att det plötsligt finns extra pengar att hämta, då kommer alla och vill vara med. Men de pratar inte alltid med de föreningar och aktiva som redan finns här ute, konstaterar han.
Men han och de andra i KIS har sin vision klar av vad de skulle vilja se i Klockaretorpet.
– För många år sedan gjordes en undersökning av vad folk i stadsdelen ville ha. Överst på listan stod ett badhus.
– Det skulle behövas något ordentligt och långsiktigt, menar Monika Semler.
– Vi har också drivit på för bättre öppettider i skolbiblioteket, säger Kent Tjäder, som gärna skulle se ett badhus där även annan föreningsverksamhet kunde få utrymme, så att det blev något i stil med Fryshuset i Stockholm.
– Då skulle vi få folk hit till centrum och jag tror att massor av ungdomar skulle vilja vara med, säger han.