Det är lucia 2016 och andra dagen på Auktionsverkets vin- och spritauktion. En anonym köpare har för motsvarande tre månadslöner precis ropat in en flaska rödvin med fuktskadad etikett. Arbetarlöner vill säga.
Sedan starten 2004 har vinauktionerna blivit så populära att de från och med i år flyttar in hos Bukowskis. Att vinka med handen är dock inget för fattiglappar. De billigaste vinerna går för drygt 1 000 kronor.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Dagen därpå sätts nytt rekord när en flaska whisky, en 60-årig Macallan Lalique, går under klubban för 240 000 kronor. Motsvarande 4 000 kronor per klunk.
– Folk har en jäkla massa pengar, så något måste de göra av dem på, säger Daniel Crespi, årets sommelier 2015, som har nycklarna till en av Sveriges mest omfattande vinkällare.
Han vittnar om att efterfrågan på dyra viner ökar. Delvis på grund av ett ökat intresse, men också på grund av ökade kapitaltillgångar.
– Det finns ett stort sug efter exklusiva labels, och fler och fler som efterfrågar dem. Men ett vin kan egentligen inte vara hundratusen kronor så gott som ett som kostar femtusen, så är det, säger han.
Bordeauxviner är de mest eftertraktade, men även konsumtionen av champagne ökar. Jämfört med för tio år sedan har importen mer än fördubblats, och förra året köpte svenskarna 2,3 miljoner liter av det bästa franska bubblet.
Det går bra nu.
Efter finanskrisen 2008 sjönk handeln med exklusiva lyxvaror tillfälligt. Men i takt med att kapitalinkomsterna skjutit i höjden och förmögenheterna vuxit har omsättningen på de mest exklusiva varorna och tjänsterna tagit fart igen. Det märks inte minst på handeln av vin. Systembolagets vinauktioner omsatte förra året 27 miljoner kronor, och internationellt har priserna på de dyraste flaskorna gått upp åtta procent.
Daniel Crespi menar att priserna drivs upp globalt tack vare att en växande överklass i Kina och Indien har börjat intressera sig för den internationella lyxmarknaden. Därmed har välfyllda vinkällare också blivit ett sätt att förvalta kapital.
– De absolut dyraste vinerna har blivit investeringsobjekt, det är sällan folk dricker upp sådana viner, säger han.
"En investering i lyx", som det står på näthandlaren Winefinders hemsida, där kunderna bland annat erbjuds att investera i ett paket Bordeauxviner – från 100 000 kronor och uppåt.
– Under det senaste året har vi märkt ett stort intresse för att investera i Bordeauxviner. Det var en liten dipp 2014–2015, men under förra året har marknaden återhämtat sig. Vi har kunder som köper flera investeringspaket i stöten, säger Robert Henrysson, som är marknadschef.
De löper som två parallella ekonomier i samhället; å ena sidan den vanliga, synliga, ekonomin, med minusränta, avtalsrörelse och BNP-tillväxt, å andra sidan den rikaste promillens ekonomi, som till stor del är dold, med superyachter, exklusiva auktioner och konton i skatteparadis.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Under 2000-talet har den senare ekonomin utvecklats betydligt bättre än den förra.
Generellt kan man säga att försäljningen av extremt dyra varor och tjänster ökar snabbare än ekonomin i övrigt globalt. Medan inflationen på sådant som Big Mac och blöjor legat och skvalpat på ungefär samma nivåer det senaste året har prisökningen på exempelvis Guccikläder och Ferraribilar ökat med runt 15 procent.
För att mäta utvecklingen sammanställer affärstidningen Forbes varje år indexet Clewi, "Cost of Living Extremely Well Index". Ett inflationsmått som baseras på en varukorg med 40 av jordens dyraste varor och tjänster, bland annat Steinwayflyglar, terminsavgiften på Harvard och 45 minuter terapi på Upper East Side, New York. Sedan mätningarna startade år 1982 har kostnaden för att leva svinrikt ökat med i snitt fem procent årligen, vilket kan jämföras med USA:s generella konsumentprisindex som legat på i snitt tre procent.
