– Det är lite förskolekänsla över det här, säger Tomas Tobé. 

Omkring 600 journalister är ackrediterade för att bevaka den sista parlamentssessionen inför valet i juni. Det är trångt överallt, men trängseln är kanske ett gott tecken. Om det betyder att intresset för EU-valet är stort och att valdeltagandet kommer att öka. Tomas Tobé hoppas det. 

Hittills ser det bra ut för EPP, Moderaternas grupp i parlamentet. De ökar i opinionsmätningarna när övriga partigrupper, utom de Gröna och den högerextra gruppen ID, minskar. Att siffrorna pekar på att just extremhögern går framåt har aktualiserat frågan om vilka den stora EPP-gruppen ska samarbeta med efter valet. Sverigedemokraternas Charlie Weimers har redan sagt att han vill ha ett Tidö-samarbete på EU-nivå. Vad säger Tomas Tobé?

– Min bedömning är att det samarbete som finns idag med den socialdemokratiska gruppen och den liberala gruppen kommer att bestå, men att vi kommer att se att ett antal andra partier ansluter sig. 

Besviken på SD-nej

Här har Giorgia Meloni i Italien överraskat på ett positivt sätt

Tomas Tobé upprepar EPP-kollegan och kommissionens ordförande Ursula von der Leyens budskap, det kan vara partier längre ut till höger, men det finns några röda linjer. Det får inte vara partier som vill montera ner rättsstaten, som är EU-negativa och som inte vill stötta Ukraina. 

– Här har Giorgia Meloni i Italien överraskat på ett positivt sätt när det gäller stödet för migrationspakten, Ukraina och EU, säger Tomas Tobé. 

Men svenska SD då, som Moderaterna samarbetar med i Sverige?

– SD har varit bra på att hålla borta Fidesz. I frågan om Ukraina ligger de rätt. Men jag har inte hört dem höja rösten tillräckligt många gånger mot Lag och rättvisa i Polen och i grunden röstar de emot det mesta i EU.

Tomas Tobé är särskilt besviken på att Sverigedemokraterna röstade nej till migrationspakten. Migrationspakten som Tobé var parlamentets huvudförhandlare för och som han är nöjd med att ha slussat igenom parlamentet. 


Enligt den nya överenskommelsen ska de som söker skydd i Europa placeras i mottagningscentran som de inte får lämna under utredningsprocessen. De som uppenbart saknar skyddsskäl ska snabbt återvända och de som har asylskäl ska fördelas mellan EU:s medlemsländer. De länder som inte vill ta emot sin kvot av flyktingar ska kunna betala en avgift till de länder som tar emot. Det här är ett första steg, säger Tomas Tobé som gärna vill se fler samarbeten med länder utanför Europa i arbetet med att bromsa migrantströmmen till EU. 

– Det är en svår balansgång. Vi har ofta starka synpunkter på dessa länder, samtidigt vet vi att vi måste samarbeta med dem. Jag tror att i förlängningen vore det bättre med EU-personal på plats i många av de här länderna.

Vilka länder är det vi pratar om?

– Jag skulle väl vilja nämna Libyen som kanske det tydligaste exemplet. Men vi vet ju också att vi kommer behöva ha, och redan har, ett stort samarbete med Turkiet.

Storbritannien har precis beslutat att asylsökande ska kunna skickas till Rwanda för att genomföra asylprocessen där. Vore det det något för EU att ta efter?

– Jag stänger inte dörren för det någon gång längre fram. Men det är inte realistiskt att tro att det finns tillräckligt många länder som vill sköta hela EU:s migrationspolitik.

Migrationskrav i handeln

Tomas Tobé fick, som ordförande i biståndsutskottet, med sig EPP-gruppen och en majoritet i parlamentet på att bistånd bör kopplas till krav på migrationssamarbete. I EPP:s valmanifest tas nästa steg, nu ska även handelsavtal med afrikanska länder villkoras med samarbeten kring migration.

– Men vi ska vara pragmatiska. Jag har själv suttit ner med många olika afrikanska partners när EU kommer med en lång lista med krav. Jag har inga problem med att våra krav kan rymma allt ifrån att ta emot egna medborgare till krav på ökad jämställdhet och rättigheter för hbtqi-personer. Men jag vet också hur extremt svårt det är att få det hamn. Då får vi balansera kraven för annars går de ju till kineser eller ryssar och handlar med dem istället. 

Det är inte bara de yttre gränserna som Tomas Tobé vill kontrollera hårdare, även de inre. I sitt tal till partikamraterna på Moderaternas Sverigemöte sa han att den fria rörligheten för gängmedlemmar ska stoppas innan de har begått brott. 

