I två veckor har nu Trafikverkets jurister och tjänstemän berättat om sina planer för Mark- och miljödomstolen. Men även olika intresseorganisationer, bostadsrättsföreningar, länsstyrelsen och kommunen har greppat mikrofonerna och ventilerat åsikter och yttranden. Det har handlat om alla aspekter som rör grundvattnet, men även om samhällsnyttan och om Västlänken uppfyller regeringens krav de listade när projektet fick grönt ljus.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

”Påverkan på luften begränsad”

Trafikverkets advokat Magnus Fröberg började sitt slutanförande med att säga att det känns som om de under förhandlingen vänt på varje sten och att Västlänken granskats i mikroskop. Han poängterade att påverkan på luften blir begränsad, att det inte finns någon översvämningsrisk i tunnlarna, att Säveån inte påverkas, att byggnader i Göteborg inte ska skadas och att mängden byggmassor kommer att vara jämförbara med de från liknande projekt. Men även att invånarna i de bostäder som drabbas av störande ljud ska erbjudas ersättningsvistelse eller bostad.

Magnus Fröberg passade också på att ge en känga till de som motsatt sig projektet och till media.

– Med handen på det här svepelektronmikroskopet så har det framställs olika teorier och påståenden om Västlänken som inte är riktiga. Samma sak gäller, som jag har förstått när jag har jobbat med det här projektet, att det även gjorts i media under en lång tid, sade han.

– Jag har frågat flertalet personer på Trafikverket varför Trafikverket inte har bemött de här missvisande och felaktiga uppgifterna. Då har det stående svaret varit att ”det är inte vår sak att debattera och argumentera”. Problemet är bara att det har blivit en nidbild av projektet Västlänken som har spridits, sade Magnus Fröberg och tillade att fakta därför inte har kommit fram som finns i de gedigna utredningarna som har gjorts.

Länsstyrelsen, en aktör med stor tyngd, godkänner projektet i sin helhet, men hade två villkor om partiklar respektive kulturmiljö de ville att domstolen skulle ta i åtanke. De ställde sig dock kritiska till att Trafikverket i ansökan har hänvisat till att de redan tänker agera på ett visst sätt och att vissa villkor därför inte är nödvändiga. De kommenterade också myndighetens attityd.

– Länsstyrelsen ser att det i målet funnits tendenser att förminska enskilda frågor i projektet genom att låta dem försvinna i den stora helheten. Åtgärder som inte själva hade krävt en tillståndsprövning och som i normalfallet skulle studerats noggrant har i viss mån marginaliserats genom projektets totala omfattning och komplexitet, sade Länsstyrelsens vattenvårdshandläggare Sigrid Häggbom.

GKMA vill stoppa bygget

Även Göteborgs stad, Liseberg och Universeum, Gryaab och Svenska mässan hade en lista på önskemål om villkor som de anser borde läggas in i tillståndet. En rad olika fastighetsägare hoppades på att några av Trafikverkets nuvarande planer ska förändras. En faktor som flera tog upp var att tiden för att anmäla skada efter byggnationen, som Trafikverket nu satt till tio år, vill de ska vara 20 år. Men det handlade även om skyddsåtgärder mot damm och buller som väntas under den åtta år långa byggtiden.

Föreningen Göteborgs kultur- och miljöarv, GKMA, var en av de organisationer som gick på en något hårdare linje med syftet att övertyga domstolen om att Västlänken inte ska få något tillstånd.

– Det är riksintresset för kulturmiljön i Göteborgs innerstad som gäller, då kan Västlänken inte byggas, sade Hans Cedermark, från GKMA.

Mark- och miljödomstolens beslut kommer sannolikt inte före årsskiftet.