– Det är navet för försäljningen av fisk i Sverige. Fiskar från hela landet säljs här, säger Stig Thörnqvist.
I närmare 30 år har han jobbat som utredare på fiskeregleringsenheten på Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och han har även engagerat sig genom att skriva debattartiklar i ämnet, där en del publicerats i ETC Göteborg. Men intresset för undervattenslivet inleddes redan när han som barn fick följa med ut till sjöss.
– När jag var liten hade jag turen att känna två äldre fritidsfiskare som hade en liten träsnipa i Näset. Vi var ute och fiskade med spö i kustområdet i Kattegatt och fick hur mycket torsk som helst, säger Stig Thörnqvist.
Försvann mer och mer
Under de 30 åren han jobbade på HaV såg han hur torsken i Kattegatt försvann mer och mer. För ett år sedan gick han i pension och samma år rapporterade det internationella havsforskningsrådet ICES att torskbeståndet i Kattegatt låg på en historiskt låg nivå.
– Torsken jag fiskade i Kattegatt som barn är i princip borta. Mina barn fick aldrig uppleva fisket som jag upplevde, säger Stig Thörnqvist.
Nu har ICES publicerat den nya rapporten för 2021 och den visar beståndet fortfarande är alarmerande lågt, om än med en marginell förbättring.
– Det kan gå lite upp och ner år för år, men på det stora hela så är en väldigt låg nivå. Torskbeståndet i Kattegatt har minskat med minst 95 procent de senaste decennierna. Det senaste 15 åren har beståndet varit extremt dåligt och det blir inte bättre, tvärtom, säger Massimiliano Cardinale, forskare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och svensk representant hos ICES.
Fisket främsta orsaken
Den främsta orsaken till att torskbeståndet i Kattegatt har minskat är fisket. Men andra faktorer kan också ha bidragit till utvecklingen enligt Karin Linderholm, utredare på fiskeregleringsenheten på HaV.
– Man vet inte alla anledningar. Vi vet att torsk i Kattegatt migrerar till Skagerrak/Nordsjön och västra Östersjön och har inte full koll på hur mycket som försvinner på grund av det, så det skulle kunna vara en anledning. SLU studerar också hur stor dödlighet av torsken som beror på att säl och skarv tar den, säger hon.
ICES har sedan 00-talet avrått från torskfiske i Kattegatt och sedan 2012 tillåter man på EU-nivå inget riktat fiske efter arten där. Däremot tillåts en bifångstkvot av torsk vid fiske efter andra arter. Förra året fångade svenska, danska och tyska fiskare totalt 97 ton torsk i Kattegatt och det skedde främst vid kräftfisket.
– För svenska fiskare fångas torsk i stort sett uteslutande i fiske efter havskräfta, för danskarnas del är det fiske efter havskräfta och plattfiskar, säger Karin Linderholm.
Bottentrålning ger bifångster
Att torsken slinker med som bifångst till kräftorna beror på att man i huvudsak använder bottentrål vid fisket. Bottentrålen, som dras längs havsbotten och fångar fisk längs vägen, är ett omdiskuterat fiskeredskap. Den kan skada havsbotten och ge bifångster, och vissa menar därför att den borde förbjudas. Naturskyddsföreningen liknar metoden med ”att kalhugga skogen för att komma åt rådjuren”, men alla skriver inte under på den liknelsen. Det finns en motpol som menar att det är en effektiv fiskemetod som numera även är skonsam. Enligt Peter Ronelöv Olsson, ordförande i Sveriges Fiskares Producentorganisation, använder svenska fiskare i dag selektiva bottentrålar som drar upp väldigt få bifångster.
– Det svenska kräftfisket hotar ingen uppbyggnad av torsken i Kattegatt. Vi har fått igenom bra redskap som fångar extremt lite torsk. Tyvärr gäller inte samma sak för Danmark, deras redskap är inte lika selektiva. Sverige är världsledande när det gäller hållbart fiske och selektivitet, säger han.
Stig Thörnqvist hör till dem som menar att dagens bottentrålning bör upphöra.
– När man fiskar med bottentrål är det oundvikligt att man också fångar mycket fisk. Om man ska få tillbaka fisken i Kattegatt måste man hitta ett sätt att fiska utan att använda bottentrål eller så måste man utveckla trålarna mycket mer, säger han.
Tuffare EU-regler
De senaste åren har det genomförts flera satsningar för att göra bottentrålarna mer selektiva och i dag använder flera fiskare även bur eller trålar med rist, som ger färre bifångster. Samtidigt har man på EU-nivå infört tuffare fiskeregler och mer kontroll för att få fiskare att använda mer selektiva redskap. Både 2019 0ch 2020 minskade man exempelvis bifångstkvoten för torsk i Kattegatt och 31 maj 2020 infördes nya regler om mer selektiva trålar vid fiske i området. Statistik från HaV visar att svenska fiskare landade cirka två ton mindre torsk från Kattegatt det första halvåret i år, då de nya redskapsreglerna gällde, jämfört med första halvåret förra året innan reglerna införts.
– Vi har inte analyserat resultaten av reglerna än, men det är rimligt att anta att de har bidragit till att bifångsten av torsk har minskat, säger Karin Linderholm.
Åtgärder kom för sent
Stig Thörnqvist håller med om att flera bra åtgärder har införts och att redskapen har utvecklats. Han menar dock att det skett för lite, för sent.
– Det är inte tillräckliga eftersom beståndet är så svagt. Hade man fiskat med de redskapen vi har i dag på 70-talet är det möjligt att vi inte hade sett den här utvecklingen, men i dag räcker det inte. I dag har vi också problem med skarv, säl, effekter av klimatförändringarna som också påverkar beståndet negativt. Dessutom har vi problemet med att fiskare kastar tillbaka bifångster i havet och inte landar allt de fångar, säger han.
Han anser att beslutsfattare och den tidigare arbetsgivaren HaV borde ta till tuffare tag mot fisket.
– HaV har många gånger gjort avvägningar för näringen, vilket har betytt att havsmiljön blivit lidande. Det vetenskapliga rådet har i många år sagt att man inte ska fiska torsk alls och då måste man sluta tråla kräfta.
Vad händer annars?
– Systemet låser sig på ett sätt som gör att vi aldrig kommer kunna få tillbaka det ekosystemet som vi har förstört, säger Stig Thörnqvist.
Inga planer på förbud
Enligt Karin Linderholm finns det inga planer i dag för ett förbud mot bottentrålning. Det kan däremot bli aktuellt med tuffare regler för kräftfisket i Kattegatt.
– Vi har en plan för bottenlevande arter, och där finns ett mål om att torsk ska ligga på en nivå för maximal hållbar avkastning. Om man inte lever upp till det ska man vidta åtgärder. Läget är väldigt allvarligt och jag tycker definitivt man ska överväga om vi ska göra ytterligare åtgärder, säger hon.