Det har med andra ord blivit mycket dyrare att ha en superrik livsstil. Men de som unnar sig har råd – enligt Forbes lista över de 400 rikaste i världen har deras tillgångar under samma period ökat med nästan tusen procent.
Clewi-indexet har alltså ökat varje år sedan 1982, oavsett hög- eller lågkonjunktur, vilket kan ses som ytterligare ett tecken på att det rör sig om en parallell del av ekonomin. Till och med när it-bubblan brast år 2001 steg Clewi-indexet med 2,6 procent.
Men förutom ett mått på ökad rikedom visar prisuppgången att det också har blivit allt mer lönsamt att äga lyxprodukter. I en tid när den svenska Riksbanken infört minusränta för att få vanliga människor att öka sin konsumtion, och samtidigt som världsekonomin hackar sig fram, har lyxvaror blivit en attraktiv tillgång att investera kapital i.
Förra året var såväl viner, väskor som konst ofta en bättre placering än börsen. Enligt internationella konsult- och fastighetsföretaget Knight Frank, som konstruerat ett lyxinvesteringsindex för att beräkna utvecklingen, steg värdet på lyxvaror med sju procent. En bra bit över det svenska börsindexet OMX, som steg drygt fyra procent under 2016.
Trenden gäller det mesta som är extremt dyrt och lyxbetonat. Bilar förknippas vanligtvis med snabb värdeminskning, men de mest exklusiva modellerna ökar stadigt i värde. Enligt Knight Frank har priset på klassiska bilar stigit med cirka 500 procent under de senaste tio åren.
– Åtta av de 25 bilar som någonsin har sålts för över 10 miljoner dollar på auktion gick under klubban 2015, säger Andrew Shirley från Knight Frank till The Guardian.
På den svenska marknaden noterade tillverkarna av lyxbilar nytt rekordår ifjol. Försäljningen av den klassiska lyxbilen Rolls-Royce exploderade. Under andra halvan av 2016 såldes sju exemplar, vilket är en ökning med 250 procent jämfört med 2015. Prislappen på senaste modellen börjar på cirka 3,3 miljoner, men i slutändan brukar den landa kring 3,5 miljoner kronor, berättar Helena Kepinski, varumärkeschef för Rolls-Royce.
– Det är som att sy upp en kostym, allt du väljer kostar extra, säger hon till Dagens Industri.
Även diamanter och smycken har stigit med 150 procent sedan finanskrisen. Suget efter superyachter – båtar längre än 24 meter – likaså, med en försäljningsuppgång på hela 40 procent bara under 2015. Bland annat köpte Carl-Henric Svanberg, styrelseordförande för Volvo och oljebolaget BP, en 34 meter lång segelbåt, som han döpte till Cygnus Montanus (vilket betyder Svanberg på latin), för 190 miljoner kronor förra året. En rejäl uppgradering från hans tidigare 24 meter långa segelyacht, som nu ligger ute till försäljning för 14 miljoner.
Det är dock inget mot oljemiljardären Lukas Lundins nybyggda lyxyacht, Savannah, som mäter hela 81 meter, är fem våningar hög och så bred att den hade problem att passera kanalen ut från det holländska varvet. Yachten är registrerad på Caymanöarna och prislappen är hemlig, men det ryktas om 1,5 miljarder kronor.
Sammantaget har lyxinvesteringsindexet stigit med 174 procent de senaste tio åren. Det är bättre än vad de flesta av världens aktiemarknader kan uppvisa. Effekten är att det fåtal som haft råd att införskaffa lyxvaror under tiden, blivit ännu rikare. Även i Sverige.
En miljoninkomst per år är inte längre så mycket att komma med i Sverige. I alla fall inte för miljonärsmagasinet Connoisseur, som distribueras kostnadsfritt till de 35 000 rikaste i landet. När tidningen startade, för nitton år sedan, räckte det med en årsinkomst på 750 000 kronor för att tillhöra den utvalda skaran. Men sedan dess har inkomstgränsen ökat.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Förra året låg gränsen på 1,5 miljoner, men i år måste man tjäna 1,9 miljoner kronor för att få tidningen, säger förlagschefen Susanne Ytterskog.
