– Vi på socialförvaltningen i Stockholm har ansvar för alla individer som befinner sig här och ska hjälpa dem som inte har några möjligheter att få sina grundläggande behov tillgodosedda, såsom nattplats, mat och så vidare. Men eftersom flyktingarna kan söka asyl är inte alla möjligheter uttömda och därmed är de inte vårt ansvar, säger Veronica Wolgast Karlberg.

Ideella krafter

I stället har transitflyktingarna fått vända sig till frivilligorganisationer och hjälparbetare. Tina Morad är en av initiativtagarna till Refugees welcome i Stockholm som sedan september -arbetat med flyktingmottagande på central-stationen.

– Jag vill inte ens tänka på vad som hade hänt om inte vi funnits här för flyktingarna. Det fanns ingen beredskap och transitflyktingarna är det ingen som vill ta ansvar för, säger Tina Morad. Om inte vi fanns, vad hade de gjort då?

”Många är rädda”

Refugees welcome fick nyligen stänga boendet med 400 platser på Nobelberget av ekonomiska skäl, de hade inte tillräckliga medel för att fortsätta. Enligt Tina Morad var ungefär en tredjedel av dem som kom till Nobelboendet transitflyktingar.

– Vi uppmanar alla att söka asyl men många är rädda, de har fått höra historier om hur deras landsmän har fått sitta på flyktingförläggningar i några år innan de skickas hem igen, de ser det som lönlöst att ens söka asyl i Sverige, säger Tina Morad. 

Stockholms stad har dock gjort ett undantag, barnfamiljer som anländer till Stockholm ska få hjälp enligt socialtjänstlagen och när boendet på Nobelberget stängde öppnade Stockholms stad ett nytt boende i samarbete med Stadsmissionen.

– Barn kan inte välja att söka asyl och därför har vi valt att ta fram en beredskap för de barnfamiljer som anländer till Stockholm utan att söka asyl, säger Veronica Wolgast Karlberg.

Det nya boendet för barnfamiljer ligger i en tom skollokal som Stockholms stad har gjort tillgänglig efter den lokalinventering som gjorts i stadsdelarna. Men det är inte den enda tomma lokalen som finns att tillgå. Inom Farsta stadsdelsförvaltning har man tagit fram en idrottshall redo att användas som beredskapsboende om så krävs. Trots det anser inte Veronica Wolgast Karlberg att de har möjlighet att hjälpa transitflyktingarna.

– Vi måste förhålla oss till vårt uppdrag och de regler och lagar vi har att förhålla oss till. Vi har gjort en inventering av lokaler som beredskap för att bistå när Migrationsverkets resurser inte längre räcker till och om vi skulle använda dem för att inhysa transitflyktingarna finns det ingen möjlighet att mäkta med de asylsökande, säger Veronica Wolgast Karlberg.

Endast 40–60 procent söker asyl

Patrik Engström på gränspolisen uppskattar att det är mellan 40–60 procent av de flyktingar som anländer till Sverige som faktiskt söker asyl. Resterande fortsätter vidare till Norge eller Finland eller stannar i Sverige utan att anmäla sig till myndigheterna.

– Vissa av dem har sökt asyl i annat EU-land och faller under Dublinförordningen och kommer därför att skickas tillbaka om de blir upptäckta i Sverige. De försöker därför stanna så länge det kan. En annan grupp avvaktar innan de söker asyl och så finns det de som rör sig vidare till våra grannländer. Men hur det ser ut beror mycket på vad som händer i Norge och Finland. Ändrar de sina policyer märker vi av det i Sverige direkt, säger Patrik Engström.

Ännu ingen beredskapsplan

Trots att det nu har gått flera veckor har Stockholms stad ännu inte kommit upp med en beredskapsplan för hur flyktingmottagandet ska gå till. 

– Vi finns med i arbetsgruppen där vi kommer att samverka med bland andra Migrationsverket och Stockholms stad men vi klarar inte det här själva. I teorin har vi blivit lovade resurser, såsom lokaler, tillstånd, elförsörjning och så vidare. De har bett oss att lägga fram en plan för hur vi vill organisera mottagandet och vi har fått löften om en gemensam mottagningscentral, det har gått rätt fort, men ännu har inget hänt, säger Tina Morad.