Som ombildningskonsulten Björn Isaksson, tidigare åthutad av Boverket för sina skumma värderingsmetoder, nu dömd att betala 3,5 miljoner i extra skatt efter att – bistådd av storbanken SEB – ha försökt lura staten.
Skenutvandrar av skatteskäl
Här finns också gott om svenskar som ”skenutvandrat”. Hur gör man det? Jo, man skriver sig exempelvis i Genève i hopp om att slippa svensk skatt, men samtidigt köper man en kåk i Uppsala och sitter i svenska bolagsstyrelser. Vilket får Skatteverket att misstänka att skenet bedrar, att man inte alls framlider merparten av sina dagar i Schweiz utan i själva verket tillbringar större delen av året i Uppland. Och då är man ”obegränsat skattskyldig” i Sverige. Skatteverket sparkar då igång en utredning, och snart är man stekt, upptaxerad och indragen i en rättsprocess. Ett öde har drabbat Sveriges 43:e rikaste man Bengt Ågerup – grundare av medicinföretaget Q-Med, god för 5 miljarder och omskriven som ”den röde miljardären” med anledning av sin påstådda antipati mot girigbukar. Nu sitter han själv på de anklagades bänk med ett skattekrav på 150 miljoner. Och så där fortsätter det.
Ingriper mot skatteflykt
Jag slår ihop pärmarna och träffar Katrina Björk, rikssamordnare för Utlandstransaktioner – den avdelning på Skatteverket som granskar och ingriper mot skatteflykt bland små och medelstora företagare.
– Vi tittar på specifika riskområden och riskbeteenden. I huvudsak handlar det om utlandsbetalningar och om utländska kontokort som används i Sverige. Vi får också in tips och anonyma anmälningar.
För tio år sedan var dörrarna till världens skatteparadis låsta. Men tack vare en rad informationsutbytesavtal kan Skatteverket numera få ut uppgifter.
– Vi kan följa penningströmmarna och knyta den verklige ägaren till en trust eller stiftelse. Och det är ofta av avgörande betydelse, säger Katrina Björk.
Sedan 2010 har Skatteverket begärt ut information om 201 personer, vilket landat i 75 beslut och mer än en miljard i extra skatt. Totalt har utredarna på Björks enhet håvat in drygt 3 miljarder på fem år. Plus 1,7 miljarder genom nästan 10 000 ”självrättelser”.
– De som ägnar sig åt skattefusk spekulerar i upptäcktsrisken. Och med avtalen och vår utökade kontroll har risken ökat, säger Katrina Björk.
Är de inhåvade miljarderna att betrakta som en succé?
Skatteverket har slagit sig för bröstet, och även fått beröm av OECD för sitt flitiga användande av avtalen. Men hur stor andel av den försvunna skatten har hittats?
Frågan kan tyckas enkel, men svaret är svårare. Ingen tycks nämligen veta hur mycket skatt staten går miste om på grund av skatteflykt.
– Omfattningen är oklar, medger Katrina Björk.
Sist myndigheten försökte beräkna ”skattefelet” var 2007. Då uppskattades bortfallet på grund av ”internationella transaktioner”, främst via skatteparadis, till minst 46 miljarder. Med betoning på minst eftersom man på grund av stora kunskapsluckor ”medvetet beräknat skattefelet till ett ganska lågt belopp”. Kartläggningsbehovet ansågs vara ”mycket stort”. Särskilt på företagssidan. Men någon riktig kartläggning blev det aldrig. Så när Skatteverket i fjol bedömde det som ”troligt att skattefelet har minskat” handlade det mer om önsketänkande än om visshet.
”Skatteflykten ökar”
Enligt den franske ekonomen Gabriel Zucman (läs intervju) har den globala skatteflykten ökat på senare år. Så varför skulle Sverige vara ett undantag?
Nationalekonomen Daniel Waldenström har försökt uppskatta hur mycket kapital svenskarna gömt undan. Enligt den ena metoden handlar det om 468 miljarder kronor, enligt den andra 1 295 miljarder. Spridda skurar alltså, och siffrorna är osäkra. Men enligt båda metoderna har de gömda förmögenheterna vuxit rejält sedan finanskrisen. Gabriel Zucman kom å sin sida fram till att omkring 12 procent av de europeiska hushållens förmögenheter ligger gömda i skatteparadis. Givet att andelen är densamma i Sverige landar vi på drygt 1 300 miljarder, vilket med en femprocentig årlig avkastning innebär 65 miljarder i oredovisade inkomster och drygt 20 miljarder kronor om året bara i utebliven kapitalinkomstskatt. Hur mycket svenska storföretag trixar till sig genom att flytta vinster och utnyttja skumma låneupplägg vet ingen.
Oavsett hur man räknar verkar dock Skatteverket missa lejonparten.
Och visst är utmaningarna stora, erkänner Katrina Björk.
200 personer jobbar med insatsen på Skatteverket, men jämfört med den mångtusenhövdade armé av skatterådgivare och konsulter som designar och säljer uppläggen till skattefuskarna får styrkan ändå betraktas som liten.
Det blir en katt-och-råtta-lek, där råttorna hela tiden hittar nya hål att gömma sig i och där de största, som kan köpa de dyraste flyktvägarna, lättare slipper undan.
– Ju mer komplicerade upplägg, ju fler transaktioner mellan olika bolag, desto svårare blir det för oss att följa efter, säger Katrina Björk.
Några höjdare har trots allt fångats in på senare år. Till dem hör en flock riskkapitalister med IK-grundaren och mångmiljardären Björn Savén i spetsen. Enbart Savén är skyldig staten hundratals miljoner efter att ha försökt kollra bort skattmasen.
Vilket ger en antydan om vilka belopp som finns att hämta i en värld där skrupler och ansvar ersatts av en krass riskbedömning.
Läs också intervju med ekonomen Gabriel Zucman: "Sätt stopp för de superrikas stölder"
