Han arbetar mot den religiösa extremismen

”Det är en miljondollarfråga”.

Så svarade Anna Carlstedt, då nytillsatt nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, i Dagens ETC år 2017. Problematiken är komplex och diskussionen liknar den om de kriminella gängen – är det fler poliser och hårdare straff som krävs eller är det det långsiktiga arbetet med att exempelvis motverka segregationen?

En av de som arbetar aktivt mot den våldsbejakande religiösa extremismen, bland annat genom den ideella föreningen Minara, är Anas Deneche. Han understryker hur viktigt det är att arbetet inte ska fokusera på enskilda personer, såsom de sex nyligen frisläppta extremistiska predikanterna.

– Det är precis som med Bin Laden. Han försvann, men sen kom al-Baghdadi istället. Man kan inte fokusera på personerna, utan måste fokusera på deras ”ideologier”, säger Anas Deneche.

Erbjuder alternativ

Minara arbetar med en metod som de kallar TUD –Tolerans, Upplysning och Dialog.

Syftet med arbetet är att ­upplysa och utbilda barn och ungdomar, att engagera muslimer i arbetet för tolerans, dialog och samexistens och att förstärka olika insatser mot extremism, fanatism och radikalism.

–  En sak som är viktig är att erbjuda alternativ, både socialt och ideologiskt. Att ge verktyg för att kunna skydda sig mot extremistiska ideologier. Det är också viktigt att inte negligera de man möter som ger uttryck för det extrema synsättet. Om man gör det så finns det risk för att andra plockar upp dem och förstärker det synsättet, säger Anas Deneche.

Vilken är din bild av varför unga muslimer kan lockas till extremistgrupper som IS?

– Det handlar om flera olika saker, men en viktig del är att de lockas av att få social status. Den antiislamiska/antiislamiska retoriken i Sverige bidrar till att många känner sig marginaliserade här, så många söker sådant som identitet och mening.

Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi vid Uppsala universitet, är inne på samma spår. Förutom de sociala och kriminologiska perspektiven lyfter han fram att det ofta krävs en alternativ religiös förklaringsmodell för att omvända eller undvika att ungdomar hamnar i de fundamentalistiska miljöerna, eftersom extremisterna ofta motiverar sina handlingar med hjälp av en religiös retorik och teologiska argument.

– Att agera mot själva ideologin handlar om att sticka hål på extremisternas stora berättelser med hjälp av logiska argument och med vad som finns inom trosläran. Exempelvis har många av extremisterna uppfattningen att människan kan reduceras till en viljelös aktör, eftersom Gud redan har bestämt allt. Då kan man motivera att våldta och skända människor.

Men han konstaterar att det finns religiösa motargument:

– Människan måste förutsättas ha ett ansvar, eftersom hon ska kunna ställas till svars för sina handlingar på domedagen.