– Sammantaget handlar det om allt från att förstå växten till att liksom översätta den i en odlad situation i tiden.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Du översätter växten?
– Precis. Vad innebär platsen i staden för växten och hur matchar man det med rätt växtmaterial?
Den första boken om Malmös träd kom ut 2007 och nu är det alltså dags för en uppföljare.
– Vi är tre personer som skriver de olika avsnitten: Gunnar Ericsson, Camilla Anderson och jag. De är båda riktigt duktiga landskapsarkitekter och kan beskriva förhållandet mellan platser och träd och gå in på historien i platsen kring en växt. Jag går mer på individnivå.
Ett stor process att välja
Boken har ännu ingen titel men det blir en porträttbok på träd. Och det är inte helt enkelt.
– Det har varit en jäkla process med att välja och välja om och välja om igen. Vilka träd ska man ha med? Vi har både trädkollektiv och enskilda individer som ska belysas på olika sätt och just nu cirkulerar tre olika fotografer som ska fota de 245 olika träden när det passar just varje träd som bäst. Och blomningen är ofta kort och nästan samtidig medan höstfärgerna ofta hänger kvar ett tag, så det är ett himla pusslande.
Den första boken var uppdelad främst i träd i och utanför Malmö.
– Den här gången har vi en annan take på det: vi har de vanligaste, de mest exotiska, nykomlingarna, de udda nykomlingarna, och så de udda träd som berättar en historia. Vi hoppas kunna koppla ihop boklanseringen med guidade trädvandringar och med den trädbestånds-app som nu är klar.
Kartlägger hela Malmös bestånd
Appen som finns att ladda ner gratis och innehåller en kartläggning över hela Malmös trädbestånd som är planterat på allmän platsmark. Man kan surfa runt och lära sig det mesta om träden, följa de träd man är intresserad av och självklart gilla de träd man tycker bäst om.
Patrick Bellan är inte orolig över trädsituationen i just Malmö bara över var man ska dra gränsen för svensk och exotisk flora och hur det påverkar naturen i stort.
– Överlag är det en bra situation för Malmös träd. Staden har tagit väl hand om trädbeståndet och artdiversiteten ökar i stället för att man som tidigare lägger alla ägg i samma korg. Vissa instanser jobbar dock efter den fasta övertygelsen att svensk flora ska bevaras svensk. Problemet är att städerna inte alls byggs i enlighet med svensk natur – de är torrare, varmare och utgör en helt att annan typ av klimat än i den svenska naturen. Då kan vi inte förvänta oss att de svenska träden ska trivas, säger Patrick Bellan.
– Ser man till vår inhemska flora av drygt 20 träd så finns bara två–tre stycken som över huvud taget tål att stå i en hårdgjord asfaltmiljö. Ett av dem är almen. Misstaget man gjorde var att plantera jättemycket alm, och så kom almsjukan. Atjooo så var alla almar borta vilket inte bara var sorgligt utan vilket också förändrade Malmös stadsbild enormt. Nobelvägen, till exempel, var täckt av trädkronor och med almarna försvann de trädmiljöerna helt. Så ju mer olika träd vi planterar desto bredare är diversiteten. Ju fler korgar vi lägger äggen i – desto bättre hållbarhet.
Diversiteten ska ökas ansvarsfullt
Han ser dock en fara med alltför stor variation.
– När det gäller människans påverkan på naturen tror jag att allt gott har något ont med sig. Om man planterar en rad olika trädarter så finns det alltid vissa som är mer aggressiva än andra och som på sikt tar över och skapar problem. Om vi introducerar en art som inte bara vill stå där man planterar den kan den sprida sig och ta över på andra ställen. Vi kan och ska alltså föra in exotisk flora och öka diversiteten men vi måste göra det ansvarsfullt och restriktivt.
Men varför planterar man inte bara nya stora träd där almarna stod?
– Som vi bygger i dag är det betydligt mycket mer kostsamt om man vill att träden man planterar ska överleva. Tidigare var en grop en grop där man kunde gräva ner trädplantan, så ser det inte ut i dag, allt är redan asfalterat och vi har mängder av ledningar under marken och helt andra saker att ta hänsyn till. I dag behövs stora växtbäddar för att träden ska klara trafikerade miljöer och sammantaget krävs en mer komplicerad skötsel.
Men har man råd att inte ha träd i städerna då? Det verkar ju som om ett enda vuxet träd ger enormt mycket tillbaka, till luften, till samhället och för allas hälsa, och ett kapat träd motsvaras inte av två nya plantor utan av 1 000?
– Det stämmer, men för det första är det väldigt svårt att få tillstånd att fälla ett träd i dag. Det ska innebära risk för människa och egendom. Och så ska det naturligtvis vara. Men samtidigt är det ett levande bestånd. Platsen och träden vi ser har vi bara till låns. Vi förvaltar trädmiljöerna för kommande barn och barnbarn. Man kan inte frysa tiden och trycka på paus för att det är snyggt och hälsosamt just nu, det vore otroligt oansvarigt.
Vill blanda äldre träd med yngre
Ett exempel han tänker på är de stora blodbokarna i Folkets Park vid Moriskan och Terrariet.
– Vad kommer att ske när blodbokarna dör? Platsen kommer att se fruktansvärd ut under hundra år innan något kan ta över och har vuxit sig lika stort. Man måste ha juvenila, adulta träd och åldringarna tillsammans.
Är det så du skulle jobba om det var du som bestämde?
– Ja, jag skulle jobba mer med succession, att blanda äldre träd med yngre. Men jag är ju inte landskapsarkitekt så jag vet så klart inte bäst i alla lägen. Rumsliga aspekter förstår jag mig inte på alls, säger Patrick Bellan.
Sett till det stora hela tycker han att Malmö tar väl hand om sina träd.
– I de andra storstäderna har de ofta bara en eller två trädansvariga och då har man ju all kunskap låst i en person. Malmö stad är en relativt platt organisation där många samarbetar kring träden.
