– Många som drabbats av covid har fått påverkan på luktsinnet. Ibland kan det bli långvarigt. Det krävs då att man accepterar bortfallet och landar i det för att inte bli deprimerad men det är också viktigt att man snabbt kan börja luktträna, säger Charlotte Cervin-Hoberg, biomedicinsk analytiker på Skånes universitetssjukhus till Dagens ETC.
Men det kan ta lång tid innan luktträningen ger resultat.
– Om inget förändrats efter fyra månader så brukar vi avbryta träningen, säger hon.
Lukta på kryddor
Forskare har nu tagit fram en plattform som ska öka tillgängligheten och hjälpa före detta covidsjuka men även andra att träna upp sitt luktsinne utanför labb- och sjukhusmiljö.
– Det vi försökt göra är att skapa en plattform för luktträning som inte kostar så mycket och är enkel att reproducera för forskare och vårdgivare, säger Simon Niedenthal, universitetslektor i interaktionsdesign vid Malmö universitet.
Metoden är busenkel – lukta på kryddor, grönsaker och annat som doftar, typ en kvart, två gånger dagligen.
– För att sporra lite extra så kan ju ett dataspel även locka till att bibehålla intresset för träningen lite längre. Det kan ju vara roligt att se mätbara resultat, säger Johannes Nilsson, universitetsadjunkt i interaktionsdesign, som också varit med om att ta fram plattformen som fått hårdvara och mjukvara att fungera.
Plattformen kopplas till ett datorspel som går ut på att samla poäng genom att identifiera olika dofter. Resultatet sparas därefter i en databas som både vårdgivare och forskare enkelt kan ta del av för att se hur det går.
Dofter kopplas till minnen
En studie som forskarna gjort på elva deltagare med normalt luktsinne har visat att deltagarna i genomsnitt känt igen 66 procent av dofterna och hade lättare för grönsaker och kryddor än frukt och blommor. Här ser forskarna en potential med ökad luktträning för högre träffprocent.
– Acceptans och gillande handlar om vana. Att låta första steget vara att lukta på mat istället för att äta den skulle kunna vara ett sätt att gradvis öka toleransen.
– Eftersom det är ett dataspel kan det också tänkas passa barn. Vi hoppas att plattformen som ännu inte kan användas av vanligt folk kommer att användas inom smalare forskning i exempelvis äldrevården, säger Johannes Nilsson.
På sikt kan dataspelet dock komma att utvecklas och säljas kommersiellt.
– På frågan vilket sinne du inte skulle vilja förlora skulle de flesta nog svara synen eller hörseln. Men de som nu förlorat sitt luktsinne förstår bättre vilken förlust det faktiskt är. Vid till exempel demens är luktsinnet det första som går förlorat. Det finns en koppling mellan dofter och minnen – det tror jag de flesta känner rent intuitivt, säger Simon Niedenthal.