– Jag bestämde mig för att aldrig mer banta. Jag var trött på att gå ner 30 kilo och sedan gå upp 40 kilo igen. Hetsen och utseendefixeringen hade jag också fått nog av. Jag ville bara må bra, säger Ann-Louise Eriksson.
Tidigare hade hon testat viktväktarna, mirakelsoppor, flygvärdinnedieter och många andra sorters dieter. Nu sökte hon i stället hjälp på sin vårdcentral.
Där skrev de ut träning på recept.
– Det kändes som ett hån. Jag är också kritisk till den okunskap kring fetma som finns på vårdcentralerna. På den tiden simmade jag ju redan tre eller fyra gånger i veckan. Att träna mer hjälpte inte. I så fall hade jag behövt träna som en elitidrottare, åtta timmar varje dag, säger hon.
Till slut blev hon också erbjuden att göra en magsäcksoperation.
– Först tyckte jag att det lät bra, men det visade sig att jag inte var särskilt lämpad för en sådan operation av olika medicinska skäl. Och då började jag att söka efter andra sätt att få hjälp, berättar hon.
Möttes av förståelse och kunskap
Genom ryktesvägar hade hon hört talas om en grupp på USÖ. En grupp som sysslade med KBT-terapi och som kombinerade det med pulverdiet och kostråd. I augusti 2014 kom hon slutligen med i en sådan grupp och skillnaden var enorm.
– Här möttes jag av förståelse och kunskap. Teamet på överviktsenheten jobbar med det här dagligen och de är experter. Det är också till stor hjälp att vara i en grupp. Tänk dig att det är som en sluta röka-grupp. Vi kämpar med samma problem i gruppen och vi kan byta erfarenheter och hjälpa varandra, säger hon.
Gruppen träffas var fjortonde dag och mycket av arbetet handlar om att bli medveten.
– Vad, hur och varför äter jag? Det måste man bli medveten om till att böja med. Sedan lär man sig mycket om innehållet i maten. Till exempel om dolda sockerfällor i mat som verkar nyttig, såsom müsli, juice och kvarg. Sedan får man sakta börja med en livsstilsförändring som är hållbar resten av livet, säger hon.
De första tre månaderna i gruppen fick deltagarna leva på pulverdiet för att snabbt se ett resultat på vågen. Därefter har deltagarna fått kostråd och en diet att följa.
– Det var en jättekick i början. Fort gick det, kilona rasade. Det var en bra start för att lägga om livsstilen. Nu äter jag nordisk kost, vår egen svenska motsvarighet till Medelhavskost, och det fungerar jättebra, säger hon.
43 kilo har hon tappat sedan den där dagen på badhusets våg, samtidigt som hon har ökat sin muskelmassa rejält genom en timmes träning varje dag.
– Mitt mål är att jag ska gå ner 20 kilo till. Men det är ett hårt slit. Det finns ingen ”quick fix”. Samtidigt har det här varit ett mycket bättre alternativ för mig än en operation. Risken hade annars varit att jag skulle ha genomgått en dyr, smärtsam och jobbig operation utan att jag hade lärt mig någonting. Och sedan hade jag snart varit tillbaka där jag började, säger hon.
Nu vet hon att hon aldrig kommer att kunna äta lika stora portioner som en normalviktig, att hon alltid måste träna ofta för att hålla vikten stabil och att förändringar som hon gör i livsstilen måste hålla resten av livet.
– Jag önskar att fler fick möjlighet till en sådan här gruppbehandling. Det kanske inte passar alla, men jag tycker att det här skulle vara ett vårdalternativ som erbjuds på alla vårdcentraler, säger Ann-Louise Eriksson.