–  Många av de gängkriminella i ledarskikten är noga med att säkerställa att de aldrig utsätts för risken att bli dömda för ett brott. Svenska gängledare befinner sig just nu på solkusten i Spanien, vilket spansk polis är rätt upprörd över. Jag menar att den fria rörligheten i EU ska finnas till för hederliga människor. Polismyndigheten har en rätt klar bild över vilka som är gängkriminella. Vi kan flagga dem som vi gör med personer som bedöms kunna begå terrorbrott. Och koppla det till europeisk specialpolis som ska punktmarkera dem. 

Hur definierar man vem som är gängkriminell om man inte har en dom?

– Det kommer att bygga på att man har ordentliga underrättelser som kommer ifrån polismyndigheterna. Jag vill understryka att vi inte talar om att någon blir dömd och ska sitta i fängelse och betala böter, utan det vi säger är att du ska faktiskt inte kunna resa runt helt ostört så som det är idag.

Klackarna i skogsbacken

Tomas Tobé vill se mer EU när det gäller migrationen och brottsbekämpningen men mindre EU när det gäller snuset, skatterna och skogen. Han har röstat emot till exempel naturrestaureringslagen som vill freda skog från avverkning. 

– Jag tycker att Sverige har visat att vi klarar av att bruka vår skog på ett bra sätt. Sverige består fortfarande av 70 procent skog. I Bryssel hör jag ofta att den svenska skogen jämförs med Amazonas. Det är inte en rättvis jämförelse. 

Men om Sverige och Finland tillsammans har en tredjedel av Europas skogar, kan man inte jämföra det med Amazonas då?

– Jag tycker inte att det vi ser i Amazonas, vilket är en skövling, är det vi ser hos svenska skogsägare. Här finns en respekt för att det ska vara långsiktigt. Jag landar i slutsatsen att det finns några frågor där Sverige behöver sätta klackarna i backen och säga att det ska vara självbestämmande för Sverige. Och skogen är en sådan fråga.

Europeiska miljöbyrån, EU:s egen myndighet, släppte en rapport tidigare i år och varnade för att Europa står inför både översvämningar och torka som kommer att påverka ekonomin och leda till att hundratusentals människor riskerar att dö i förtid. Miljöbyrån trycker på behovet av just naturrestaurering för att bromsa effekterna av klimatkrisen. 


Har EU:s egen miljöbyrå fel? 

– Det är inte alltid jag håller med myndigheter. Om man diskuterar sänkta utsläpp till exempel, då är 100 procent alltid bättre än 90 procent. Problemet är du måste väga det mot andra intressen, det vill säga välståndet i Europa. Annars blir människor fattigare.

Jag träffar få som säger: Låt oss införa EU-skatter.

Epa-löfte till 15-åringarna

Tomas Tobé vill se mer stöd till Ukraina. Det, tillsammans med ökad gränsbevakning och en större polisstyrka i EU som punktbevakar de gängkriminella, kommer att kosta. Men EU:s budget ska inte få växa enligt Tobé. Det han först och främst vill skära i är den så kallade sammanhållningspolitiken, pengar som går till regioner och städer i EU och som ska bidra till ekonomisk tillväxt, hållbar utveckling och miljöskydd.

– Stödet kan till viss del försvaras med att välståndet behöver vara någorlunda lika i EU. Men att det just nu är en fjärdedel av budgeten är inte rimligt. Jag träffar få som säger: Låt oss införa EU-skatter. Då tycker jag att man kommer ner till att man får börja prioritera. Men det kommer att göra ont.

Även jordbruksbudgeten, som utgör en tredjedel av EU:S totala utgifter, ska också göras om och minskas enligt Tobé, trots de stora bondeprotester som redan rasar runt om i Europa. 

– Franska bönder har en vana av att EU-politiken är inrikespolitik på ett annat sätt än vad vi upplever i Sverige. Men vi kommer behöva se över jordbruksstöden. Det vore ohederligt av mig att säga något annat.

Apropå hederlighet, på Moderaternas Sverigemöte vände sig Tomas Tobé direkt till ungdomsförbundet MUF och lovade att de ska få fortsätta att köra sina epatraktorer från 15 års ålder. 

Hur hederligt är det att lova det när parlamentet och rådet redan är överens om att höja åldersgränsen till 16 år?

– Beslutet är inte taget. Europaparlamentet har tagit sin förhandlingsposition. Och rådet har tagit sin. Så läget är tufft. Men jag ser inte den stora vinsten i att en 15-åring som har väntat på den här möjligheten ska behöva vänta ett år till. Ett år är väldigt lång tid när man är 15 år. Om vi nu har fått Bryssel att acceptera epa, är det svårt att se varför vi inte skulle kunna få till en justering på ett år också, säger Tomas Tobé.