Tre ministrar följde inte lagar mot ekobrott

Tre M-ministrar i regeringen har varit ordförande i samma stiftelse, Stiftelsen för konservativa samhällsstudier: statsminister Ulf Kristersson, justitieminister Gunnar Strömmer och finansmarknadsminister Niklas Wykman.

Även Svenska Dagbladets politiska chefredaktör Tove Lifvendahl samt Skattebetalarnas förenings chefekonom Erik Bengtzboe har varit ordförande för samma stiftelse, eftersom posten erbjuds till tidigare Muf-ordförande.

Alla fem har under sin tid som ordförande brustit i bokföringen av stiftelsens ekonomi, visar Dagens ETC:s granskning som redan avslöjat statsministerns bristande regelefterlevnad.

Inget svar från Kristersson

Problemen med att följa lagen har varit systematiska från stiftelsens start 1998.

Under Ulf Kristerssons tid som ordförande 1998 till 2001 upprättades årsredovisningen för sent, vilket enligt Ekobrottsmyndigheten, EBM, ska leda till misstanke om bokföringsbrott. 

– Generellt föreligger misstanke om bokföringsbrott om årsredovisningen inte upprättas i tid. Mindre förseningar brukar bedömas som misstanke om ringa bokföringsbrott, sa Henrik Lundin, ekorevisor på EBM, utan att veta vilken stiftelse och vilka företrädare det handlade om.

Hur Ulf Kristersson förhåller sig till detta är oklart. Hans pressekreterare har ännu inte återkommit, trots att det gått en vecka sedan de fick frågorna. 

”Påstår du att någon dömts?”

Även under justitieminister Gunnar Strömmers tid som ordförande för stiftelsen, som började 2001, upprättades årsredovisningar för sent åren 2002, 2003 och 2007.

2003 inledde Länsstyrelsen dessutom ett ärende där stiftelsen behövde förtydliga hur ändamålet hade främjats under året före. Gunnar Strömmer svarade då att stiftelsens verksamhet var att anordna en konferens per år med deltagare från nuvarande och tidigare förbundsledningar i både ungdomsförbindet och partiledningen.

Justitieministern fick både en påminnelse samt ett föreläggande om vite från Länsstyrelsen 2007 eftersom årsredovisningen för 2006 inte hade lämnats in. Den upprättades först den 8 oktober 2007 och lämnades in till Länsstyrelsen därefter. 

– Det är självklart att en årsredovisning ska lämnas in i tid och att reglerna ska följas. Här brast det i rutinerna för cirka 15 år sedan och när det påtalades av Länsstyrelsen så rättades detta till, säger justitieministerns pressekreterare Niklas Gillström. 

På reporterns fråga, om det huvudsakliga problemet snarare är att årsredovisningen upprättats för sent, vilket kan vara ett ekobrott, svarar pressekreteraren: 

– Så jag förstår, påstår du att någon dömts?

Lifvendahl skrev under

Vitet från Länsstyrelsen adresserades till Gunnar Strömmer, men det var den tidigare Muf-ordföranden Tove LIfvendahl, idag chef för ledarredaktionen på Svenska Dagbladet, som till slut skrev under stiftelsens årsredovisning – mer än fem månader för sent, i oktober 2007.

Under finansmarknadsminister Niklas Wykmans tid som ordförande för stiftelsen upprättades årsredovisningen för sent vid fyra tillfällen: 2012, 2013, 2014 och 2015. Vid ett av tillfällena var förseningen mer än tre månader. 

Han förde dessutom över en halv miljon från stiftelsen till Muf, utan att tydligt motivera varför i årsredovisningen.

– Pengarna som överfördes gick inte till ordinarie verksamhet, utan för att starta en alumniverksamhet kopplad till ungdomsförbundet. Överföringen gjordes efter avstämning med revisorerna, säger Niklas Wykmans pressekreterare Lucas Kramer. 

Idag på Skattebetalarna

Allvarligast har förseningarna varit med Tove Lifvendahl, SvD, och Erik Bengtzboe, idag chefsekonom på Skattebetalarnas förening, som ordförande. 

Dels skrev Tove Lifvendahl under årsredovisningen 2007 mer än fem månader för sent. År 2010, då Tove Lifvendahl fortfarande basade över stiftelsen, upprättades årsredovisningen åtta månader för sent. 

Trots upprepade kontaktförsök har den politiska chefredaktören på Svenska Dagbladet valt att inte svara på frågorna om hennes hantering av bokföringen i stiftelsen. 

Erik Bengtzboe lämnade posten som riksdagsledamot efter att Aftonbladet 2019 avslöjat att han fått extra bidrag för att ha folkbokfört sig hos sin mamma i Nyköping, trots att han bodde i Stockholm. Idag är han chefsekonom på Skattebetalarnas förening. Fram till i somras var han även ordförande för Stiftelsen för konservativa samhällsstudier. Även han har upprättat årsredovisningen för sent – flera år i rad.

Årsredovisningen för 2019 skrevs under av styrelsen den 22 januari 2021, vilket är över åtta månader för sent. Årsredovisningen för 2020 upprättades av styrelsen mer än sju månader för sent. För 2018 upprättades årsredovisningen nästan fem månader för sent.

– Styrelsen har varje år upprättat årsredovisning med stöd av revisorn som granskat den. Om vi något åt brustit och varit sena med att lämna in den kan jag bara beklaga det, säger Erik Bengtzboe. 

Fem års preskriptionstid

Tidigare i år lämnade Erik Bengtzboe vidare ordförandeskapet i stiftelsen. Han vet dock inte till vem, säger han, och hänvisar vidare till Muf som utser styrelsen. Muf har inte återkommit med svar. Den tidigare Muf-ordföranden Benjamin Dousa säger i en snabb kommentar att han inte är ny ordförande för stiftelsen. 

Gränsen för bokföringsbrott av normalgraden, som kan ge upp till två års fängelse, är när årsredovisningen upprättas minst fem månader för sent, enligt en vägledande dom från Högsta domstolen. 

– Den praxis som finns avser aktiebolag. Det finns i och för sig inget skäl att man skulle behandla andra företagsformer annorlunda, säger ekorevisor Henrik Lundin på EBM.

Om förseningen är mindre fem månader ska man se det som ett ringa bokföringsbrott, framgår i en vägledande dom från HD från 2018. I samma dom står att även förseningar på mindre än fem månader dock kan vara bokföringsbrott av normalgraden – om de upprepas. 

Preskriptionstiden för bokföringsbrott är fem år, vilket betyder att det bara är händelser som skett efter oktober 2017 som Ekobrottsmyndigheten nu kan inleda förundersökning om.