Snittinkomsten för tidningens läsare är 3,8 miljoner kronor per år. Drygt åttio procent av läsarna är män och över hälften äger en Rolex- eller Omegaklocka, enligt senaste läsarundersökningen. Drygt sextio procent äger ett eller flera bolag.
I tidningen varvas intervjuer med näringslivsprofiler med resereportage till exklusiva resorts och tips på hummerrecept. I senaste numret finns bland annat en artikel i vilken Jörgen Grönlund, Head of Wealth Planning på SEB Private Banking, i Luxemburg, redogör för de skattemässiga för- och nackdelarna med att flytta utomlands och vad man bör tänka på när man flyttar sin förmögenhet.
Men det är framför allt annonserna i det glansiga magasinet som skvallrar om målgruppens lyxkonsumtion – annonser som inte brukar synas i andra medier.
Utöver otaliga bilreklamer för Porsche och andra lyxbilar framträder en rad finansiella aktörer som erbjuder sina tjänster till tidningens miljonärsläsare. "Det ska vara billigt att vara rik", står det i en annons för nätbanken Avanza, som erbjuder ett särskilt förmånligt bolån på 0,79 procent, endast för miljonärer.
På en helsida längre bak i tidningen lockar Nordea nya kunder med personlig finansiell rådgivning. Rubriken lyder: "Hur kan du få dina pengar att arbeta medan du njuter av livet?".
– Första. Andra. Pang! "Brun maskinist" såld för 9,3 miljoner kronor.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Decemberauktionen på Bukowskis i vintras satte nytt rekord. Efter flera intensiva budstrider ropades femton konstverk in för över en miljon kronor vardera, varav Otto G Carlsunds tavla gick för rekordhöga 9,3 miljoner.
– Kvalitet, det allra bästa, blir mer och mer eftersökt. Det gäller oberoende av vilket segment det handlar om, säger Andreas Rydén, vice VD och chefspecialist på konst på Bukowskis.
På den senaste auktionen gick till exempel ett kinesiskt skrivbord för 780 000 kronor. För de flesta en obegriplig summa för förvaring av brevpapper och pennskrin.
– I dag är den publik som budar väldigt medveten och också väldigt kapitalstark, därför blir det också väldigt höga priser, säger Andreas Rydén.
Enligt honom har köpbeteendet på den svenska auktionsmarknaden förändrats, från att ha varit mer spekulationsdriven på 80-talet till att i dag i högre grad utgöras av långsiktiga investeringar.
– I dag behåller folk föremålen längre, vilket gör att det blir lägre hastighet på omsättningen och svårare att få tag på det allra bästa. Och eftersom efterfrågan på det mest exklusiva är större än utbudet har det, i ett historiskt perspektiv, också blivit den bästa investeringen, säger han.
Men utöver avkastning och intresse finns även en annan stark drivkraft – status.
I takt med att antalet svenska dollarmiljonärer vuxit de senaste åren (förra året blev de fler än 100 000) har det blivit allt svårare att utmärka sig enbart med en tjock plånbok. Före finanskrisen 2008 var trenden likadan, då tidningen Affärsvärlden skrev om en tilltagande inflation av extravagant leverne.
– När lyx blir standard bildas ytterligare en nivå, en superlyxnivå, för att lyx ska visa status, säger Pernilla Jonsson, doktor i konsumtionsvetenskap.
– Nu räcker det inte att köpa blingbling, utan man måste åka helikopter till en öde ö för att det ska vara något att komma med.
Hon får medhåll av Andreas Rydén:
– De här föremålen är ju något som ger mycket mer, som berikar på ett annat sätt än att det bara är en okej placering. Det är klart att en och annan kompis ryggar till om du har ett fantastiskt konstverk på väggen.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.
