Vinster i välfärden begravs
Frågan om vinster i välfärden kommer att begravas i en utredning och skjutas på framtiden. Det tror S-statsvetaren Ulf Bjereld.
– Det är svårt att nå samsyn, säger han.
Vinstbegränsning? Eller rent av stopp för riskkapitalister? Vinster i välfärden blev den kanske hetaste stridsfrågan i valet. De rödgröna är långt ifrån eniga, varken sinsemellan eller ens inom de egna partierna. Ulf Bjereld, S-märkt statsvetare vid Göteborgs universitet, tror att den nya regeringen kommer att försöka skjuta frågan på framtiden.
– S-MP måste förankra det hos V, men också få till stånd något över blockgränserna. Jag tror därför att man tillsätter någon form av utredning så att man kan putta det här lite framför sig.
Lina Stenberg, statsvetare knuten till tankesmedjan Tiden, tror också att det kommer att ta tid innan det händer något konkret med vinsterna i välfärden. Hon säger att det inte är omöjligt att en S-MP-regering kan tänkas samarbeta med Folkpartiet i en rad sakfrågor. Då är det inte säkert att lika stor hänsyn behöver tas till V, som vill förbjuda vinster i välfärden.
– Men man kommer nog att se över lagstiftningen med kommunernas upphandlingar, så att de ser efter bemanningen i välfärden. Det kommer att dröja innan det finns på plats, men principbeslutet är viktigt och jag tror inte bara man kan låta frågan vara.
Hon tror att S kommer att försöka styra bort frågan från konkreta krav på vinstbegränsningar eller olika förbud.
– Det är knepigt att komma överens, dels inom S och dels med partierna runt omkring. Därför vill man inte prata så konkret kring det. Det talas allt mer om socialt företagande. Det är ju bra företag, som bara gör vinst för att gå runt och drivs av en idé.
Fredrik Segerfeldt, liberal debattör och författare, utesluter att Stefan Löfven skulle gå Vänsterpartiet till mötes angående någon del av kravet på vinstförbud.
– Löfven har alla incitament i världen att göra upp med de borgerliga. Han vill bilda en stark regering och samtidigt slå sönder alliansen. Att då söka samarbete med V vore vansinnigt, säger Fredrik Segerfeldt.
Han tror att en S-MP-regering eventuellt kommer att kunna göra upp med de borgerliga om någon form av regleringar av vinsterna.
– Jag tror aldrig att de kommer att acceptera minskad valfrihet och det komersiella tänkanden i välfärden kommer att vara kvar.
Kärnkraften – inga åtgärder
Miljöpartiet kommer inte få igenom sitt krav på stängda kärnkraftsreaktorer. Det menar i alla tidigare språkröret Birger Schlaug. Orsaken är framför allt Stefan Löfven.
Redan inför förra valet undvek de rödgröna partierna frågan om kärnkraften. I det gemensamma valmanifestet nämndes en eventuell avveckling inte ens. Men den här gången har i alla fall Miljöpartiet varit tydliga – de har krävt att minst två reaktorer ska stängas under mandatperioden. Och strax innan valet sa Åsa Romson i partiets egen Youtube-serie Allt grönt, att partiet inte kommer att ge efter.
– Jag kan inte se att Miljöpartiet ska sitta i en regering som bygger ny kärnkraft. Det skulle vara jättekonstigt. Det är definitivt en sak som vi måste vara tydliga med, sa hon då.
Samtidigt har Stefan Löfven inte gett några besked om vad som ska hända med kärnkraften. Birger Schlaug, tidigare språkrör för Miljöpartiet och numera debattör och föreläsare, tror trots Åsa Romsons ord att MP kommer att vika sig.
– De kommer få jättesvårt att få sin vilja igenom, trots att det är en viktigt fråga för dem. Jag tror att det kommer bli status quo, MP kommer att sätta sitt hopp till att några reaktorer stängs på grund av åldersskäl, men någon verkligt beslut lär inte tas, säger han.
Birger Schlaug menar att Stefan Löfven är den främsta anledningen till att S inte kommer att gå MP till mötes. Att även Vänsterpartiet vill stänga reaktorer spelar ingen roll.
– Nej, MP och V har att göra med den sämsta S-ledningen som har funnits på många år. Både Sahlin och Persson hade förståelse för en del gröna frågor, men det har inte Löfven. I riksdagen kommer dessutom en stor majoritet vilja satsa på kärnkraften, Löfven är en av dem. Och Miljöpartiet är för små för att kunna köra med utpressning mot S, säger Birger Schlaug.
Rut-avdraget blir kvar
Rut-avdraget blir kvar, tror Lina Stenberg på tankesmedjan Tiden. Det kommer förmodligen heller inte att begränsas, som Socialdemokraterna lovade i valrörelsen. Däremot är det sannolikt att den nya regeringen försöker göra Rut mer jämlikt, till exempel genom att ta bort avdragsrätt för läxhjälp.
– Jag tror det finns tillräckligt många socialdemokratiska väljare som tycker att Rut är ganska bra. Och nu handlar allt om kohandel. Kan S få med sig något av mittenpartierna i exempelvis frågan om föräldraförsäkringen kanske man ger bort Rut-frågan genom att inte driva den så hårt, säger Lina Stenberg, statsvetare knuten till tankesmedjan Tiden.
I dag går det att göra sammanlagt 50 000 kronor i skatteavdrag per år för hantverkartjänster, rot, och hushållsnära tjänster, Rut. I valrörelsen lovade Socialdemokraterna att begränsa Rut, genom ett tak på 25 000 kronor per år. Men det är knappast en fråga partiet kommer att driva i regeringsställning tror Ulf Bjereld, Socialdemokratisk statsvetare vid Göteborgs universitet.
– S kommer inte att slåss för en begränsning av Rut, men däremot vrida om det så att det blir mer jämlikt. Man kommer att försöka kombinera det med någon slags jämlikhetsåtgärd. Det tror jag är väldigt viktigt för Socialdemokraterna, säger Ulf Bjereld.
Hur Rut-bidraget ska göras mer jämlikt tycker han emellertid det är för tidigt att sia om.
Lina Stenberg tror att en möjlighet är att slopa rätten till Rut-avdrag för läxläsning, och istället införa gratis läxhjälp i skolorna.
– Där tänker jag att man kan få med sig både Vänstern och någon från mitten. Jag tror nog att kostnadsfri läxhjälp måste införas, med tanke på de katastrofala Pisa-resultaten. Det finns så mycket som behöver förbättras och man har inte riktigt råd att inte göra något åt det.
