– Det är ingen jättestor skillnad mellan sidorna men det som är intressant är snarare att det är ett trendbrott, säger Per Söderpalm, undersökningsledare för mätningen, opinionsansvarig på Verian och ledamot i Medieakademin.
Sedan tidigt 2000-tal har majoriteten nämligen placerat sig på högersidan av en politisk skala. Förra årets mätning visade till exempel att 38 procent placerade sig till åt vänster, 44 procent åt höger och 18 procent valde att inte placera sig på någon av sidorna.
Reaktion från mittenväljare?
Per Söderpalm ser främst två möjliga orsaker till skiftet:
– Den första och mest troliga är att vi för ett och ett halvt år sedan fick en borgerlig regering som drivit en typisk högerpolitik. Det kan har gjort att en del mittenväljare tagit till sig deras politik och kanske insett att de ställer sig mer till vänster.
Det andra handlar om en förskjutning i de frågor som intresserar väljarna. Under en längre period har den politiska debatten präglats av frågor som handlar om bland annat lag och ordning och invandringspolitik. Enligt Per Söderpalm finns det nu tendenser på att andra frågor seglat upp i prioriteringsgrad bland väljarna.
– När det gäller frågor om lag och ordning och invandring har högerpartier traditionellt sett haft ett högre förtroende. Den rödgröna sidan har haft högre förtroende i välfärdsfrågor. Om de frågorna nu blir intressantare för väljarna ökar ofta väljarstödet för rödgröna partier.
Nato, krig och välfärd
Mediaakademin har utfört en Förtroendebarometer varje år sedan 1997 för att mäta förtroende för samhällsinstitutioner och företag. När det gäller förtroendet för olika politiska partier har de flesta partier minskat i förtroende sedan förra året.
– Det är inga krissiffror men de kan förklaras med att förtroendet för politiker varit ovanligt högt under pandemin och då Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Nu är siffrorna mer som de var innan den perioden.
Kristdemokraterna har minskat mest med fyra procent och Vänsterpartiet har ökat störst med två procent från förra året.
– Det kan ha att göra med att de varit tydliga i frågor som välfärd och sjukvård. Samt att Nato-frågan och kriget mellan Israel-Hamas kan ha stärkt förtroendet. I de frågorna har Vänsterpartiet varit relativt ensamma om att ha intagit en tydlig ställning, vilket skapar förtroende.
Stort förtroende för polisen
Annat som kan utrönas från årets mätning är att samhällsinstitutioner och myndigheter fått högre förtroende. Störst är förtroendet för polisen. Mer än sju av tio anger att de har stort eller ganska stort förtroende för Polismyndigheten.
– Förra året fanns ganska mycket kritiskt rapportering om polisen i samband med Mats Löfvings död och polisen som organisation. Nu har man fått en ny rikspolischef och uppklaringsfrekvensen på brott verkar ha ökat, vilket nog bidragit till siffrorna.
