Tonvis med gamla bildäck på Sundsvalls bollplaner

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Nyttjandetiden för en naturgräsplan är kanske 250 timmar per år, jämfört med upp till 1500 timmar för en konstgräsplan. Vi kan helt enkelt använda våra planer så mycket mer, säger han.

I konstgräsmattan används små, svarta gummikorn som fyllning. På Sundsvalls planer används främst SBR, som tillverkas av uttjänta lastbilsdäck som mals ner. Och det handlar om betydande mängder. Till varje plan behövs ungefär 50 ton. Dessutom krävs kontinuerlig påfyllning eftersom gummit följer med kläder och rinner ner i dagvattnet. 

Sprids ut

Cirka fem ton försvinner på detta sätt varje år på en normalstor plan och alla som har fotbollsspelande barn vet hur det kan se ut hemma i hallen efter en träning.

– Tidigare var det lera som barnen drog hem, nu är det svarta gummikorn, konstaterar Lars-Erik Återgård.

I en ny studie från Naturvårdsverket har miljö- och hälsoriskerna med gummigranulaten studerats. Slutsatsen är att användningen av SBR inte innebär några betydande risker för människors hälsa men det finns osäkerheter. Granulaten kan innehålla tungmetaller som zink, bly och krom som är direkt giftiga, ftalater som kan ge hormonstörningar och PAH – aromatiska kolväten – som kan ge cancer. Det finns dock ingen fullständig genomgång vad SBR egentligen innehåller och vilka gifter som ligger på Sundsvalls konstgräsplaner.

Läckage från konstgräsplaner pekas också ut som en av de största bovarna när det gäller mikroplast – små plastpartiklar som förorenar havsmiljön. Även här är osäkerheten stor. I en studie gjord av IVL Svenska miljöinstitutet beräknas mängden mikroplastpartiklar från konstgräsplaner till 2 300–3 900 ton per år.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Eftersom plastpartiklarna bryts ner långsamt kommer halterna i miljön oundvikligen att öka så länge tillförseln via avloppsreningsverk och andra transportvägar fortsätter. Därför är det viktigt att mängden plastpartiklar minskar och att vi får bättre kunskap om dess transportvägar, säger Kerstin Magnusson, ekotoxiolog på IVL Svenska miljöinstitutet.

Det finns miljövänliga naturmaterial som alternativ till SBR, bland annat kork och kokos, men de används endast på enstaka planer i Sverige och är inte aktuella i Sundsvall.

– Vi tittar på alternativen och följer utvecklingen i dialog med tillverkarna. I dagsläget är SBR det bästa alternativet sett till pris och kvalitet. Vi måste också förhålla oss till det strikta regelverk som gäller för att planerna ska vara godkända för seriespel och skulle vi byta underlag gäller inte typgodkännandet, säger Lars-Erik Återgård. 

Han ser också miljömässiga fördelar då gamla bildäck kan återanvändas.

– De tungmetaller och andra ämnen som finns i plastgranulaten frigörs inte och för den som spelar på planen innebär den omgivande biltrafiken större hälsorisker än SBR-gummit.