– Satsningarna har inte gett någon större effekt. Det är fortfarande en ganska ojämlik fördelning. Vi håller på att titta nu hur ska vi göra på något annat sätt när det inte gett den effekten som man hade hoppats på, säger Tobias Gröndahl, som är avdelningschef för föreningsstöd på idrott- och föreningsförvaltningen.
Vill olika saker
Fördelningen mellan könen är cirka 60/40 (killar/tjejer) och så har den sett ut sedan 2004, då kommunen började registrera bidragen utifrån kön. Enligt Tobias Gröndahl finns det flera orsaker till varför det är så svårt att få det helt jämlikt.
– En orsak som forskning visar är att tjejer och killar vill olika saker. Killar är mer benägna att idrotta i stora grupper, medan det är vanligare att tjejer ägnar sig åt simning, ridning, dans och gymnastik. Vi har ett system i dag i Sverige när det gäller aktivitetsmarkeringarna som gynnar lagidrott som kan ta större volymer i relation till annan fysisk idrottsaktivitet. Fotbollsplaner kan ta större volymer än till exempel simhallar, säger Tobias Gröndahl.
Tjejer tenderar också att välja idrotter som inte utövas genom en förening och får därför i högre grad betala för idrottandet från sina egna, eller föräldrarnas, fickor.
– En studie som vi gjorde här om året visade att tjejer är mer aktiva utanför föreningslivet. Det var fler tjejer som ägnade sig åt aktiviteter som dans och så vidare, säger Tobias Gröndahl.
Fotboll vanligast
Den vanligaste idrotten bland båda könen är dock fotboll, men det är ändå mer än dubbet så många killar som spelar fotboll i idrottsföreningar i Göteborg än tjejer.
– Det kanske inte är fler tjejer som vill spela fotboll. Många tjejer står i kö till ridning, simning och gymnastik och där behöver vi göra stora satsningar, säger Tobias Gröndahl.
Särskilt få tjejer som är med i idrottsföreningar är det i socioekonomiskt utsatta områden.
– Det är något som vi ser som väldigt allvarsamt. Det finns områden med så lågt som sju procents deltagande i föreningar för tjejer. Det finns en underrepresentation även när det gäller killar, men inte lika stor.
Förvaltningen håller nu på att utreda vad man kan göra för att fördelningen ska bli mer jämlik.
– Vi är väl medvetna om att vi behöver göra strukturella satsningar. Det har vi gjort, men det har fått låg effekt. Under 2020 har vi ett politiskt uppdrag att se över hur föredelningen ser ut och ge förslag på hur vi kan få en bättre fördelning, säger Tobias Gröndahl.
Bygger fler simhallar
Enligt honom har kommunen redan flera satsningar som är under rullning som man hoppas ska ge effekter. Man håller bland annat på att bygga fler simhallar och dansbanor, och under 2020 till 2024 gör man en riktad satsning inom ridsporten, som är den fjärde största föreningsidrotten i Göteborg för tjejer i åldrarna 7–25 och enligt föreningarna står nästan 1 000 barn och unga i kö för att få börja rida.
– Bland annat så riktar vi tre miljoner till föreningar som har egna anläggningar, där går den stora delen till ridsport. Många anläggningar är i dag eftersatta och behöver rustas upp så at de blir mer attraktiva och för att de ska kunna ta emot fler personer.
Är det viktigt att fördelningen blir 50/50?
– Nej det är inte viktigt, det viktiga är att tjejer och killar har samma tillgång till en meningsfull fritid och att staden satsar på att alla barn och unga ska ha bra uppväxtvillkor och får sina rättigheter, utifrån barnkonventionen, tillgodosedda. Vi tycker inte att vi fullt ut når målsättningen att alla ska ha tillgång till en meningsfull fritid ännu, och tjejer har något lägre deltagande i föreningsliv än killar, vårt uppdrag på förvaltningen är att stimulera föreningslivet till aktiviteter utifrån alla intressen, säger Tobias Gröndahl.