Det har gått drygt ett år sedan Fredrik Reinfeldts (M) omtalade öppna era hjärtan-tal. Ännu är det ett tag kvar till den migrationspolitiska u-svängen och den tillfälliga asyllagstiftning som ska komma med den. Och så hinner det bli 2018 och valår. Nu vill S göra den tillfälliga lagen permanent. Stefan Löfven utesluter inte asylcenter utanför EU:s gränser. Moderaterna ifrågasätter hela asylrätten och delar av Alliansen vill att SD ska få tillträde till ordförandeposter i riksdagens utskott.
Orolig för Sverige
– Det är så reaktivt och skräckslaget att man undrar om det är möjligt. Jag är faktiskt lite chockad över de ord som politikerna använder och att de på så kort tid har normaliserat ett nytt sätt att prata om människor. Jag är väldigt orolig för Sverige faktiskt. Vi behöver mer medmänsklighet och mer mänsklighet, säger Sara Edvardson Ehrnborg, grundare av rörelsen #vistårinteut.
Enligt henne har svängningen i svensk migrationspolitik gjort att många inom i nätverket känner en stor osäkerhet inför vad man ska rösta på och att flertalet, exempelvis socialdemokrater, bytt parti.
– Människor i nätverket känner en stor frustration och ilska över att man inte känner sig lyssnad på. Politikerföraktet finns där och det finns också tankar om att inte rösta alls.
Skäl att frukat för sina liv
Mikael M Karlsson, förbundsordförande i Tillsammansskapet, ger en liknande lägesbeskrivning.
– Skulle migrationspolitiken som S, M och SD gått till val på gälla så skulle många av våra aktivister inte finnas här. Många av dem skulle inte ens vara vid livet i dag. Det finns en extremt stor oro.
Och för oss som har turen att ha ett svenskt medborgarskap innebär det att våra vänner har skäl att frukta för sina liv.
Han är kritisk till utspelen från delar av Alliansen om att ge SD tillträde till topposter inom utskotten.
– Det finns funderingar på att öppna upp mot det här rasistiska partiet som har rötter i den nazistiska rörelsen. Det är helt fel väg att gå, det enda man gör är att säga att de har haft rätt hela tiden.
Vill vi erbjuda någon typ av motstånd så ska vi inte kopiera deras politik eller bjuda in dem, utan tvärtom sätta oss på motvärn och säga hit men inte längre. Det skulle jag önska att fler politiska partier gjorde.
Vad skulle det innebära för flyktingpolitiken om SD får ordförandeposter?
– Om SD får ordförandeposter innebär det ännu mer normalisering av rasismen. Det påverkar all politik, men troligtvis i synnerhet flyktingpolitiken. SD kommer att använda allt inflytande de ges för att öka splittringen mellan grupper, säger Mikael M Karlsson.
En av dem som engagerat sig i flyktingfrågan är EvaMärta Granqvist, som öppnat upp sitt hem för ensamkommande ungdomar. Ett beslut som dels grundar sig i att hon själv har barn i samma ålder och vill föregå med gott exempel.
– Vilken sorts människa vill jag vara och vilken värld vill jag leva i?
Och vad hindrar Sverige som nation från att föregå med gott exempel? ”Sveriges röst för fred, rättvisa och mänskliga rättigheter ska åter höras i världen”, som Socialdemokraterna skriver i sitt valmanifest från 2014. Vad hände med det?
Tappat förtroendet
EvaMärta Granqvist bekräftar bilden av att flyktingfrågan är ”helt avgörande” för många som engagerat sig, och så även för henne. Själv önskar hon en återgång till utlänningslagen från 2005 och menar att politikerna ”borde ta en närmare titt på grundlagens stycke om respekt för alla människors lika värde”.
– Många medborgare i min situation, vi som faktiskt tar ansvar för Sveriges ensamkommande ungdomar på ideell basis och med våra egna ekonomiska medel, har helt tappat förtroendet för våra politiker och myndigheter.
Inom flyktingrörelsen arbetar man nu för att inge hopp och att bidra till en alternativ valkampanj. #vistårinteut har lanserat hashtaggen #röstamedmänskligt, en uppmaning som nätverket även har spridit under Almedalen. Nästa steg blir att upprätta valbyråer vid partiernas valstugor, där det ska gå att få information och diskutera politik. På Tillsammansskapet har man i stället bland annat valt att arrangera ”Tillsammansveckan” som ett alternativ till Almedalen. Ett event som innefattade allt från familjedag i Linero till demokratiworkshop i Norrköping. Enligt Mikael M Karlsson kommer Tillsammansskapet också att kämpa för ett samhällskontrakt liknande fackföreningensrörelsens om att inte ställa arbetare mot arbetare.
– Vi vill se ett socialt löfte där man lovar att aldrig låta människor ställa utsatta grupper mot varandra. I stället vill vi agera tillsammans för sammanhållning och ett samhälle där vi sätter ekonomisk omfördelning före splittringspolitik.
Ensamkommande utsatta
Både Mikael M Karlsson och Sara Edvardson Ehrnborg vittnar om en stor oro över att ”splittringspolitiken”, där asylsökande och EU-migranter ställs mot andra utsatta grupper, bara är början och att hatet mot exempelvis kvinnor och hbtq-personer därmed riskerar att växa.
– Jag ser ensamkommandefrågan som ett symptom på något större. När man gör så mot barn som Sverige har gjort kan man göra nästan vad som helst, och det är väldigt oroväckande, säger Sara Edvardson Ehrnborg och fortsätter:
– De friheter som folk har kämpat för ligger i riskzonen.
Enligt henne har den förändrade politiska retoriken också påverkat många flyktingaktivister på ett personligt plan. Tre år efter Medborgarplatsen har hyllningstalen dels ersatts med hot och hat från allmänheten. Sara Edvardson Ehrnborg beskriver det som ”en käftsmäll av systemet”.
– En del är fruktansvärt utsatta. Jag tror att det här kommer att finnas med i historieskrivningen så småningom. Hur Sverige har behandlat ensamkommande och hur vi som kämpat för dem har blivit stigmatiserade. Vi har blivit kallade för vidriga saker.
Även EvaMärta Granqvist har stigmatiseras.
– Myndigheters och politikers flathet, och även direkt främlingsfientliga inställning, sanktionerar det öppna hatet bland vanliga medborgare. Gemene man känner att de har rätten på sin sida när de till exempel ägnar sig åt förtal.
Samtidigt som det finns en utbredd känsla av att inte bli lyssnad på har flyktingrörelsen haft ett inflytande i vissa frågor. Mikael M Karlsson menar att gymnasielagen, som ger fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige, är ”9 000 skäl att fira”. Enligt honom är det viktigt att se segrarna för att orka fortsätta kämpa.
– Vi försöker påverka valdebatten och sätta en annan agenda. Vår rörelse kan påverka valet, men den gör det också lättare dagen efter valet. Oavsett vad som kommer att hända i Rosenbad så kommer vi som rörelse kunna möta det tillsammans.
