Tanken är att Göteborgs universitet ska spegla samhället i stort. Fast rapporter och handlingsplaner om breddad rekrytering har inte omsatts i praktik och ingen har ett grepp om hur illa det är.
37 000 studenter går på Göteborgs universitet och på onsdag kommer de första antagningsbeskeden till nästa termin. Förra året kom en handlingsplan för breddad rekrytering på universitetet. I den konstateras att andelen studenter som har lågutbildade föräldrar är liten och därtill minskar. Den visar också att andelen studenter med utländsk bakgrund är lägre än snittet på lärosäten i Sverige.
– För mig har det en stark koppling till ett demokratiskt samhälle att arbeta med breddad rekrytering. Att vi alla har rätt till lika utbildning oavsett. Men det handlar också om att högre utbildning blir bättre med fler perspektiv. Även bland de anställda är det väldigt mycket vit medelklass. Den gruppen måste också avspegla samhället mycket bättre, säger Carina Carlund på Centrum för urbana studier.
2006 släpptes en rapport som föreslog flera konkreta åtgärder som skulle kunna underlätta rekryteringen av de grupper som är underrepresenterade på universitetet. Rapportförfattarna menade att man i minsta möjliga mån borde använda högskoleprovet och att man i stället bland annat borde se över möjligheten att väga in arbetslivserfarenheter, kunskaper och språk som kan vara relevanta för den aktuella utbildningen. Sedan denna rapport kom har universitetet infört en språkhandledning för studenter och lärare. Av övriga föreslagna åtgärder har ingen införts.
Samarbete med folkhögskolan
Däremot finns det initiativ ute på institutionerna. Konstnärliga fakulteten har startat ett samarbete med folkhögskolan i Angered som kallas The Music College, TMC. Där välkomnas elever med musikalisk talang och ungefär hälften läser också till eller upp sina gymnasiebetyg. Många av dem kommer från Göteborgs ytterområden och har ingen akademisk bakgrund.
– Väldigt många har aldrig ens funderat på möjligheten att kunna studera musik på universitetet. Och merparten av våra deltagare vet inte ens vad Artisten är för något, men universitetet är till för dem också, konstaterar Vanessa Liftig som undervisar på TMC och själv har gått på Musikhögskolan.
– En utmaning är att kunna prata det här språket som inte är så exkluderande för dem. Det handlar inte om att lägga saker på en lägre nivå, utan om en vokabulär, säger hon.
Maria Larsson är en av initiativtagarna från Högskolan för scen och musik och jobbar till 20 procent som studierektor för TMC.
– Initiativet till att engagera sig till någon sorts förutbildning i Göteborg och gärna i förortsmiljö kom från oss. Vi kan inte driva det själva för vi har inte ekonomi till det, men vi kan göra samarbeten och här är Folkhögskolan i Angered huvudman, säger Maria Larsson.
Utbildningen leder också till samarbete och kontakter, studenter från universitetet besöker TMC och tvärtom.
”Behöver bli bättre”
Nyligen började man om arbetet med en strategi för breddad rekrytering för hela universitetet och en ny arbetsgrupp tilsattes. Carina Carlund är en av dem som sitter med i den. Hon tycker att GU behöver bli bättre på att möta människor med blandade bakgrunder och nämner bland annat den växande gruppen av studenter med neuropsykiatriska diagnoser.
– Man hamnar lätt i en diskussion om att anpassa och att sänka kraven, men det är inte alls det som det handlar om. Ett tillgängliggörande av undervisningen gynnar ju alla studentgrupper och även oss lärare som undervisar. Vi behöver då reflektera kring vårt arbete för att bli mer kreativa och våra studenter med blandade bakgrunder hjälper oss att se på en sak från olika perspektiv, säger hon.
Bara ett första steg
Generellt finns det fler studenter utan akademisk bakgrund på yrkesförberedande utbildningar, såsom sjuksköterskeprogrammet och lärarutbildningen. Men att ta sig in på högskolan är bara ett första steg till att få sin examen. En del av att få en bättre representation av olika grupper på universitetet är bemötandet under utbildningstiden.
Här intill finns en intervju med Zahra Bayati som har skrivit en avhandling på ämnet. Carina Carlund har läst den.
– Jag tycker att hon sätter ljuset på något mycket viktigt och att det ligger väldigt mycket i det hon kommer fram till. Det är något vi behöver fundera på och arbeta med. Egentligen tycker jag inte om begreppet breddad rekrytering för att det låter som att man bara ska få in, breddat deltagande kanske skulle vara bättre. Just arbetet med attityder är oerhört viktigt och att vi får in det här perspektivet i högskolepedagogiken, säger Carina Carlund.
