Det kan vara hot, kränkningar och sexuellt våld men den gemensamma nämnaren är att handlingarna sker på internet. Jeanette Rahbe är verksamhetsutvecklare på Tjejjouren väst och hon tycker att vuxenvärlden måste bli bättre på att känna igen och förebygga digitalt våld.
– På skolgården finns ofta en självklar nolltolerans mot mobbing och vissa språkbruk. Men när samma saker händer på nätet tar vi det inte på samma allvar, säger hon.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Unga undviker att berätta
För att uppmärksamma det digitala våldet startar nu Tjejjouren väst en satsning mot digitalt våld. Den går under namnet Connect with respect och de kommer bland annat att ha en heltidsanställd person som jobbar uppsökande – en fältarbetare på internet.
Tanken är att vara närvarande på de mest välbesökta hemsidorna för barn och unga för att kunna gripa in när det händer någonting. Om de ser någonting misstänkt kan de slussa vidare personen till polisen, jurister eller tjejjourens stödverksamhet.
– Vuxna ser fortfarande internet som en subkultur för barn och unga. Eftersom det inte fanns när de växte upp vet de ingenting om hur det är att vara ung på internet i dag, säger Jeanette Rahbe.
Hon menar att bristen på förståelse för att många lärare, tränare och föräldrar tar för lättsamt på saker som unga utsätts för på internet. Oförståelsen gör också att många unga väljer att inte dela med sig av sina upplevelser av digitalt våld.
– Eftersom vi inte förstår bryr sig barn och unga inte om att berätta för oss vad som händer på internet, säger Jeanette Rahbe.
Som exempel på vuxnas dåliga kunskaper om digitalt våld tar Jeanette Rahbe regeln som många skolor infört att eleverna ska lägga ifrån sig sina mobiltelefoner när de kommer in i klassrummet. Men att stänga av mobiltelefonerna innebär inte att det som händer på internet upphör.
– Vissa kanske har en kontrollerande partner som kräver att de ska svara på meddelanden flera gånger i timmen. Andra kanske vet att det sprids en bild på dem på internet och om en lärare säger att man måste stänga av mobilen kan det innebära en oerhörd stress. Att tro att internet är någonting man bara kan stänga av är att inte ta det här våldet på allvar, säger Jeanette Rahbe.
Förutom den uppsökande verksamheten går därför en del av satsningen ut på att sprida kunskap om digitalt våld. Tjejjouren väst ska utbilda politiker, tjänstemän och pedagoger. Jeanette Rahbe berättar att skolpersonal ofta kontaktar dem när någonting hänt och undrar om de kan komma och prata med eleverna.
Men Jeanette Rahbe och hennes kollegor menar att personalen också måste ha redskapen för att prata om det här med ungdomarna.
– Det är ju skolpersonalen som finns kvar när vi åker -därifrån, säger hon.
I dag framställer många vuxna internet som någonting ont och farligt. Det finns också en tendens att lägga ansvaret för övergrepp på nätet på den utsatta i stället på förövaren, menar Jeanette Rahbe.
– I dag får barn och unga lära sig verktyg för att skydda sig mot grooming och pedofili. Vi tycker att det måste vara mer fokus på förövaren. Annars tar barn och unga på sig skulden om de skickar en bild eller tar kontakt med någon fast det inte är deras ansvar. Då tror de också att det är deras fel om bilden sprids vidare, säger hon.
”Vi är så otroligt mossiga”
En sak som hade kunnat minska det digitala våldet hade varit om föräldrar lärde sig mer om vad deras barn gör på internet. Jeanette Rahbe vill att det ska vara lika naturligt att fråga sina barn vad de åt till lunch som att undra hur det varit på nätet under dagen. Man kan också be sina barn visa vad de brukar göra på internet.
– Vi borde intressera oss för deras internetvanor på samma sätt som vi gör med deras fotbollsträningar. De kommer dessutom tycka att det är roligt att förklara eftersom de tycker vi är så otroligt mossiga, säger hon.
Med den nya satsningen hoppas Jeanette Rahbe att vuxenvärlden ska bli bättre på digitalt våld.
– Jag önskar att vuxenvärlden ska förstå de ungas vardag bättre. Vi behöver fler närvarande vuxna på internet för att unga ska känna att det finns vuxna som tar dem på allvar, säger hon.
