BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Att hota med flytt är vanligt, men när det gäller banksektorn så är det inte självklart att en flytt är någonting dåligt. Det kunde också utläsas i finansminister Magdalena Andersson kallsinniga svar till Nordea. Det innebär nämligen också stora risker för statens finanser – och hela ekonomin – att vara hemvist åt en bank av Nordeas storlek.
Banken gynnas av avgiften
Andreas Cervenka är ekonomijournalist på Svenska Dagbladet och har nyligen gett ut en bok om banker. Han menar att eftersom Nordea har valt att lägga sin verksamhet i Sverige är det rimligt att staten tar ut en kompensation för den risk som detta innebär.
– Att Sverige vill ha betalt för risken är inget konstigt, det vore mer sensationellt om vi inte tog betalt. Varför skulle vi ta på oss en risk utan att någon som helst kompensation? Visst bidrar Nordea med skatter, men risken vid en finanskris är enorm. Inte bara att staten behöver gå in och stötta med kapital utan också för hela ekonomin. Och bankerna är inte direkt en bransch som går på knäna, säger han.
– Man kan konstatera att Nordea gjort ett val att vara i Sverige och dessutom koncentrera sin verksamhet här genom att göra dotterbolagen utomlands till svenska filialer, då måste de gjort analysen att Sverige är ett bra land att vara i.
Cervenka menar att man kan se resolutionsavgiften som en försäkring mot en eventuell kommande finanskris, liknade den vi såg 2008, och det borde ligga i bankernas eget intresse att se till att effekterna av en sådan kris blir så små som möjligt. Att staten behöver extra stora krockkuddar i Sverige beror också på att bankerna här är så stora i förhållande till resten av ekonomin, vilket till viss del beror på att Nordea har verksamhet – och därmed drar på sig risker – utomlands.
– Tittar man på banker generellt så har de en rad privilegier. De är momsbefriade, bolagsskatten har sänkts vilket gynnat stora banker, och de har också den implicita statsgarantin som historiskt har inneburit stora belopp i subventioner till banksektorn. Då är det faktiskt lite märkligt att man gnäller, det här är ju försäkringar som faktiskt gynnar bankerna själva.
Flera saker talar emot att Nordea gör allvar av flytthotet. Att lägga huvudkontoret i Finland kan verka naturligt eftersom huvudägaren Sampo finns där. Men Finland är ett euroland vilket gör att banken då hamnar i europeiska centralbanken ECB:s sökarljus.
– Jag gissar att Nordea nog väljer svenska Finansinspektionen framför ECB:s granskning, milt uttryckt. Enligt många har ECB helt andra resurser till granskning. Så det är nog en anledning till att Nordea tycker att Sverige är bättre, säger Andreas Cervenka.
Att säga om företagens taktik att hota med en utlandsflytt är ett effektivt sätt att påverka makthavare är svårt, åtminstone med hänvisning till forskning, det menar Fredrik Sjöholm som är professor i nationalekonomi vid Lunds universitet. Att företagsskatterna har blivit lägre i större delen av världen kan tolkas som ett tecken på att hoten haft effekt, men Fredrik Sjöholm är förvånad över att skatterna fortfarande är någonting som företag tas upp som en avgörande faktor för stora företag.
– När man tittar på hur mycket skatt multinationella företag betalar så är det försvinnande lite. De är så bra på att trolla bort vinster och i princip alla har verksamheter i skatteparadis. De flesta multinationella ägnar sig åt skatteplanering, säger han.
Bra svenskt företagsklimat
Trots detta finns det studier som visar att bolagsskatten har en viss effekt på hur många företag som etablerar sig i ett land, enligt Fredrik Sjöholm. Och var ett stort företag lägger sitt huvudkontor kan ha många positiva bieffekter.
– Men i mitt tycke är det problematiskt med den internationella skattekonkurrensen. När stora företag inte betalar skatt blir länderna tvungna att beskatta andra saker som arbete och mindre företag som inte kan flytta.
Att Nordea, SAS och Saab skulle möta ett mycket mer "företagarvänligt" klimat i ett annat europeiskt land tror inte Fredrik Sjöholm.
– Min bild är att det råder ett bra företagarklimat i Sverige. Det finns många saker som kan bli bättre, men ur ett internationellt perspektiv så tror jag att många upplever Sverige som ett bra land för företag.
