Köra grovskräp till återvinningscentral – för 450 kronor. Minus sociala avgifter, minus Workish andel. Kvar? 200-ish.

Den som arbetar ställer upp med både fordon, tid och risken att åka dit för att ha brutit mot förbudet om att forsla någon annans skräp till tippen. Montera upp en tv på vägg för strax över en hundring netto. Den som arbetar har givetvis egen borrmaskin – eller arbetsutrustning med särskilda risker, som det kallas om man pratar arbetsmiljöregler. Eller – varför inte – anlägga en 20 meter lång väg med tillhörande borrning, grävning och bortforsling av sten och bergmassor. Arbete i ett moln av kvartsdamm, med din egen medhavda skyddsutrustning och arbetsutrustning och med oräkneliga allvarliga risker i arbetet.

Bakom appen ligger bolaget Workish Group Sweden AB med Linda Pira som styrelseledamot. Och de är, precis som de själva också säger, tyvärr inte arbetsgivare för någon av de människor som kommer utföra arbetena som listas i appen. Det finns ingen praxis på området (än), men en intressant rättsprocess att följa i detta är den pågående tvisten mellan Arbetsmiljöverket och Cool Company. Den handlar om att fastställa om Cool Company (som inte heller tycker att de är arbetsgivare) är att betrakta som det eller inte.

Så till en intressant faktor, i rådande vakuum och med arbetsmiljölagstiftningen i åtanke: vem är det som är arbetsgivare, just nu, för de som arbetar? En kvalificerad gissning är att det ansvaret landar på den som vill ha tv:n uppsatt, väggen målad, grovsoporna bortforslade eller vägen anlagd. Det betyder med andra ord att ett felslint med borrmaskinen, ryggskador efter stenforsling eller avsaknad av bedömning av risker för exponering av kvartsdamm skulle kunna leda till en dom om arbetsmiljöbrott eller sanktionsavgifter mot den som beställde uppdraget.

Är de verkligen beredda att ta det ansvaret – arbetsmiljöansvaret Workish informerar inte om detta och ärligt talat tror jag inte att man bryr sig heller, eftersom bolaget och appens hela syfte är att tjäna pengar på att göra ingenting och kapitalisera på andras arbete. Problem på horisonten är alltid någon annans.

Ja, det hotar allas löner när såna här bolag medvetet börjar dumpa priset på arbete som redan utförs i riktiga verksamheter med riktiga villkor. Men de risker som den som utför arbetet utsätter sig för i arbetet skulle kunna leda till allvarliga skador – utan att någon tar ansvar. Och det, det är nog det allra farligaste med den här utvecklingen – att vi genom att tillåta den här typen av utstuderad exploatering av arbetskraft riskerar att andra människor skadas, far illa och blir sjuka av arbete under flaggen ”skyll dig själv”, ungefär.

Förhoppningsvis finns det snart ett prejudikat att gå efter i bedömning av Workish och andra liknande bolagsidéer. När det finns det är den här ”branschen” – på ett eller annat sätt – förhoppningsvis ett skamligt minne i Sveriges historia.

Workish kanske inte tar ansvar – men ansvar kan och kommer alltid kunna utkrävas och ligger alltid någonstans. Det borde alla som (av oförklarliga skäl) tänker använda den här typen av app/tjänst/förmedlingar, vare sig det är till att sysselsätta någon i arbete eller själv utföra arbete.